23 oktober 2020

Hur kan vi använda växter för att omvandla energi till elektricitet? Hur skapas miljövänliga batterier av skogsavfall? Och vad betyder skogen för vårt välmående? I utställningen Wood is good lyfts forskning om och olika perspektiv på skogens möjligheter och betydelse.

Gula löv ligger på golvet på ett grönt tygstycke Fotograf: Thor Balkhed
En del av utställningen Wood is good, i universitetsbiblioteket, Campus Norrköping.

Skogen har flyttat in i biblioteket på Campus Norrköping. Utställningen Wood is good, som kommer att pågå fram till mitten av mars 2021, visar forskning, konst och hantverk som på olika sätt studerar, utforskar och gestaltar skogen.

– Vid Campus Norrköping bedrivs fascinerande forskning om miljö och hållbarhet som verkligen ligger i tiden, det vill vi lyfta, säger Kerstin Annerbo, universitetsbibliotekarie.

Forskning om hur vi kan använda skog och växter

En del av den forskningen bedrivs vid Laboratoriet för organisk elektronik (LOE). Forskarna här studerar och utvecklar bland annat elektriskt papper och batterier från skogsavfall. Arbetet med att utveckla batterier har lett till avknoppningen Ligna Energy. LOE deltar på den nationella plattformen Treesearch där olika aktörer samverkar för att ta fram nya material från skogsråvara som kan ersätta icke-miljövänliga eller icke-nedbrytbara material.

Wood is good är ett passande namn för utställningen, menar Jenny Joensuu, projektkoordinator på LOE och vice föreståndare för Treesearch.

– Trä är ett cirkulärt eller nedbrytbart material som är bra för miljön, men det är också långt mycket mer mångsidigt än vad man kan tro. Vi har i och med all grundforskning på trä kommit ner på molekyl- och nanostrukturer av beståndsdelarna i trä, lärt oss att separera dessa och utnyttja dem separat.Jonpump från LOE.Jonpumpen är utvecklad vid LOE. Den ger växten hormon som gör att den blir mer stresstålig och motståndskraftig mot torka.

LOE bedriver också forskning kring elektroniska växter. Forskarna studerar bland annat hur växter kan bli mer stresståliga. I utställningen visas den egenutvecklade jonpumpen.

– När det är ont om vatten blir växten stressad och svag. Med hjälp av jonpumpen för vi in ett hormon i plantan som gör den mer stresstålig och motståndskraftig mot torka, berättar Abdul Manan Dar.

Han ingår i forskargruppen Elektroniska växter, som leds av Eleni Stavrinidous, tillsammans med sin handledare Iwona Bernacka Wojcik.

Konst och hantverk

I en del av utställningen ställer Josefina Syssner frågan ”varför längtar vi till skogen?”. Hon är kulturgeograf och prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle. Genom att kombinera sin konst och sitt forskarintresse utforskar hon vår relation till skogen.

– Jag har ritat och tecknat sedan tonåren och upptäckte att skogen ofta står i förgrunden i mina teckningar. Jag började fundera på vad det stod för och ville veta hur andra tänker om vad skogen ger dem. Det här var första gången jag lät mitt intresse för att rita och teckna möta mitt forskarintresse för människors idéer och värderingar. På så vis lämnade jag ett tryggt och välkänt format och klev in i en ny genre. Det var spännande och lite läskigt!

I utställningen visas också hantverk i form av pallar tillverkade i olika träslag av studenter vid Malmstens samt papperstillverkningens historia vid Holmens pappersbruk.

Utställningen flyttar

Biblioteket på Campus Norrköping anordnar en större utställning per år för att lyfta forskning som bedrivs vid LiU i Norrköping.

– Vi vill göra utställningar regelbundet om forskning vid LiU Campus Norrköping, men också komplettera det med kunskap från samhället runt omkring. Utställningarna flyttas också till Vallabiblioteket i Studenthuset och till Medicinska biblioteket i Linköping, säger Britt Omstedt, universitetsbibliotekarie.

Wood is good - ett samarbete

Wood is good är ett samarbete mellan universitetsbiblioteket, forskare vid LiU, Ligna Energy, Malmstens, Treesearch, Länsstyrelsen Östergötland, Holmens museum och Norrköpings skolmuseum.

Forskning vid LOE

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.

Medicinska fakulteten firar 40 år

Från ifrågasatt till förebild. 1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet.

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.