Björn Oskarsson

Sedan jag började på LiU 1993 har jag varit involverad i grundutbildningen. Ungefär hälften av min tid har jag ägnat åt undervisning och examination i olika former. Jag har varit ansvarig examinator för ca 55 kursgenomföranden, fördelat på ett tiotal olika kurser. Därutöver har jag medverkat i ett stort antal andra kurser och handlett ca 90 examensarbeten och ca 65 större projektarbeten.

Att undervisa kan förstås innebära en anspänning som tar på krafterna, eftersom man måste vara koncentrerad och ”på tårna”, ibland under ganska lång tid.  Samtidigt är det något som kan vara otroligt inspirerande och ge mycket energi.

Det har under åren skett en glidning från traditionella föreläsningar, lektioner och ”räknestugor”, till en större andel caseundervisning, seminarier, diskussioner och projektarbeten. De senare nämnda undervisningsformerna leder till ett mer aktivt lärande och en större interaktion mellan lärare och student, vilket är utvecklande och inspirerande för båda parter. En utmaning vid den typen av undervisning är att man som lärare inte kan detaljstyra innehållet, utan måste vara beredd att hantera situationen i stunden för att styra lärandet i önskad riktning. Med den erfarenhet jag hunnit skaffa mig är det sådana undervisningssituationer jag gillar allra mest.

De logistikkurser vi ger är främst till civilingenjörsstudenter på programmen Industriell ekonomi (I) respektive Maskinteknik (M), men vi ger också kurser på exempelvis Ekonomprogrammen. Merparten av kurserna är på masternivå, vilket innebär att studenterna har ganska mycket kunskap med sig i bagaget. Många I- och M-studenter väljer logistik som sin masterprofil (dvs. avslutande specialisering på utbildningen). Detta gör dem extra motiverade, vilket är inspirerande för oss som lärare, men samtidigt förväntar de sig en utbildning i toppklass, vilket innebär att kraven på oss är höga.

Att undervisa på ett universitet innebär ett stort ansvar. Studenterna investerar flera år av sina liv för att skaffa sig en bra utbildning. Som lärare har vi därför ett ansvar att ge studenterna en så bra resa som möjligt. För att kunna göra detta måste man vara väl förberedd, vad gäller såväl ämneskunskap som hur undervisningen ska genomföras. Med tiden bygger man upp en baskunskap och en ”undervisningsarsenal” som skapar en grundtrygghet. Detta gör att man kan vara väl förberedd med mindre ansträngning, vilket å andra sidan skapar utrymme för mer utvecklande aktiviteter.

Utveckling av undervisningen

Jag har genom åren jobbat mycket med att utveckla undervisning, examination och kursupplägg, från små förbättringar till mer genomgripande projekt.

Exempel på genomförda projekt

• Under 1994-95 utvecklade jag ett större praktikfall, ”AB Cyklett” som i flera år har använts i våra grundläggande logistikkurser för att skapa verklighetsförankring och integration mellan olika undervisnings- och examinationsmoment.
• Tillsammans med två kolleger har jag skrivit en lärobok i logistik. Den används såväl i våra egna kurser, som på andra lärosäten. 2013 gavs den fjärde upplagan ut, och boken har under många år varit den bäst säljande svenska läroboken i logistik.
• För kursen Inköp har jag utvecklat ett praktikfall i totalkostnadsanalys, där studenternas planering av uppgiften påverkar den indata de får ut för att lösa densamma. Effekten blir att studenterna kommer fram till olika lösningar, vilket möjliggör bra reflektioner kring vikten av en god planering.
• Med finansiering från LiTH:s Pedagogiska Utvecklingsgrupp studerade jag hur väl lärarens budskap går fram till studenterna i projektet ”Vet vi om studenterna uppfattar det vi vill få fram?”

• I projektet ” Förbättrat lärande av utredningsmetodik” som jag ansvarade för 2016-2017 (finansierat av LiUs pedagogiska utvecklingsmedel) studerade vi hur man kan förbättra undervisningen i utredningsmetodik (det metodiska sätt på vilket man planerar och genomför en utredning) så att studenterna blir bättre rustade för att i arbetslivet jobba med verksamhetsutveckling och därtill hörande utredningsprojekt.
• CDIO är ett ramverk som syftar till att ingenjörsutbildningar ska bli bättre anpassade till det arbetsliv som studenterna kommer att möta. En bärande tanke i CDIO är att studenterna ska tränas i de olika faser som ingår i produkt- och processutveckling (Conceive, Design, Implement, Operate). Linköpings universitet är ett av de drygt 120 lärosäten som bedriver utbildning enligt CDIO. En viss tveksamhet finns till hur CDIO ska appliceras på managementinriktade ingenjörsutbildningar, t.ex. I-programmet (Industriell ekonomi), då utvecklingen av CDIO främst skett med fokus på tekniskt inriktade utbildningar. På uppdrag av Programnämnden för Industriell ekonomi och Logistik vid LiU studerade jag just hur CDIO kan appliceras på managementämnen.
• Inom ramen för EU/Erasmus-programmet ”Capacity Building in the field of Higher Education” var jag 2015-2018 involverad i ett projekt med syftet att hjälpa till med utveckling av logistikutbildning i Ryssland och Kazakstan. Detta inkluderade bland annat att ta fram lämpligt programinnehåll, och att inspirera lärare från dessa länder till nya pedagogiska grepp.

Administration och ledning av undervisningen

Under 2000-2017 var jag studierektor på avdelningen Logistik (numera Logistik- och Kvalitetsutveckling) vid IEI, och ansvarade därmed för den logistikutbildning vi ger. I detta ansvar innefattas såväl administration, som ledning och utveckling.

Administrativt handlar det bland annat om att se till att vi håller oss inom de ekonomiska ramar vi har till vårt förfogande, att bemanna utbildningsuppdragen på ett klokt sätt, att kommunicera med utbildningsnämnder och andra organ mm. En viktig del i detta arbete är att inom de befintliga ramarna skapa utrymme för utvecklingsinsatser så att vi som avdelning kan utveckla och förbättra vår undervisning.

Ledningen av grundutbildningen handlar till stor del om att driva utvecklingsarbetet i en lämplig riktning, men minst lika viktigt är att skapa en bra gruppkänsla och en positiv atmosfär, så att man jobbar för och med varandra, samt att alla känner att de utvecklas. Vi har återkommande träffar på avdelningen då vi tillsammans diskuterar innehållsmässiga och pedagogiska frågor.

Vi har medvetet strävat efter att det paket av kurser vi ger på ett visst utbildningsprogram ska hänga ihop på ett bra sätt, så att det blir en bra progression mellan kurserna. Detta förutsätter en samsyn gällande vilka som är de viktigaste kunskaper och förmågor vi vill lära ut och vilka pedagogiska former som är lämpliga. Vi bedriver medvetet undervisningen på ett sätt som tvingar studenterna att tänka, ifrågasätta och ta ställning lite mer än vi känner att de gjort tidigare i utbildningen.

Pågående projekt

Med finansiering från Handelsrådet studerar jag under 2021-22 hur man arbetar med totalkostnadsanalyser i den svenska handelsbranschen, t.ex. kopplat till leverantörsval. I samarbete med några olika fallföretag kommer jag att titta på hur man gör i nuläget och hur man skulle kunna förbättra processerna för att analyserna ska leda till bättre beslutsunderlag.

Tidigare projekt

Under åren har jag konstaterat att universitetslärare i allmänhet – jag själv inräknad – har en begränsad kunskap om vad den pedagogiska forskningen säger om undervisning, examination och lärande. Jag blev så småningom intresserad av att ta reda på hur man egentligen bör undervisa i logistik. Efter att ha gjort en omfattande litteratursökning upptäckte jag att väldigt lite forskning har gjorts inom detta område. Baserat på denna litteratursökning började jag undersöka detta mer strukturerat, vilket 2014 ledde fram till en licenciatavhandling.

I min licentiatavhandling "Towards Pedagogical Content Knowledge in Logistics" från 2014, kartlade jag läget inom logistikdidaktisk forskning. Bland annat tittade jag djupare på så kallade "learning thresholds", dvs vilka trösklar studenter måste ta sig över för att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom logistik.

I doktorsavhandlingen som jag försvarade 2019 "Total Cost Analysis in Logistics - Practical Execution, Learning, and Teaching in Higher Education" ligger fokus på totalkostnadsanalys, ett centralt begrepp inom logistik, och viktigt även i många andra sammanhang. Många beslut fattas baserat på att kostnader för olika handlingsalternativ jämförs. Sådana kostnadsanalyser är dock ofta svåra att göra, vilket leder till brister i beslutsunderlagen och en risk för felaktiga beslut. Jag beskriver i avhandlingen komplexiteten och utmaningarna med att praktiskt tillämpa totalkostnadsanalys, och föreslår en process i tolv steg för strukturerade totalkostnadsanalyser. Jag beskriver också vilka hinder (learning thresholds) det finns för studenter att lära sig detta, och dels hur detta lärande kan främjas genom att välja lämpliga undervisningsmetoder.