− Jag skulle inte råda någon att använda hela gården till solceller. Men det finns alltid några bitar mark som ger sämre avkastning och dem kan man ge ett ekonomiskt lyft genom solsambruk.
Det säger Magnus Samuelsson, koordinator och teknikexpert på Agtech Sweden som är ett centrum för kunskap och innovation inom jordbruksteknik vid Linköpings universitet. Agtech Sweden deltar i tester av solsambruk-anläggningar och har även initierat en utvecklingsgrupp för alternativa solcellslösningar på landsbygden.
Gör läxan ordentligt
− Det finns fasta och rörliga solpaneler för markerna. Men vi har i denna studie av solsambruk lagt fokus på de fasta, tvåsidiga solpanelerna, eftersom de ska vara i bruk i kanske 40 år.
− Man bör ha klart för sig att solsambruk, i jämförelse med en konventionell solcellspark, ger lägre elproduktion per hektar, eftersom man inte får plats med lika många solceller.
Med tolv meter mellan solpanelerna blir skördeminskningen för vallodling cirka tio procent, enligt kalkyler från SLU.
− Men de totala intäkterna per hektar blir ju högre än på fälten med bättre avkastning, eftersom du både kan producera el och skörda på samma yta.
Svindlande tidsperspektiv
Kalkyler gjorda i samarbete med Samuel Bäckelin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), visar att intäktsökningen på 20 hektar av de dåligt avkastande jordarna kan bli 85 000 kronor per år. En potentiell ytterligare ökning är gårdsstödet som med dagens regelverk uteblir vid både full etablering och sambruk.
− Flera andra länder tillåter gårdsstöd vid solsambruk. Det är lönt att ta strid för gårdsstödet. På 20 hektar och räknat på 40 års livslängd är nuvärdet av gårdsstödet närmare en halv miljon kronor, säger Magnus Samuelsson.
Tidsperspektiven på investeringen kan bli svindlande. Solceller är väldigt långlivade i det svenska klimatet. Faktum är att vi ännu inte riktigt vet hur länge solcellerna kommer att fungera. Tänk minst en generation framåt, alltså cirka 40 år. Då behöver man också ta sats för hur redskapen utvecklas och vilket odlingssystem man kan tänkas jobba med.
Det handlar om vilken
risk man vill ta
Att lägga om mark som är odlingsbar för solel är inte självklart, eftersom det handlar om vår livsmedelsförsörjning. Men ett solsambruk kan vara en dörröppnare, till exempel när man söker tillstånd hos länsstyrelsen. Som markägare behöver man ta ställning till om man vill bygga i egen regi eller arrendera ut marken för solpaneler.
− Det handlar om vilken risk man vill ta. Att bygga solceller är kapitalintensivt. Dessutom finns det en utmaning i att sälja elen som en liten aktör där köparna i många fall är stora företag.
Rörliga priser
En annan risk är ökad prisrörlighet ju mer solceller som installeras i landet:
− Detta är redan i dag märkbart i till exempel Tyskland. Det kan vara lättare att parera dessa risker när man arrenderar ut marken.
Inom de närmaste åren kommer det att bli vanligare med autonoma maskiner vilket gör det lättare att navigera mellan solcellerna. Drönare för gödning och växtskydd kan bidra till minskad spårbildning. Båda utvecklingarna kan vara till gagn för solsambruket.
− Sammanfattningsvis kan solsambruk innebära förbättrade intäkter på sämre avkastande delar av gården och därmed bidra till en stabilare gårdsekonomi, säger Magnus Samuelsson.