06 oktober 2021

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid LiU medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

En sal med elever. I förgrunden syns en lärare som pekar på en av eleverna som räcker upp handen.
Rapporten ger lärare ett antal verktyg så att de kan själva kan jobba sig fram till vad som fungerar bäst i deras klassrum.  Fotograf: Anna Stills

– Det här är inte en rapport som forskare eller tjänstemän suttit och klurat ut att den behövs, den grundar sig i ett verkligt problem som lärare ser i sin vardag, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Till Skolforskningsinstitutet har lärare under åren hört av sig och efterfrågat forskning kring studiero. Det var en av anledningarna till att myndigheten, vars uppdrag är att verka för att undervisningen i skola och förskola bedrivs på vetenskaplig grund, bestämde sig för att ta fram en översikt som kan hjälpa lärare i vardagen. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet samt Annika Lilja, vid Göteborgs universitet, medverkade i studien som externa forskare. 

Det finns en diskussion om lärmiljöer och om att möblera på olika sätt. Det forskningen visar är att eleverna lär sig mest om de sitter en och en på rader och det utmanar nog en och annan lärare.
Marcus Samuelsson

Rapporten tar avstamp i frågan om vad som kännetecknar ett ledarskap som ger studiero. Utifrån det presenterar rapporten sex olika teman som lärare kan arbeta med i sitt ledarskap, för att främja studiero i klassrummet. 

Dessa är:

  • Lära känna eleverna och skapa positiva relationer
  • Välja och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov
  • Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur
  • Aktivera eleverna och göra dem delaktiga
  • Stödja och möta beteenden
  • Utvärdera utifrån observationer

Möbleringen spelar roll för studieron

Många av rapportens teman tror Marcus Samuelsson att lärare redan har kännedom om, men kanske har haft svårt att implementera. Men, en punkt han tror kan förvåna lite är möbleringens roll för studiero i klassrummet (under temat Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur). 

– Det finns en diskussion om lärmiljöer och om att möblera på olika sätt. Det forskningen visar är att eleverna lär sig mest om de sitter en och en på rader och det utmanar nog en och annan lärare, säger Marcus Samuelsson.

Sitter eleverna på rad blir det svårare att interagera med eller störa andra elever och läraren får en god överblick över klassrummet. Om det däremot är tänkt att eleverna ska samarbeta lämpar sig andra möbleringar bättre. Slutsatsen är att uppgiften bör styra hur eleverna sitter. 

”Finns inga universallösningar som passar alla alltid”

Marcus Samuelsson beskriver resultaten som en verktygslåda som lärare kan använda sig av. 

– Om man som lärare har det jobbigt med studieron i klassrummet kan man börja med något av verktygen och pröva sig fram. Funkar det här för mig? Man kan också titta på verktygen och upptäcka att ”så där gör jag ju redan”, säger han. 

Han är noga med att poängtera att det inte finns något ”universalverktyg” som fungerar i alla situationer. Lärare måste anpassa sina arbetssätt efter vilka elever den har, samt hur elevgruppen fungerar tillsammans. 

Om rapporten:
Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap. Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställningar. 2021:02. Solna: Skolforskningsinstitutet. 

Studien är en metaöversikt, vilket betyder att den sammanställer andra forskningsöversikter. 

Kontakt

Relaterat innehåll

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Alma Memišević.

Fritidshemmen effektiviserar barnens fritid

Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen. Istället präglas det av nyttotänkande, där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från LiU.

Forskare interagerar med en social robot.

De undersöker om en robot kan väcka barns läslust

Forskare på Linköpings universitet undersöker om en läsrobot kan öka läslusten hos fjärdeklassare. Det tvärvetenskapliga projektet förenar forskare inom teknik, kognition och pedagogik och genomförs i samverkan med Utbildningskontoret i Norrköping.

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.