Infektion och inflammation

Forskningen inom inflammationsområdet vid LiU spänner över ett brett fält. Viktiga områden är vacciner och genetiska faktorer vid virusinfektioner, tuberkulos, antibiotikaresistens, fästingburna infektioner samt inflammationers roll vid hjärt- kärlsjukdom.

Virus. Foto: Istock 

Inflammation är kroppens reaktion på främmande ämnen eller skada på den egna vävnaden. Den kan orsakas av främmande mikroorganismer eller genom att immunsystemet angriper den egna vävnaden.

Inflammationen kännetecknas av att de perifera blodkärlen vidgas och blir mer genomsläppliga för blodplasma och immunceller, som kan lämna blodbanan, söka upp och oskadliggöra mikroorganismer och döda celler. Detta kan leda till att också den egna vävnaden skadas. Normalt repareras denna skada när inflammationen klingar av. Om infektionen inte elimineras eller vävnadsskadan kvarstår kan inflammationen bli kronisk.

Många infektioner orsakas av virus som kan vara mer svårbehandlade än bakterier. Utveckling av vacciner och antibiotika har reducerat många allvarliga infektionssjukdomar. Överanvändning av antibiotika har dock lett till utbredd resistens mot flera antibiotika, främst hos stafylokocker (MRSA) men också mot andra mikroorganismer som tuberkelbakterien.

Klinisk mikrobiologi

Mikrobiologi är läran om mikroorganismerna, främst bakterier och encelliga svampar. Inom klinisk mikrobiologi studerar man dem ur hälso- och sjukvårdens synvinkel. Vid LiU studeras samverkan mellan värd och mikroorganism studeras, till exempel Chlamydia, Borrelia, mykobakterier, lactobaciller, stafylokocker och enterokocker. 

Medicinsk mikrobiologi

Medicinsk mikrobiologi omfattar studier av mikroorganismer som har förmågan att orsaka sjukdomar hos människor. En av pionjärerna på området var Louis Pasteur (1822-1895), mannen bakom rabiesvaccinet och pastörisering av mjölk och vin. Forskningen vid LiU är inriktad på allergi, infektioner, inflammationer och autoimmuna sjukdomar samt uppkomsten av biofilm på vävnader och medicinska verktyg.

Virus

Ett virus kan bara fortplanta sig inuti en levande värdcell. Virus sprids på många olika vägar: via blodsugande insekter, som aerosoler vid hosta och nysning, via avföring eller sexuell kontakt. Forskningen vid LiU fokuserar bland annat på virussjukdomars fysiologiska mekanismer, immunitet, vaccin och genetiska faktorer hos människan som påverkar mottagligheten för virusinfektioner.

Vinterkräksjukan och virala diarrésjukdomar

Professor Lennart Svensson föreläser om sjukdomsmekanismer, vaccin och ärftligt skydd mot vinterkräksjuka och virala diarrésjukdoma

Nyheter

Forskning