27 september 2023

I en värld präglad av snabb teknologisk utveckling och digitalisering blir frågan om demokrati och dess anpassning till den digitala samtiden alltmer aktuell. I en föreläsning av Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, utforskas möjligheten att ge robotar rösträtt genom att sätta frågan i relation till demokratins grundprinciper.

En professor föreläser om sin forskning. Fotograf: Teiksma Buseva

Föreläsningen är en del av föreläsningsserien Research just around the corner som under höstterminen 2023 har temat "AI & språkmodeller - framtiden är här".

Elin Wihlborg belyser under föreläsningen tre centrala aspekter i ämnet: vad demokrati egentligen innebär, robotarnas roll i demokratin, och behovet av styrning och reglering i den digitala eran. Hon bygger resonemangen om forskning runt hörnet på demokratiteorier och de empiriska studier hon leder i forskargruppen DINO – Digitalisering i nya offentligheter.

Demokrati – mer än enkel rösträtt

Föreläsningen inleddes med att påminna oss om att demokrati är mer än bara att rösta vid val eller möten. Det är en grundläggande del av hur vi lever tillsammans som samhälle. I den digitala eran är det nödvändigt att integrera demokratin i vår vardag för att skapa ett mer levande och deltagande samhälle. Här får vi nya verktyg och möjligheter att inkludera medborgarna i beslutsprocesser och göra demokrati och offentliga tjänster mer tillgänglig.

Robotarnas roll i demokratin

Robotar och artificiell intelligens blir alltmer närvarande i våra liv och samhället i stort. Deras roll i demokratiska processer måste därför diskuteras och regleras på ett legitimt sätt. Elin Wihlborg säger att digitaliseringen inte får innebära att mänskliga rättigheter och demokratiska värden åsidosätts. Istället måste vi tänka på hur teknologin kan användas för att förstärka demokratiska processer och medborgarnas deltagande.

Styrning och reglering i den digitala eran

En av de centrala frågorna är hur samhället demokratiskt kan och bör styra och reglera den ökande användningen av robotar och AI. Detta handlar både om juridisk reglering och om att bygga förtroende i samhället mellan olika organisationer och bland medborgarna. Här behöver robotarnas olika handlingsutrymme regleras för att demokratiskt komma överens om hur och kring vad de kan göra nytta.

–Det är osannolikt att de bör få rösträtt. Men vi bör reglera hur de påverkar oss som har rösträtt, säger Elin Wihlborg.

Styrning blir avgörande för att hantera digitaliseringens påverkan på demokratin och för att säkerställa att teknologin används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt.

- Den digitala eran innebär nya möjligheter och utmaningar för demokratin. Genom att fortsätta utforska och diskutera dessa frågor kan vi säkerställa att demokratin förblir stark och relevant i en digital värld där robotar blir alltmer närvarande, säger Elin Wihlborg.

Läs mer om föreläsningsserien "Research just around corner"

LiU:s forskning om digitalisering och AI

Senaste nytt från LiU

En man i labbrock häller vätska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan på en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.