18 november 2024

Ett centralt tema för forskningen inom RIDE är hur offentliga värden och en humanistisk samhällsutveckling kan skyddas i en alltmer digitaliserad värld. Därför var det med stor glädje som professor Elin Wihlborg deltog i ett panelsamtal om AI och samhällets utveckling under Humanistdygnet 2024.

En grupp personer sitter i panel och samtalar.
Humanistdygnet 2024. Plats: Östergötlands museum, Huvudbiblioteket Linköpings stadsbibliotek. Fotograf: Magnus Johansson

Humanistdygnet är ett samarrangemang mellan Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, Östergötlands museum och Linköpings kommun, delvis finansierat av Humaniststiftelsen.

För att hedra Tage Danielssons minne arrangerades i år ett panelsamtal med rubriken "Dumhet heter inte dumhet nu längre...", en blinkning till hur intelligens idag kanske blivit mer artificiell än mänsklig. Samtalet inleddes med en monolog av Diyari Mahmoud, som humoristiskt illustrerade hur AI ibland kan spela oss spratt och framstå som "dummare än dummare."

Efter monologen följde ett samtal där Andreas Knutholm från biblioteket modererade diskussioner med forskarna Stefan Holmlid, Sebastian Rozenberg och Elin Wihlborg. Var och en bidrog med olika perspektiv på AI möjliga (o)intelligenta påverkan på samhällsutvecklingen:

Professor Stefan Holmlid delade insikter från ett designperspektiv om hur AI kan integreras i tjänster och samhällssystem.

Doktorand Sebastian Rozenberg diskuterade hur AI-formade bilder kan skapa nya estetiska och emotionella uttryck i vår bildfyllda vardag.

Professor Elin Wihlborg pratade om vikten av institutionella perspektiv, där RIDE forskning visar på behovet av nya spelregler och normer för hur vi lever med AI och annan digital teknik.

– Utmaningen är att det är vi människor i varje samhälle som behöver forma och omforma dessa institutioner så att vi kan designa tjänster och leva i en värld som formas av digitala bilder. Det handlar om att sätta ramar baserade på de värden som vägleder vår demokrati och vårt samhälle. Det finns inga enkla lösningar, men vi är inte dummare än att vi kan skapa sammanhang där inte dumheten syns just som dumhet och det intelligenta kan få växa och vara smart – både det artificiella och mänskliga, säger Elin Wihlborg.

Humanistdygnet återkommer hösten 2026, då ännu mer forskning från RIDE kommer att presenteras i olika former.

Kontakt

Läs mer om RIDE

Relaterat innehåll

Närbild på gatupratare med Humanistdygnet-affisch.

Dags för Humanistdygnet – succé för Strimman

Humanistdygnet är snart här. I år bjuder kunskapsfestivalen på ett spännande program med allt från flashback-prat till föreläsning om äckel och panelsamtal om AI. Flera forskare från Filosofiska fakulteten deltar och dekan Ulf Melin invigningstalar.

Personer med ansiktsmasker

Framtidens krisberedskap bör bygga på öppenhet och transparens

En forskargrupp vid Linköpings universitet har undersökt pandemihanteringen i nordiska kommuner. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

Fyra personer är engagerade i en diskussion runt ett kurvat bord märkt

Internetdagarna 2024 - Digital delaktighet är en demokratifråga

Hur kan digital teknik stärka demokratin och inkludera fler i samhället? Under Internetdagarna delade professor Elin Wihlborg och andra experter med sig av insikter om digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

Senaste nytt från LiU

Porträttfoto, kvinna.

Ministern fick se högteknologi inom svenskt jordbruk

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari besökte Agtech Sweden och imponerades av alla de tekniska innovationer som nu växer fram inom svenskt jordbruk.

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.