Min forskning handlar om att ett systematiskt logistiskt tänkande ska bidra till att förbättra vården för att nå ökad tillgänglighet, kvalitet och effektivitet. Detta genom att tillföra kunskap om processer, flödesorientering, flexibilitet, effektivitet och kundservice till vården.
Kunskap finns! Så varför uppfinna hjulet igen? Koncept, modeller och principer utvecklade för tillverkande företag och dess logistik, kan givetvis användas för att förbättra patientflödena och minska kostnaderna inom vården. Det är utgångspunkten i min forskning.
Logistik - kostnadseffektiv leveransservice
Logistik handlar om kostnadseffektiv leveransservice, att genom ökad flödesorientering öka kundservicen och minska de totala kostnaderna. För vården innebär det att effektivt planera verksamheten, genomförandet av patientbehandlingar och dessutom ha kontroll på alla aktiviteter från det att patenten söker hjälp till dess vården är avslutad. Detta för att kunna tillfredsställa patientens vårdbehov och önskemål till en lägre kostnad än idag.
Vårdbranschen inhämtar kunskaper från andra
Att ta lärdom från andra branschers erfarenheter och tillämpa ”Best practice” kan leda till nya kunskaper och en snabbare insikt om vad som behöver göras. För det är ju som så att allt fler blir allt äldre, vi har en stark teknisk och medicinsk utveckling, ett ökat personalbehov, ökade kostnader, nya kundkrav, stressad personal, globalisering, ökad konkurrens och att vårdskadorna ökar. Dessutom ställs det krav på att vården ska vara kostnadseffektiv och samtidigt uppfylla uppsatta mål på väntetider, kvalitet och tillgänglighet.
Vården har genom åren inspirerats av industrins förbättringsarbete, där ”Lean” är ett dagsaktuellt exempel. Problemet är att fokus ofta ligger på fel nivå. Det handlar om förbättringsprojekt på avdelningsnivå eller för specifika patientgrupper, istället för att man ser till helheten. För vad händer med kostnader och service när läkartider eller användningen av operationsrum optimeras? Det är ju hela vårdsystemets prestation som ska förbättras. Målet måste vara att skapa en vårdorganisation där varje enskild patientgrupp kan hanteras på ett tillfredställande sätt.
Mer resurser är inte lösningen för bättre patientflöden
Mer resurser löser inte vårdens utmaningar. Det har flera forskare konstaterat. Vården bör istället organiseras med hänsyn till processerna i patientflödet och prioritera den totala prestationen. Dessutom behöver man mäta resultatet, såväl hela vårdkedjan som funktionerna för att kunna styra verksamheten. En annan del är att producera med avseende på det behov som finns, att ha den kapacitet som behövs. För både över och underkapacitet kostar utan att det blir någon vård.
Återigen, hjulet är uppfunnet och det måste vi ta vara på!
Min bakgrund är att jag är civilingenjör inom maskinteknik vid Linköpings Tekniska Högskola. Mitt examensarbete var inriktat på vårdlogistik och utfördes på Linköpings Universitetssjukhus våren 2009. Därefter påbörjade jag mina forskarstudier inom just vårdlogistik. Min licentiatavhandling presenterades under våren 2013 och jag disputerade i juni 2018.
