Infektion och inflammation

Forskningen inom inflammationsområdet vid LiU spänner över ett brett fält. Viktiga områden är vacciner och genetiska faktorer vid virusinfektioner, tuberkulos, antibiotikaresistens, fästingburna infektioner samt inflammationers roll vid hjärt- kärlsjukdom.

Virus. Foto: Istock

Inflammation är kroppens reaktion på främmande ämnen eller skada på den egna vävnaden. Den kan orsakas av främmande mikroorganismer eller genom att immunsystemet angriper den egna vävnaden.

Inflammationen kännetecknas av att de perifera blodkärlen vidgas och blir mer genomsläppliga för blodplasma och immunceller, som kan lämna blodbanan, söka upp och oskadliggöra mikroorganismer och döda celler. Detta kan leda till att också den egna vävnaden skadas. Normalt repareras denna skada när inflammationen klingar av. Om infektionen inte elimineras eller vävnadsskadan kvarstår kan inflammationen bli kronisk.

Många infektioner orsakas av virus som kan vara mer svårbehandlade än bakterier. Utveckling av vacciner och antibiotika har reducerat många allvarliga infektionssjukdomar. Överanvändning av antibiotika har dock lett till utbredd resistens mot flera antibiotika, främst hos stafylokocker (MRSA) men också mot andra mikroorganismer som tuberkelbakterien.

Klinisk mikrobiologi

Mikrobiologi är läran om mikroorganismerna, främst bakterier och encelliga svampar. Inom klinisk mikrobiologi studerar man dem ur hälso- och sjukvårdens synvinkel. Vid LiU studeras samverkan mellan värd och mikroorganism studeras, till exempel Chlamydia, Borrelia, mykobakterier, lactobaciller, stafylokocker och enterokocker.

Medicinsk mikrobiologi

Medicinsk mikrobiologi omfattar studier av mikroorganismer som har förmågan att orsaka sjukdomar hos människor. En av pionjärerna på området var Louis Pasteur (1822-1895), mannen bakom rabiesvaccinet och pastörisering av mjölk och vin. Forskningen vid LiU är inriktad på allergi, infektioner, inflammationer och autoimmuna sjukdomar samt uppkomsten av biofilm på vävnader och medicinska verktyg.

Virus

Ett virus kan bara fortplanta sig inuti en levande värdcell. Virus sprids på många olika vägar: via blodsugande insekter, som aerosoler vid hosta och nysning, via avföring eller sexuell kontakt. Forskningen vid LiU fokuserar bland annat på virussjukdomars fysiologiska mekanismer, immunitet, vaccin och genetiska faktorer hos människan som påverkar mottagligheten för virusinfektioner.

Forskning

Individualiserad behandling och diagnostik vid tuberkulos

Det övergripande syftet i vår forskning är att med nya metoder och strategier individualisera och därmed effektivisera handläggningen av tuberkulos (TBC). Forskargruppen består av tuberkulosspecialister inom flera professioner.

Det finns i ditt DNA - din kropps upplevelser präntas in i arvsmassan

Målet med vår forskning är att förstå hur våra kroppar reagerar när de utsätts för olika typer av stress. I första hand studerar vi infektioner så som tuberkulos och covid-19.

En vuxen persons hand håller i handen på ett för tidigt fött barn.

N-forte-studien

N-forte-studien är en svensk studie som undersöker hur bröstmjölkbaserad berikning jämfört med komjölksbaserad berikning påverkar risken för svåra komplikationer såsom nekrotiserande enterokolit och blodförgiftning hos extremt för tidigt födda barn.

Vinterkräksjukan och virala diarrésjukdomar

Professor Lennart Svensson föreläser om sjukdomsmekanismer, vaccin och ärftligt skydd mot vinterkräksjuka och virala diarrésjukdoma

Nyheter

Måsar sprider farliga bakterier över världen

Måsar kan ibland vara ett irritationsmoment för människor som vill njuta av en picknick eller en glass. De kan också vara bärare av gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika. Det visar den forskning som leds av forskaren Jonas Bonnedahl.

man arbetar med bakterieodling i labbmiljö.

Ny metod för att använda cellgifter som antibiotika på säkert sätt

Resistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterier långsamt. Kanske kan en grupp beprövade cancerläkemedel vara en del av lösningen. Det hoppas LiU-forskare som utvecklar en ny klass antibiotika.

Man på motionscykel med andningsmask övervakas av manlig läkare.

"Vi börjar förstå postcovid bättre nu"

Förståelsen för varför en del personer får långdragna symtom efter covid-19 har vuxit snabbt sedan pandemin bröt ut. Nu har svenska forskare publicerat en översikt av vad forskningen säger om problem i andnings- och hjärtfunktion vid postcovid.