19 november 2018

Vad innebär digitalt utanförskap och hur kan biblioteken arbeta för att minska det? De frågorna ska tre forskare vid LiU besvara i ett forskningsprojekt som sträcker sig över två och ett halvt år.

Digital inkludering granskas

Tillsammans med Marina S Gustafsson, postdoktor, och Johanna Sefyrin, universitetslektor, har projektledaren professor Elin Wihlborg fått knappt en miljon kronor för projektet Ett digitalt Norrköping för alla. Pengarna kommer från Norrköpings fond för forskning och utveckling och beslutet togs av kommunstyrelsen i slutet av maj.

De tre forskarna, samtliga verksamma vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI), ska kartlägga och analysera vad så kallat digitalt utanförskap innebär.

- Även välutbildade medåldersmän kan köra fast framför datorn. Och även en tekniker på ett dataföretag kan ha svårt att hitta rätt information på nätet. Särskilt ser vi det kring offentliga och kommunala digitala tjänster som är särskilt viktiga, säger Elin Wihlborg.

- Digitaliseringen skapar nya former av komplexitet och påverkar egentligen alla grupper i samhället.

Bibliotekariens nya uppgifter

På flera sätt har folkbiblioteken en central roll för att öka delaktigheten i samhället. Det gäller till exempel allmän samhällsinformation, men också digitalisering där bibliotekslagen säger att biblioteken ska verka för ökad digital delaktighet. Det innebär både att tillhandahålla datorer och att ge praktisk hjälp och utbildning till användarna.

Forskarna ska undersöka hur biblioteken redan i dag arbetar för digital inkludering och hur personalens kompetens kan höjas för att ytterligare förbättra det arbetet.

- Det ställer i sin tur flera andra intressanta frågor. Var går egentligen gränsen för vad det innebär att vara bibliotekarie? Vilken kompetens ska de ha? En del vill hellre tala om bibliotekspersonal som har bredare och delvis nya arbetsuppgifter, säger Elin Wihlborg.

Projektperioden sträcker sig från 1 juli i år till 31 december 2020.

Utöver detta projekt beviljade forskningsfonden anslag till ytterligare fyra projekt som drivs av forskare vid Linköpings universitet. Den totala bidragssumman är 5,8 miljoner kronor.

Kontakt

Läs mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.