Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid LiU medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.
– Det här är inte en rapport som forskare eller tjänstemän suttit och klurat ut att den behövs, den grundar sig i ett verkligt problem som lärare ser i sin vardag, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Till Skolforskningsinstitutet har lärare under åren hört av sig och efterfrågat forskning kring studiero. Det var en av anledningarna till att myndigheten, vars uppdrag är att verka för att undervisningen i skola och förskola bedrivs på vetenskaplig grund, bestämde sig för att ta fram en översikt som kan hjälpa lärare i vardagen. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet samt Annika Lilja, vid Göteborgs universitet, medverkade i studien som externa forskare.
Rapporten tar avstamp i frågan om vad som kännetecknar ett ledarskap som ger studiero. Utifrån det presenterar rapporten sex olika teman som lärare kan arbeta med i sitt ledarskap, för att främja studiero i klassrummet. 
Dessa är:
- Lära känna eleverna och skapa positiva relationer
- Välja och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov
- Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur
- Aktivera eleverna och göra dem delaktiga
- Stödja och möta beteenden
- Utvärdera utifrån observationer
Möbleringen spelar roll för studieron
Många av rapportens teman tror Marcus Samuelsson att lärare redan har kännedom om, men kanske har haft svårt att implementera. Men, en punkt han tror kan förvåna lite är möbleringens roll för studiero i klassrummet (under temat Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur).
– Det finns en diskussion om lärmiljöer och om att möblera på olika sätt. Det forskningen visar är att eleverna lär sig mest om de sitter en och en på rader och det utmanar nog en och annan lärare, säger Marcus Samuelsson.
Sitter eleverna på rad blir det svårare att interagera med eller störa andra elever och läraren får en god överblick över klassrummet. Om det däremot är tänkt att eleverna ska samarbeta lämpar sig andra möbleringar bättre. Slutsatsen är att uppgiften bör styra hur eleverna sitter.
”Finns inga universallösningar som passar alla alltid”
Marcus Samuelsson beskriver resultaten som en verktygslåda som lärare kan använda sig av.
– Om man som lärare har det jobbigt med studieron i klassrummet kan man börja med något av verktygen och pröva sig fram. Funkar det här för mig? Man kan också titta på verktygen och upptäcka att ”så där gör jag ju redan”, säger han.
Han är noga med att poängtera att det inte finns något ”universalverktyg” som fungerar i alla situationer. Lärare måste anpassa sina arbetssätt efter vilka elever den har, samt hur elevgruppen fungerar tillsammans.
Om rapporten:
Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap. Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställningar. 2021:02. Solna: Skolforskningsinstitutet.
Studien är en metaöversikt, vilket betyder att den sammanställer andra forskningsöversikter.
