Tolv steg för bättre kostnadsanalyser

Vad innebär det att göra en korrekt totalkostnadsanalys? Och hur ska undervisningen utformas för att lära studenter detta på ett bra sätt? De frågorna besvaras i en ny doktorsavhandling på LiU.

Björn Oskarsson forskar om totalkostnadsanalyser. Björn Oskarsson hade undervisat på LiU i många år, när intresset väcktes för att börja forska. Nu disputerar han på en avhandling om kostnadsanalys. Foto: Mikael Sönne

Enkel fråga, svåra svar

Vad kostar det? Den frågan ställs i samband med de flesta beslut där företag och organisationer väljer mellan olika alternativ. Men trots den enkla frågan kan det vara mycket komplicerat att göra en riktig totalkostnadsanalys.

Svårigheter är till exempel att avgöra livslängden på olika investeringar, hur kostnader påverkas av olika alternativ och hur exakta de uppgifter är som man använder för beräkningarna. Otillräckliga, eller till och med felaktiga, kostnadskalkyler leder i sin tur till att beslut riskerar att tas på alltför lösa grunder.

Björn Oskarsson forskar om totalkostnadsanalyser.Björn Oskarsson framför omslagen till tidigare doktorsavhandlingar.

I avhandlingen Total Cost Analysis in Logistics: Practical Execution, Learning, and Teaching in Higher Education undersöker Björn Oskarsson dels vad totalkostnadsanalyser egentligen omfattar, dels hur undervisningen om detta på universitetsnivå bör utformas. Till grund för studien ligger både omfattande litteraturstudier och intervjuer med lärare och studenter på fyra olika lärosäten.

- Samtidigt som kostnadsanalyser är väldigt vanliga, finns det märkligt lite forskning på området. Det gäller både analyserna i sig och undervisningen om detta, säger Björn Oskarsson.

Process i tolv steg

I avhandlingen beskrivs en totalkostnadsanalys som en strukturerad process i tolv steg, var och en med sina speciella utmaningar. Det handlar bland annat om att förstå förutsättningarna för det beslut som ska fattas, att ha relevant kunskap om ämnesområdet och att anpassa beräkningarna efter den aktuella situationen. Lika viktigt är ett kritiskt förhållningssätt för att kunna ifrågasätta de data som används i underlaget.

Den andra delen i avhandlingen – om pedagogiken – har fötts i Björn Oskarssons eget, mångåriga arbete som lärare. Tillsammans med kollegor har han ofta diskuterat hur undervisningen i kostnadsanalys kan utformas på ett bra sätt.

- Trots att vi i kursen lärde ut modeller och formler, fungerade det ändå inte riktigt när studenterna skulle använda det i verkligheten. Det som saknades var ofta det kritiska tänkandet och förmågan att förstå det aktuella systemet och anpassa analyserna till detta. Det var den insikten som triggade min forskning, säger han.

Undviker dyra misstag

Centralt för framgångsrik undervisning är att den är stimulerande och engagerande och upplevs som autentisk, det vill säga speglar det yrkesliv som studenterna utbildas för. Björn Oskarsson rekommenderar arbete med case/praktikfall som bygger på verkliga erfarenheter, simuleringar som visar effekterna av olika beslut och projektarbeten med företag som uppdragsgivare.

- Det gäller att ge studenterna en grund varpå de kan skapa sin egen förståelse. Vi lärare kan skapa bra förutsättningar för lärande, men själva lärandet sker hos respektive student, säger Björn Oskarsson och tillägger att mycket av undervisningen på LiU redan sker på detta sätt.

Slutsatserna i avhandlingen ger stöd till lärare att utforma undervisningen så att studenter kommer ut i yrkeslivet med ökad kunskap om kostnadsanalys, vilket i sin tur innebär att beslut kan tas med bättre underlag. Därmed minskar risken för felbedömningar som kan bli kostsamma för både organisationer och företag.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll