− Vi har tagit fram en ny design av en katamaran i aluminium med jetmotorer. Vi kan köra dem på flytande bränsle, som HVO och på naturgas, biogas och inte minst vätgas, säger Christer Bruzelius, projektledare för utveckling av de nya fartygen i Horizonserien.
Ombord på färjan M/S Visby tar han och Johan Gråberg, miljö- och kvalitetsansvarig, emot en grupp från Biogas solutions research center (BSRC), ett nationellt kompetenscentrum inom biogas vid Linköpings universitet.
Gasdriven färja
Det blir en rundvisning på kommandobryggan och i färjans maskinrum där fyrtaktsmotorerna är i full gång och drivs med i huvudsak naturgas. Dieseldrift är också möjligt på den här färjan. Diesel används vid tändningen av gasmotorerna, men också vid brist på naturgas.
− Efter Rysslands invasion av Ukraina kände vi av bristen på naturgas. Vi ville inte ha rysk gas, men fick inga garantier och körde på diesel under stora delar av 2022, förklarar Johan Gråberg.
EU-regler
Nya regler (Fuel EU Maritime) ställer högre krav på minskade utsläpp av både koldioxid, metan och kväveoxid. Utifrån basutsläpp med koldioxid-ekvivalenter per megajoule bränsle (energiinnehåll) ska man från 2025—2030 minska utsläppen med två procent.
− Sedan blir det minus sex procent och efter 2035 minus 15 procent och fram till 2050 är det 80 procents minskning. Regeringen har föreslagit att trafik till och från Gotland ska vara undantagen. Men vi har sagt att vi vill vara med på den här förändringen från start, säger Johan Gråberg.
Efterfrågan på
biogas är hög
Nu förbereder sig bolaget på att det kommer att finnas många olika typer av bränslen i framtiden. Men de ser störst fördelar med vätgas, eller en blandning av vätgas och biogas. Framtidens moderna fartyg kommer att handla mycket om teknikutveckling, bränsletillgång och infrastruktur för bränslets väg till fartygen.
− Efterfrågan på biogas är hög. Många kommer att vara intresserade av fossilfri drift och produktion. Vi drar slutsatsen att biogasen kommer att vara aktuell de kommande decennierna. Men i takt med ökad efterfrågan kommer en bristsituation att uppstå. Vi behöver ett fartyg som kan köra på så många bränslen som möjligt, säger Christer Bruzelius.
Hur långt fram har ni kommit i den här processen?
− Vi har tillsammans med ett varv i Australien tagit fram den konceptuella designen av en ny färja, en katamaran. Vi samarbetar med flera underleverantörer, bland annat Siemens Energy som tillverkar gasturbinerna till fartygen. Det finns inte så många varv i världen som kan bygga så stora katamaraner i aluminium och med den här typen av gasturbiner. Traditionella RoPax-fartyg med stål och kolvmotorer är en helt annan sak.
Under besöket lyfte BSRC-gruppen flera frågor, bland annat om behovet av elproduktion för att kunna tillverka den mängd vätgas som behövs till färjorna.
Gotlands årsförbrukning
− Det kommer att behövas cirka 1 TWh per år om alla tre fartyg i Gotlandstrafiken körs på vätgas. Det är ungefär Gotlands årsförbrukning, så det är stor andel. Därför är vi angelägna om att de vindkraftsparker som planeras i Östersjön blir av. Vi utesluter inte heller el från kärnkraft. Men vi tror att det snabbaste sättet att öka produktionen i dag är vind- och solkraft.
Samtidigt driver Destination Gotland ett antal olika projekt för att minska utsläppen, till exempel genom nya bottenfärger som minskar friktionen, effektivare körning på havet.
− Vi har minskat bränsleåtgången per nautisk mil med sex-sju procent under förra året, säger Johan Gråberg.
Vi är bara en del av systemet och
måste ta ett gemensamt ansvar
De arbetar också med att minska matavfallet från båtarna, samtidigt som allt matavfall går till biogasutvinning. De har även engagemang på land. Bland annat ett samarbete med Gotlands krögare där man tar hand om frityrolja från restaurangerna på färjorna och i Visby. Frityroljan körs sedan till Brogas anläggning för utvinning av biogas.
Investerade
Ägarbolaget bakom Destination Gotland, som heter Gotlandsbolaget, är numera också delägare i den biogasproduktion som sker på ön genom att ha investerat i bolaget Energiskiftet där biogasproduktionen i Bro ingår.
− Vi förstår att vi bara är en del av systemet, och att vi måste ta ett gemensamt ansvar, säger Johan Gråberg.
