Universitetslektor
Den röda tråden i mitt arbete är att vi ska ha en logistikutbildning i världsklass. Det gäller i min roll som lärare, men även forskningsmässigt, där mitt fokus ligger på pedagogik och didaktik inom logistikundervisning.
Den röda tråden under mina drygt 25 år på LiU har varit att genomföra och utveckla vår logistikutbildning så bra som möjligt.
Logistik är ett mångfacetterat ämne, och det finns inget objektivt sätt att jämföra kvaliteten i olika logistikutbildningar. Jag vågar dock med gott samvete säga att vi ger en bra utbildning som jag är stolt över, och för mig är den självklara ambitionen att vara i världsklass, oavsett om detta kan mätas eller inte.
Sedan jag började på LiU 1993 har jag varit involverad i grundutbildningen. Ungefär hälften av min tid har jag ägnat åt undervisning och examination i olika former. Jag har varit ansvarig examinator för ca 55 kursgenomföranden, fördelat på ett tiotal olika kurser. Därutöver har jag medverkat i ett stort antal andra kurser och handlett ca 90 examensarbeten och ca 65 större projektarbeten.
Att undervisa kan förstås innebära en anspänning som tar på krafterna, eftersom man måste vara koncentrerad och ”på tårna”, ibland under ganska lång tid. Samtidigt är det något som kan vara otroligt inspirerande och ge mycket energi.
Det har under åren skett en glidning från traditionella föreläsningar, lektioner och ”räknestugor”, till en större andel caseundervisning, seminarier, diskussioner och projektarbeten. De senare nämnda undervisningsformerna leder till ett mer aktivt lärande och en större interaktion mellan lärare och student, vilket är utvecklande och inspirerande för båda parter. En utmaning vid den typen av undervisning är att man som lärare inte kan detaljstyra innehållet, utan måste vara beredd att hantera situationen i stunden för att styra lärandet i önskad riktning. Med den erfarenhet jag hunnit skaffa mig är det sådana undervisningssituationer jag gillar allra mest.
De logistikkurser vi ger är främst till civilingenjörsstudenter på programmen Industriell ekonomi (I) respektive Maskinteknik (M), men vi ger också kurser på exempelvis Ekonomprogrammen. Merparten av kurserna är på masternivå, vilket innebär att studenterna har ganska mycket kunskap med sig i bagaget. Många I- och M-studenter väljer logistik som sin masterprofil (dvs. avslutande specialisering på utbildningen). Detta gör dem extra motiverade, vilket är inspirerande för oss som lärare, men samtidigt förväntar de sig en utbildning i toppklass, vilket innebär att kraven på oss är höga.
Att undervisa på ett universitet innebär ett stort ansvar. Studenterna investerar flera år av sina liv för att skaffa sig en bra utbildning. Som lärare har vi därför ett ansvar att ge studenterna en så bra resa som möjligt. För att kunna göra detta måste man vara väl förberedd, vad gäller såväl ämneskunskap som hur undervisningen ska genomföras. Med tiden bygger man upp en baskunskap och en ”undervisningsarsenal” som skapar en grundtrygghet. Detta gör att man kan vara väl förberedd med mindre ansträngning, vilket å andra sidan skapar utrymme för mer utvecklande aktiviteter.
Jag har genom åren jobbat mycket med att utveckla undervisning, examination och kursupplägg, från små förbättringar till mer genomgripande projekt.
Exempel på genomförda projekt
Under 2000-2017 var jag studierektor på avdelningen Logistik (numera Logistik- och Kvalitetsutveckling) vid IEI, och ansvarade därmed för den logistikutbildning vi ger. I detta ansvar innefattas såväl administration, som ledning och utveckling.
Administrativt handlar det bland annat om att se till att vi håller oss inom de ekonomiska ramar vi har till vårt förfogande, att bemanna utbildningsuppdragen på ett klokt sätt, att kommunicera med utbildningsnämnder och andra organ mm. En viktig del i detta arbete är att inom de befintliga ramarna skapa utrymme för utvecklingsinsatser så att vi som avdelning kan utveckla och förbättra vår undervisning.
Ledningen av grundutbildningen handlar till stor del om att driva utvecklingsarbetet i en lämplig riktning, men minst lika viktigt är att skapa en bra gruppkänsla och en positiv atmosfär, så att man jobbar för och med varandra, samt att alla känner att de utvecklas. Vi har återkommande träffar på avdelningen då vi tillsammans diskuterar innehållsmässiga och pedagogiska frågor.
Vi har medvetet strävat efter att det paket av kurser vi ger på ett visst utbildningsprogram ska hänga ihop på ett bra sätt, så att det blir en bra progression mellan kurserna. Detta förutsätter en samsyn gällande vilka som är de viktigaste kunskaper och förmågor vi vill lära ut och vilka pedagogiska former som är lämpliga. Vi bedriver medvetet undervisningen på ett sätt som tvingar studenterna att tänka, ifrågasätta och ta ställning lite mer än vi känner att de gjort tidigare i utbildningen.
Jag strävar efter att min forskning ska vara till nytta för såväl de som praktiskt arbetar med att utveckla och förbättra logistikverksamhet i olika verksamheter, som för lärare på universitet och högskolor som strävar efter att förbättra undervisningen i logistik och liknande ämnen. Min forskning handlar därför om såväl logistikrelaterade som undervisningsrelaterade aspekter, och jag har i vissa fall knutit ihop dessa två trådar och hanterat dem i samma projekt.
Med finansiering från Handelsrådet studerar jag under 2021-22 hur man arbetar med totalkostnadsanalyser i den svenska handelsbranschen, t.ex. kopplat till leverantörsval. I samarbete med några olika fallföretag kommer jag att titta på hur man gör i nuläget och hur man skulle kunna förbättra processerna för att analyserna ska leda till bättre beslutsunderlag.
Under åren har jag konstaterat att universitetslärare i allmänhet – jag själv inräknad – har en begränsad kunskap om vad den pedagogiska forskningen säger om undervisning, examination och lärande. Jag blev så småningom intresserad av att ta reda på hur man egentligen bör undervisa i logistik. Efter att ha gjort en omfattande litteratursökning upptäckte jag att väldigt lite forskning har gjorts inom detta område. Baserat på denna litteratursökning började jag undersöka detta mer strukturerat, vilket 2014 ledde fram till en licenciatavhandling.
I min licentiatavhandling "Towards Pedagogical Content Knowledge in Logistics" från 2014, kartlade jag läget inom logistikdidaktisk forskning. Bland annat tittade jag djupare på så kallade "learning thresholds", dvs vilka trösklar studenter måste ta sig över för att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom logistik.
I doktorsavhandlingen som jag försvarade 2019 "Total Cost Analysis in Logistics - Practical Execution, Learning, and Teaching in Higher Education" ligger fokus på totalkostnadsanalys, ett centralt begrepp inom logistik, och viktigt även i många andra sammanhang. Många beslut fattas baserat på att kostnader för olika handlingsalternativ jämförs. Sådana kostnadsanalyser är dock ofta svåra att göra, vilket leder till brister i beslutsunderlagen och en risk för felaktiga beslut. Jag beskriver i avhandlingen komplexiteten och utmaningarna med att praktiskt tillämpa totalkostnadsanalys, och föreslår en process i tolv steg för strukturerade totalkostnadsanalyser. Jag beskriver också vilka hinder (learning thresholds) det finns för studenter att lära sig detta, och dels hur detta lärande kan främjas genom att välja lämpliga undervisningsmetoder.
Civilingenjörsutbildningsprogram i industriell ekonomi, maskinteknik och energi, miljö och management(I-, M-, EMM-programmen).
Uppdrag inom ramen för detta under det senaste året:
