Kristofer Hedman, ST-läkare i klinisk fysiologi och forskare på Institutionen för medicin och hälsa. Foto Gunilla Pravitz
Covid-19, som orsakas av infektion av viruset sars-cov-2, uppfyller inte längre villkoren för att betraktas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa, enligt världshälsoorganisationen, WHO. Men det betyder inte att forskarvärlden slutar att söka svar på alla de frågor som uppstått i pandemins kölvatten. Många människor har kvarstående eller sena symtom långt efter infektionen – postcovid.
– Symtomen kan i många fall vara väldigt långdragna, så toppen av antalet personer som drabbas av postcovid är kanske inte ens inte nådd ännu. Vi ser fler och fler fall inom sjukvården där personer har omfattande problem att sköta vardagen. Dessutom är det tyvärr nog inte den sista pandemin. Det känns väldigt viktigt att sjukvården kan vara bättre förberedd nästa gång på att det kan bli den här typen av långdragna besvär, säger Kristofer Hedman, läkare och universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård.
Onormal andning vid ansträngning
Relativt tidigt under pandemin kom det många remisser från andra delar av hälso-och sjukvården till Fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, där Kristofer Hedman arbetar som läkare.Kroppens reaktioner vid ansträngning har undersökts med cykelarbetsprov. Foto Charlotte Perhammar
I överenskommelse med postcovidmottagningen som fanns då gjordes omfattande tester av personernas lungfunktion och hur kroppen reagerar på fysiskt arbete i form av cykelarbetsprov.
– Oväntat mycket var normalt i testerna, trots att patienterna hade rätt uttalade symptom. Men det vi såg som förvånade oss och som vi sällan ser annars var ett stört andningsmönster under arbete, säger han.
I normala fall ska andningen öka stabilt i takt med att arbetsbelastningen ökar. Men många av de som remitterats för kvardröjande symtom efter covid-19 hade ett svängande andningsmönster, liknande det som tidigare bara kopplats till hjärtsvikt. Det ojämna andningsmönstret väckte forskarnas intresse.
Hos friska personer regleras andningen per automatik av det icke-viljestyrda, eller autonoma, nervsystemet. Men detta tycks vara stört hos en del personer med postcovid. Linköpingsforskare har tittat närmare på denna störning, som också kallas autonom dysfunktion. Forskarna har följt en grupp patienter under en period för att undersöka om problemen går över med tiden. Deras preliminära resultat, som ännu inte publicerats, pekar mot att runt hälften av patienterna normaliserat sitt andningsmönster ett år senare.
– Hälften av patienterna har fortfarande kvar detta onormala andningsmönster. Även de som har kvar problem verkar i många fall ha lite mildare form, så vi hoppas att det försvinner över tid, säger Kristofer Hedman.
Hjärta och andning ofta påverkade
Störningar i regleringen av det icke-viljestyrda nervsystemet är inga nya fenomen i sig. Däremot verkar det vara framträdande i gruppen med postcovid. Ett av de vanligaste symtomen kopplade till hjärtat är att man får en omotiverat hög hjärtfrekvens när man ställer sig upp. Fenomenet kallas POTS (en förkortning av posturalt ortostatiskt takykardisyndrom). När det gäller andningsfunktionen så är onormalt andningsmönster och hyperventilation exempel på postcovid-symtom.Maria Lerm. Foto Charlotte Perhammar
Kristofer Hedman är en av författarna bakom en översiktsartikel som sammanfattar forskningsläget när det gäller just störningar i det autonoma nervsystemet vid postcovid. Initiativet till att göra översikten kom från professor Maria Lerm vid LiU, som samlade forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet med expertis inom exempelvis lungmedicin, infektionssjukdomar, hjärtmedicin och cellbiologi. I översiktsartikeln tar forskarna grepp om flera frågor: Vad sker egentligen i kroppen? Hur ser symtomen ut? Vilka behandlingsmöjligheter finns?Forskarna undersöker om störningar i det icke-viljestyrda nervsystemet kan bero på förändringar i genreglering. Foto Charlotte Perhammar
Förklaringarna till störningen skulle kunna ha med de enskilda organen att göra, men en annan möjlighet är att de har att göra med genreglering. Maria Lerm har lett en studie av en mindre grupp personer med kvarvarande symtom och följt dem under mer än ett år. LiU-forskarna var först i världen med att rapportera att postcovid tycks vara kopplat till förändrad genreglering, så kallad epigenetisk omprogrammering. Frida Nikesjö är doktorand och involverad i forskningen:
– Cellerna kan omprogrammera sina gener så att proteinproduktionen förändras för att bekämpa och hålla emot en infektion. En teori är att den här genetiska omprogrammeringen blir störd vid postcovid, säger hon.
– I översiktsartikeln lyfter vi fram många olika teorier om bakomliggande orsaker till postcovid. Men det är en väldigt tilltalande förklaringsmodell för hur symptomen kan bli så långdragna hos vissa patienter att det kanske beror på omprogrammering av hur vissa gener används, säger Kristofer Hedman.
Viktigt att avmystifiera postcovid
I takt med att kunskapen om ett sjukdomstillstånd fördjupas visar det sig ofta att patientgruppen inte är en så homogen grupp som man kanske tänkt sig från början. Också vid postcovid har det visat sig finnas olika undergrupper. Det är en utmaning för forskarna. Kristofer Hedman menar att man bör skilja undergrupper åt.
– Om personer som har varit riktigt svårt sjuka därefter har väldigt långvariga svåra symtom skulle det kunna bero på infektionen i sig, men också på att de har vårdats på sjukhus länge. Sedan har vi gruppen som haft väldigt mild infektion, och ibland inte ens märkt av den akuta infektionen, men som av någon anledning får långvariga symptom, säger Kristofer Hedman. Foto Charlotte Perhammar
En annan utmaning är att hitta specifik behandling för postcovid. I dag kan vården behandla en del symtom, som fysioterapeutisk rehabilitering vid stört andningsmönster. Men för att ta fram behandlingar som går till botten med orsaken bakom problemen behöver forskare och läkemedelsutvecklare förstå de biologiska mekanismerna.
– För många patienter är det frustrerande att mycket av behandlingen inte kan bota dem. Jag tror att för många patienter – inte alla, men för många – kan det också vara viktigt att man lyckas avmystifiera sjukdomen, säger Frida Nikesjö.
Kristofer Hedman menar att det för många som drabbats av postcovid kan vara lite lättare att hantera sitt tillstånd om man känner att vetenskapen och läkarna man träffar i alla fall vet vad som är fel och att de blir trodda. Han säger:
– I början av pandemin när det här var helt nytt var det ett framträdande problem i sjukvården att många som sökte hjälp avfärdades. Så är det i betydligt mindre utsträckning nu, även om det säkert fortfarande förekommer. Vi börjar förstå postcovid bättre nu. Vi är långt ifrån att förstå allt, men vi närmar oss långsamt någon slags kärna. Det känns väldigt glädjande.
Översiktartikeln: Cardiorespiratory dysautonomia in post-COVID-19 condition: manifestations, mechanisms and management, Artur Fedorowski, Monika Fagevik Olsén, Frida Nikesjö, Christer Janson, Judith Bruchfeld, Maria Lerm och Kristofer Hedman, (2023), Journal of Internal Medicine, publicerad online 14 maj 2023, doi: 10.1111/joim.13652
Texten har uppdaterats den 29 juni 2023.
