03 juli 2023

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om personer med demens som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias Ingebrand som gjort studien.

Gammal kvinna kramas om av vårdpersonal.
Fotograf: FredFroese

Elias Ingebrand lät tio personer med demens, varav åtta hade plats på särskilda boenden, pröva att använda surfplattor för första gången i sitt liv. Till stöd hade de någon ur personalen eller en anhörig, men enda instruktionen var att använda surfplattan som de själva ville. Det visade sig snart att apparaten väckte testpersonernas upptäckarlust.

–Det blev jag ganska förvånad över. Jag hade kanske förväntat mig att den bara skulle ligga där och att man skulle prata om något annat, men här såg vi en fokuserad uppmärksamhet, säger han.

Försöket varade 4–6 veckor. Trots att personernas minnesförmåga var starkt påverkad kunde de gradvis lära sig att utnyttja surfplattan mer självständigt. Förklaringen, tror Elias Ingebrand, är att kroppen minns rörelserna som krävs, även om man inte längre har förmåga att prata och berätta om det. Men det är även viktigt att väcka personens intresse.

Man vid skrivbord i oskärpa med avhandlingen i förgrunden.Personer med demens kan lära nytt, menar Elias Ingebrand i sin avhandling. Foto Jonas Roslund En kvinna som tidigare sysslat med orientering började spontant använda surfplattan för att kolla tävlingsresultat. En man som brukat bli rastlös och aggressiv lärde sig att hitta till Öppet arkiv på SVT Play. Efter ett tag noterade personalen hur han kunde sitta länge, lugn och fokuserad. Det var en sida av honom de aldrig tidigare sett.

Samarbete mellan personer med demens

Men Elias Ingebrand fann också till sin förvåning att personer med demens kunde lösa surfplattans mysterier även utan stöd av personal eller anhöriga. Detta genom att samarbeta och lära av varandra. Även här klarade de av att vara fokuserade på uppgiften. Så vitt han känner till har ingen studerat samarbete mellan personer med demens förut.
Porträtt på Elias Ingebrand utomhus.–Avhandlingen påverkar synen på personer med demens, menar Elias Ingebrand. Foto Jonas Roslund Det finns däremot en del tidigare studier som också konstaterat att personer med demens har förmåga att lära sig nya saker. Det har då handlat om att komma ihåg nonsensord eller minnas namnen på okända ansikten. Men Elias Ingebrand säger att han nu visat att lärande kan ske även utan särskilda instruktioner och att hans resultat dessutom går att använda direkt inom demensvården.

–Avhandlingen påverkar synen på personer med demens. Man ska inte behandla dem som barn utan som personer som fortfarande har vilja och drivkraft. I förlängningen handlar det om möjligheten till deltagande i meningsfulla aktiviteter som utgår från personens egna intressen och önskemål.

Ta vara på kunskap och expertis

Det är förstås en utmaning för personalen på äldreboendena. De har sällan tid att sitta ner en längre tid med bara en person. Att då utnyttja möjligheten att låta personer med demens göra saker i samarbete skulle kunna vara en lösning. Och även om den här studien handlar om surfplattor, så är resultaten överförbara till andra former av lärande, tror Elias Ingebrand.

–Det jag vill gå vidare med i min forskning är hur man kan ta vara på kunskap och expertis hos personer med demens och därifrån skapa meningsfulla aktiviteter. Någon kan kanske skapa en aktivitet och lära andra på boendet. Det kan vara en seminariecirkel eller att sticka. Rätten till livslångt lärande borde inkludera alla, det är just chansen att få lära sig som är viktig.

Handledare har varit Lars-Christer Hydén och Christina Samuelsson.

Kontakt

Fakta demens

Källa: Svenskt demenscentrum

Vanliga symtom

Försämring av minne, planerings- och orienteringingsförmåga, tidsuppfattning och språk. Även oro och nedstämdhet.

Antal drabbade

Cirka 150 000 personer i Sverige. Varje år insjuknar 25 000 personer. 

Framtidsprognos

180 000 personer beräknas ha demenssjukdom år 2030 om inget botemedel tas fram. År 2050 kan det ha stigit till 250 000.

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.

Champagneflaska med Sectra på etiketten

Sectra – världsledande företag med rötter i LiU-forskning

Det började som extrauppdrag för fyra forskare och växte till ett spjutspetsföretag inom medicinsk IT och cybersäkerhet. Följ med på Sectras resa mot dagens globala verksamhet.