27 september 2023

I en värld präglad av snabb teknologisk utveckling och digitalisering blir frågan om demokrati och dess anpassning till den digitala samtiden alltmer aktuell. I en föreläsning av Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, utforskas möjligheten att ge robotar rösträtt genom att sätta frågan i relation till demokratins grundprinciper.

En professor föreläser om sin forskning.
Elin Wihlborg föreläser om demokratins roll i en digital samtid och svarar på frågan om vi ska ge robotar rösträtt under föreläsningsserien Research just around the corner som under höstterminen 2023 har temat "AI & språkmodeller - framtiden är här". Fotograf: Teiksma Buseva

Föreläsningen är en del av föreläsningsserien Research just around the corner som under höstterminen 2023 har temat "AI & språkmodeller - framtiden är här".

Elin Wihlborg belyser under föreläsningen tre centrala aspekter i ämnet: vad demokrati egentligen innebär, robotarnas roll i demokratin, och behovet av styrning och reglering i den digitala eran. Hon bygger resonemangen om forskning runt hörnet på demokratiteorier och de empiriska studier hon leder i forskargruppen DINO – Digitalisering i nya offentligheter.

Demokrati – mer än enkel rösträtt

Föreläsningen inleddes med att påminna oss om att demokrati är mer än bara att rösta vid val eller möten. Det är en grundläggande del av hur vi lever tillsammans som samhälle. I den digitala eran är det nödvändigt att integrera demokratin i vår vardag för att skapa ett mer levande och deltagande samhälle. Här får vi nya verktyg och möjligheter att inkludera medborgarna i beslutsprocesser och göra demokrati och offentliga tjänster mer tillgänglig.

Robotarnas roll i demokratin

Robotar och artificiell intelligens blir alltmer närvarande i våra liv och samhället i stort. Deras roll i demokratiska processer måste därför diskuteras och regleras på ett legitimt sätt. Elin Wihlborg säger att digitaliseringen inte får innebära att mänskliga rättigheter och demokratiska värden åsidosätts. Istället måste vi tänka på hur teknologin kan användas för att förstärka demokratiska processer och medborgarnas deltagande.

Styrning och reglering i den digitala eran

En av de centrala frågorna är hur samhället demokratiskt kan och bör styra och reglera den ökande användningen av robotar och AI. Detta handlar både om juridisk reglering och om att bygga förtroende i samhället mellan olika organisationer och bland medborgarna. Här behöver robotarnas olika handlingsutrymme regleras för att demokratiskt komma överens om hur och kring vad de kan göra nytta.

–Det är osannolikt att de bör få rösträtt. Men vi bör reglera hur de påverkar oss som har rösträtt, säger Elin Wihlborg.

Styrning blir avgörande för att hantera digitaliseringens påverkan på demokratin och för att säkerställa att teknologin används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt.

- Den digitala eran innebär nya möjligheter och utmaningar för demokratin. Genom att fortsätta utforska och diskutera dessa frågor kan vi säkerställa att demokratin förblir stark och relevant i en digital värld där robotar blir alltmer närvarande, säger Elin Wihlborg.

Kommande föreläsningar

Läs mer om föreläsningsserien "Research just around corner"

LiU:s forskning om digitalisering och AI

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.