Överstyrning
Varför leder försök att skapa förbättring inte alltid till önskade resultat? Det försöker jag reda ut i min forskning om överstyrning (eng. tampering).
Men vad är egentligen överstyrning?
Man kan tänka på metaforen med en överstyrd bil – är bilen överstyrd upplevs det som att den svänger mer än motsvarande vridning på ratten. Överstyrning i organisationer handlar om att man sätter in styrmekanismer mot ett uppfattat problem som skapar ett oönskat och försämrat utfall. I metaforen motsvarar det t ex att svänga när man inte behöver svänga eller att svänga för mycket så man hamnar i diket. Överstyrning sker när man agerar när man inte borde agera, använder för kraftfulla eller kanske till och med felaktiga styrmekanismer. Forskningen visar att människor tenderar att överreagera på enstaka slumpmässiga händelser som uppfattas som negativa eller att missta symptom för orsaken till ett problem. Inom kvalitetsutveckling pratar vi om att man agerar på slumpmässig variation, som om det vore en signal om att en systematisk eller urskiljbar förändring skett. Överstyrning handlar därmed om att försöka styra för att lösa problem som 'inte finns' eller agera på ett problem på fel sätt. Frågor jag söker svar på är:
- Vad innebär överstyrning i praktiken?
- Varför överstyr man?
- Hur kan överstyrning motverkas?
I projektet Jag gjorde bara som jag blev tillsagd! (finansierad av Familjen Knut och Ragnvi Jakobsson Stiftelsen) studerar jag de organisatoriska aspekterna kring varför vi överstyr. Exempelvis, hur pratar och följer man upp avvikelser, hur jobbar man med måluppföljning, hur påverkar styrningens karaktär t ex politisk styrning?
Låter detta intressant? Just nu söker jag organisationer som vill dela med sig av sina erfarenheter kring styrmekanismer som finns inbyggda i dess system som bidrar till överstyrning dvs. organisatoriska aspekter som bidrar till överstyrning. Maila mig så skickar jag mer information!
Förbättring av vårdprocesser
Går det att standardisera något så komplext som vård av personer med komplexa vårdbehov exempelvis patienter som utreds för cancer? Svaret är ja och nja! Genom att studera den nationella satsningen på Standardiserade vårdförlopp (SVF)
i cancervården (som syftar till att korta väntetiderna och få nöjdare patienter) vill jag förstå hur olika grader av standardisering och anpassning av vårdprocesser kan bidra till att göra den mer kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt att den utförs i rimlig tid. Den nationella satsningen på SVF må vara över men regionerna står fortfarande inför samma utmaningar. Min nuvarande forskning fokuserar på hur lärdomar från SVF kan bidra till att fortsatt förbättra och utveckla hälso- och sjukvården.Organisatorisk resiliens i pandemins spår
Hur kommer det sig att vissa organisationer frodas och försvagas andra vid störningar? Covid-19 pandemin fick stora konsekvenser på organisationers arbetssätt och utveckling. I detta projekt studerar vi hur organisationer agerade för att möta störningar som uppkom i samband med covid-19 pandemin för att förstå hur organisationer kan rigga sina processer för att bättre möta och hantera framtida störningar.
Framtidens Kvalitetsarbete
Digitalisering eller digitisering? Hur ser arbetet med digital teknik, digitala verktyg och digitala arbetssätt ut i moderna organisationer? Vad gör organisationerna idag och vad behövs för att möta framtida behov? Genom detta projekt vill jag och professor Ida Gremyr, Chalmers Tekniska Högskola, förstå hur kvalitetsprofessionen behöver utvecklas i takt med nya samhällsutmaningar som digitalisering och hållbarhet.