03 december 2025

Ett nationellt nätverk med inriktning mot beredskapshistoria startas upp vid LiU, ett aktuellt tema inom akademin samt i samhället i stort. Forskningen kan ge kritiska perspektiv på den beredskap vi har idag och bidra med lärdomar inför framtida utmaningar.

Fotograf: Anna Nilsen
Carl-Filip Smedberg och Marie Cronqvist, två av historikerna från LiU som ingår i nätverket med inriktning mot beredskapshistoria. 

Ett beredskapshistoriskt nätverk har startats av forskare vid Linköpings universitet och intresset är stort. Nätverket samlar forskare från olika discipliner för att diskutera beredskap och totalförsvar ur ett historiskt perspektiv, samt identifiera framtida forskningsbehov.

– Beredskapsfrågor ligger högt på den politiska agendan just nu. Vi rivstartar nätverket med en konferens där vi samlar forskare från olika lärosätet som har mycket att bidra med till en kritisk diskussion om beredskap och totalförsvar, säger Carl-Filip Smedberg.

Fotograf: Anna Nilsen

Konferensen ges på Campus Valla i början av december 2025 och tros bli en värdefull startpunkt för nätverket. Arrangörer är LiU-forskarna Marie Cronqvist, professor i modern historia och Carl-Filip Smedberg, biträdande lektor i modern historia – båda två verksamma vid forskningsmiljön Historiska studier.

– Det stora gensvaret är ett tecken på att frågor som rör beredskap är närvarande i forskningen just nu och att historikerna vill vara med och bidra till en kunskapsbaserad policy på området. Det finns många historiker i Sverige och i övriga Norden som just forskar, eller ansöker om forskningsprojekt, som handlar om beredskap i någon form och dem vill vi samla till denna inledande konferens, säger Marie Cronqvist.

”Beredskapsfrågor är verkligen ett hett ämne”

Tanken på sikt är att nätverket ska ta plats i samhällsdebatten för att artikulera värdet av ett humanioraperspektiv i angelägna totalförsvarsfrågor.

– Beredskapsfrågor är verkligen ett hett ämne just nu – även utanför akademin och politiken. Många som vi har mött och talat med verkar fundera mycket över hur de kan förbereda sig och när, säger Carl-Filip Smedberg.

– Ämnet beredskapshistoria rör sig över ett synnerligen brett fält och innefattar alltifrån hur människor har hanterat livsmedelsberedskap i det förflutna, till minnen av beredskapstider i det förflutna. Forskningsfältet kan ge kritiska perspektiv på den beredskap vi har idag och ge lärdomar inför framtida utmaningar, säger Marie Cronqvist.

Spännande kunskapsutbyten och nya perspektiv

Fotograf: Anna Nilsen
Beredskapskultur är ett område som Marie Cronqvist har forskat om i flera decennier, men som nu har kommit i fokus på grund av omständigheter i vår egen tid. För Carl-Filip är det ett nytt intresse.

– Han kommer alltså in med nya spännande perspektiv om vad som kan och behöver analyseras som beredskapskultur. Mötet mellan våra respektive infallsvinklar blir väldigt produktivt, säger Marie Cronqvist.

Nätverket är initierat av historiker vid Linköpings universitet i samarbete med forskare vid i första hand Lunds universitet och Karlstad universitet. Tanken är att kommande konferenser ska ambulera vid andra lärosäten.

– Kulturella och historiska perspektiv på svenskt totalförsvar och beredskapskultur är eftersatta i policydiskussioner just nu. Vi hoppas i förlängningen kunna bidra med viktig historisk kunskap, säger Marie Cronqvist.

Relaterad forskning och kontaktuppgifter

Staty.

Forskningsmiljön Historiska studier

Hur har människor tänkt, känt och agerat genom historien? Hur har tankar omsatts i handlingar, texter, bilder och artefakter, samt hur förstås och brukas dessa idag? Vår forskning rör människan som meningsskapande varelse i ett historiskt perspektiv.

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.