Tre forskare från Linköpings universitet har beviljats cirka 17,8 miljoner kronor vardera från Europeiska forskningsrådet i hård konkurrens. I Europa som helhet beviljades knappt 15 procent av totalt 2696 ansökningar för Starting grants. För Sveriges del beviljades totalt 19 ansökningar.
– Det är exceptionellt bra att tre forskare vid LiU tilldelats det här bidraget i samma utlysning. Starting grants från ERC är bland de mest prestigefulla man kan få och ger unga forskare möjlighet att etablera sina karriärer som självständiga forskare, säger Josefin Fernius, enhetschef för Grants Office vid LiU.
Rebecca Böhme, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
Rebecca Böhme, biträdande universitetslektor vid BKV ska undersöka hur vår upplevelse av ”jaget” påverkas i tider med djup sorg. Foto THOR BALKHED – Trots att alla är med om sorg någon gång under livet finns det väldigt lite forskning på ämnet och hur man ska stötta dem som går igenom det. En del av mitt projekt ska undersöka hur vår upplevelse av ”jaget” påverkas i tider med djup sorg, säger Rebecca Böhme.
I första delen av projektet ska hon undersöka hur vi reagerar när vår partner går bort och hur vi uppfattar förändringen hos oss själva psykologiskt och kroppsligt. Det kan göras till exempel genom att undersöka hur känslan av självständighet och kontrollen över våra handlingar förändras. Den andra delen av projektet handlar om hur psykedeliska substanser kan återställa känslan av jaget vid sorg. Tidigare forskning har kunnat visa att psilocybin, ämnet i så kallade magiska svampar, kan bota depression.
Johannes Bintinger, förste forskningsingenjör vid Institutionen för teknik och naturvetenskap.
Johannes Bintinger, förste forskningsingenjör vid ITN ska utveckla nya sätt att behandla cancer. Foto THOR BALKHED I dagsläget ges läkemedel i huvudsak i tablettform eller intravenöst vilket gör att det aktiva ämnet sprids okontrollerat i hela kroppen och kan ge obehagliga biverkningar. Dessutom kan traditionell läkemedelsdosering endast hantera en substans åt gången. Men genom att kombinera så kallad klick- och-släpp-kemi med små jonpumpar som kan hantera flera substanser samtidigt siktar Johannes Bintinger på nya effektiva behandlingsmetoder för bland annat cancer.
– Tekniken ska göra att läkemedlet ges vid rätt tid, på rätt plats och i rätt dos med elektronisk precision. Jag är otroligt glad att ERC beviljat bidrag för att utveckla nästa generations cancerbehandling som förhoppningsvis kan göra verklig skillnad för patienter i långa loppet, säger han.
Klickkemi har fått sitt namn från att molekylerna klickar ihop. I förlängningen kan ”klicket” också frigöra en molekyl från en annan, i det här fallet ett läkemedel. Eftersom molekylen släpps på rätt plats vid rätt tid går det att använda starkare läkemedel som tidigare varit för farliga att sprida i hela kroppen. Då ökar också effektiviteten hos läkemedlet.
Florian Trybel, postdoktor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Florian Trybel, postdoktor vid IFM ska hitta medtoder för att utveckla nya funktionella material. Foto Olov Planthaber Tack vare de senaste årens teknikutveckling kan nya funktionella material skapas under väldigt högt tryck och temperatur. De nya materialen kan ha eftertraktade elektriska och mekaniska egenskaper och kan användas inom till exempel elektronik, hårda beläggningar, förvaring av vätgas, som supraledare och mycket mer. Men det finns en stor utmaning för att förverkliga potentialen hos dessa material – när trycket och temperaturen sjunker försvinner materialets egenskaper.
– Mitt mål är att utveckla arbetsflöden för att med hjälp av beräkningar identifiera rätt förhållanden och utgångsmaterial för att bilda nya funktionella material som kan behålla sina egenskaper under normalt tryck och rumstemperatur, säger Florian Trybel.
