– När vi väl kunde testa våra program i labbet märkte vi att roboten inte betedde sig likadant i verkligheten som i våra simuleringar. Därför är det värdefullt att kunna få vara i labbet med roboten och kunna testa vår programmering. Det var också roligt att få ett konkret problem och sedan jobba kontrollerat och systematiskt för att lösa det, säger Julia Lövström, förstaårsstudent på civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik och elektroteknik med internationell inriktning, även kallat Yi-programmet.
Uppgiften var att programmera den tvåarmade och samarbetande roboten Yumi från ABB att hålla i en mobiltelefon och filma ett objekt från flera vinklar med ena armen, och samtidigt använda en lampa för att belysa objektet med den andra armen. Mycket av arbetet utfördes på distans på grund av rådande coronapandemi, vilket gjorde att tiden i labbet blev begränsad. Filip Källman är även han förstaårsstudent på Yi-programmet:
– Det var en utmaning att jobba så pass abstrakt med programmeringen av roboten i och med att vi gjorde det mesta på distans, men det var också lärorikt, säger han.
Flexibla
Robotar har använts flitigt inom tillverkningsindustrin sedan mitten på 1970-talet, och ett första patent på en typ av industrirobot togs redan i slutet på 1930-talet. Av säkerhetsskäl har industrirobotar tidigare endast använts i avskilda miljöer där människor inte kan komma nära. Men i och med utvecklingen av lättare robotar som är designade för att kunna arbeta sida vid sida med en mänsklig kollega håller det på att förändras i snabb takt.
Svante Gunnarsson är professor i reglerteknik vid institutionen för systemteknik och föreståndare för Link-Sic – ett kompetenscentrum för industriinriktad forskning inom sensorinformatik och reglerteknik. Han menar att en fördel med att använda en robot är att den kan röra sig på ett mer exakt och förutbestämt sätt än en människa.
– Samarbetande robotar är mycket enklare att införa i miljöer som är svåra att automatisera fullt ut. Dessutom är de mer flexibla än traditionella industrirobotar eftersom de enkelt kan flyttas mellan olika arbetsuppgifter, säger Svante Gunnarsson.
Strategiskt samarbete
Användningsområdet för en samarbetande robot kan spänna från montering och kvalitetskontroller i industriell produktion, via arbete i sjukhus- och laboratoriemiljö till olika servicefunktioner. Yumi står för "you and me" och representerar samarbetet mellan människa och maskin.
Foto Anders Ryttarson TörneholmMen även en samarbetande robot behöver programmeras för att utföra sina uppgifter. Något studenterna på Yi-programmet alltså fick träna på i kursen Ingenjörsprojekt.
Syftet med kursen är att ge en första inblick i ingenjörsarbete genom att genomföra ett tekniskt utvecklingsprojekt i den femåriga utbildningen. Men det är även ett tillfälle att träna på minst lika värdefulla kunskaper för en blivande ingenjör som teamwork, skriftlig och muntlig kommunikation samt förmågan att arbeta utgående från en projektmodell.
– Våra ingenjörsstudenter ska vara förberedda på arbetslivet direkt efter examen och möjligheten att kunna jobba så ingående ”hands-on” med teknik som ligger i framkant redan första terminen är något vi är stolta över att kunna erbjuda.
– Att LiU kan disponera Yumi-roboten är tack vare det strategiska samverkansavtalet som finns mellan LiU och ABB sedan ett antal år. Avtalet fungerar som ett ”paraply” över alla de samverkansaktiviteter som pågår mellan ABB och LiU. Kompetenscentret Link-Sic är ett exempel på en av dessa aktiviteter som är viktiga för framtidens svenska industri, säger Svante Gunnarsson.
Fakta
Roboten Yumi från ABB har två armar och är designad för att kunna utföra uppgifter som montering och plockning i tillämpningar där det inte behövs stora krafter eller tunga verktyg och där människor kan befinna sig i robotens närhet.
