Ny AI-forskning ska knyta samman fysiska och virtuella världar

Bättre digitala visualiseringar och en forskningsmiljö inom AI i världsklass. Det är några av målen med ett nytt WASP-forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Det är ett av nio omfattande så kallade NEST-projekt som WASP startar i Sverige under april. Projektet vid LiU innebär också att forskarna tar sig an en de största utmaningarna inom AI-forskningen. 

AI Artificiell intelligens metamorworks

På LiU bedrivs flera forskningsprojekt inom AI, autonoma system och software och, inte minst inom ramen för WASP, Sveriges största enskilda forskningsprogram med en miljardbudget och som LiU är värduniversitet för. Under förra året initierade WASP satsningen NEST (Novelty, Excellence, Syngergy, Teams) och fattade beslut om totalt nio NEST-projekt. Dessa kommer att bedrivas över ämnesgränser och på samtliga universitet som ingår i WASP.

Flera LiU-forskare

Ett av NEST-projekten kommer att ha sitt säte vid Linköpings universitet (LiU) och involverar flera LiU- forskare, däribland Jonas Unger, professor i medie- och informationsteknik, som blir koordinator för projektet.

– Tanken är att vi som jobbar med det är världsledande inom våra discipliner. Det är inte bara ett projekt utan handlar om att bygga upp en ny forskningsmiljö, säger han.
Vid årsskiftet kom beskedet att de nio NEST-projekten får ett anslag på 20 miljoner kronor vardera under en femårsperiod av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det gör att NEST är en större satsning än de tidigare inom WASP, berättar Jonas Unger.

– Målet med vårt NEST är ta sig an en av de största utmaningarna inom AI vilket handlar om att ta fram system som kan integrera data som kommer från den verkliga respektive virtuella världar.

Sårbara system

Ett område som skulle ha stor nytta av att integrera verkliga data med virtuella data är exempelvis fordonsindustrin. I dag finns självkörande bilar som kan förstå omvärlden med hjälp av sensorer och kameror. Genom dessa kan fordonet förstå hur det ska kunna navigera i omgivningen. Men bakom tekniken ligger en hel del manuellt arbete för att samla in data. Dessutom har tekniken en viss sårbarhet eftersom den insamlade datan många gånger skildrar normalsituationer utan störande moment.

– Då får du problem om du vill träna upp algoritmerna att kunna tvinga bilen att göra en kraftig inbromsning om något dyker upp framför bilen. I den information som samlas in är det troligt att det inte finns särskilt många sådana exempel, säger Jonas Unger.

Genom simulering vill forskarna på syntetisk väg generera data som kompletterar den som finns hämtad från verkligheten.

Testas i praktiken

För att praktisk kunna tillämpa forskningens resultat görs den i samarbete med flera aktörer: Ikea Communications (som jobbar med produktvisualisering), företaget Arrivers (fordonssäkerhet), Trafikverket, AI Sweden, WASP WARA Media and Language.

I samarbetet med Trafikverkets exempelvis, vill forskarna studera om det går att kombinera simulering med AI-modeller på annat sätt än med bilder och sensordata.

– Det kan till exempel handla om mätdata som beskriver trafikflöden i en stad som kombineras med data om väder. Regnar det eller är halt kan man tänka sig att simuleringen kan hjälpa till att ta reda på var risken finns för olyckor är som störst, säger Jonas Unger.

Ett annat exempel som forskarna vill studera är simulering inom produktvisualisering och den teknik som kallas augmented reality vilket handlar om att överföra digitala bilder till verkligheten. I samarbetet med Ikea Communications vill forskarna utveckla tekniken som gör att kunder med hjälp av mobilen kan se sina möbler visuellt i hemmet.

– Tekniken finns redan, men den går att förfina betydligt på många olika sätt. I dag är tekniken begränsad i hur verklighetstroget det ser ut när du stoppar in till exempel en soffa i hemmet. Vi vill också att det ska gå mycket snabbare i realtid.

 

Vi ser mer och mer hur virtuella miljöer och fysiska miljöer kan kombineras för att få ut det bästa av två världar

 

Samarbetar med Örebro

NEST-projektet vid LiU drivs i samarbete med Örebro universitet. Berörd forskare är Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. Hon berättar att kärnan i forskarnas metoder är att ta fram AI-teknik som anpassar sig mellan data från virtuella och fysiska världar.

– Kan vi överbrygga gapet av information mellan världarna kommer vi kunna göra bättre visualiseringar, bättre förutsägelser och inte minst utveckla bättre AI-system i interaktion med människor. Vi ser mer och mer hur virtuella miljöer och fysiska miljöer kan kombineras för att få ut det bästa av två världar, säger Amy Loutfi.

Det inledande arbetet

Arbetet påbörjas i april 2022 och första steget för NEST-projektet som har sitt säte vid LiU blir att bygga upp en forskningsmiljö som ska leda till en långsiktig etablering.

– Vi hoppas att det ska bli en distribuerad forskningsmiljö i världsklass i östra Mellansverige. Vi kommer att arbeta med utbudet av både WASP-instrument och nationella aktörer, säger Amy Loutfi.

De forskare som ingår i NEST-projektet vid LiU är: Jonas Unger, professor i medie- och informationsteknik, som blir koordinator för projektet, samt Michael Felsberg, professor i datorseende, och Fredrik Lindsten, biträdande professor i statistik och maskininlärning.

NEST-projekten i korthet Visa/dölj innehåll

Bokstäverna AI står i bokhylla, robothand lyfter bokstaven i.
iStock/style-photography style-photography

Nio nya forskningsprojekt startar

Under 2021 togs de första stegen till att skapa NEST (Novelty, Energy, Synergy and Teams).

Målsättningen är att skapa mångvetenskapliga och spetsiga forskningsmiljöer för att tackla nuvarande och kommande utmaningar inom AI, Autonoma System och mjukvara och därigenom göra Sverige mer konkurrenskraftigt.

Programmet består av nio NEST-projekt varav ett har sitt säte vid Linköpings universitet. Vid årsskiftet 2021/2022 kom beskedet att NEST-projekten får anslag på 20 miljoner kronor vardera under en femårsperiod. Anslaget delat ut av WASP som har sin huvudsakliga finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Anslaget för NEST-projektet vid LiU ska finansiera fyra doktorander som kommer att jobba i fyra olika forskningsprojekt, varav tre kommer finnas vid LiU och en vid Örebro Universitet.


WASP mål: Världsledande forskning om AI

WASP är Sveriges största enskilda forskningssatsning med en budget på totalt 5, 5 miljarder kronor.

Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, KAW, som står bakom WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) som startade 2015 för att skapa en världsledande plattform för forskning inom AI, autonoma system och mjukvara samt en plantskola för unga forskare. Det handlar både om grundforskning och forskarutbildning.

Forskningen vid WASP sker i samverkan med näringsliv och universitet. Linköpings universitet är värd för WASP och övriga medverkande universitet är Chalmers, KTH, Umeå, Lund, Örebro och Uppsala.


Mer om forskningen  Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll