18 november 2024

Ett centralt tema för forskningen inom RIDE är hur offentliga värden och en humanistisk samhällsutveckling kan skyddas i en alltmer digitaliserad värld. Därför var det med stor glädje som professor Elin Wihlborg deltog i ett panelsamtal om AI och samhällets utveckling under Humanistdygnet 2024.

En grupp personer sitter i panel och samtalar.
Humanistdygnet 2024. Plats: Östergötlands museum, Huvudbiblioteket Linköpings stadsbibliotek. Fotograf: Magnus Johansson

Humanistdygnet är ett samarrangemang mellan Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, Östergötlands museum och Linköpings kommun, delvis finansierat av Humaniststiftelsen.

För att hedra Tage Danielssons minne arrangerades i år ett panelsamtal med rubriken "Dumhet heter inte dumhet nu längre...", en blinkning till hur intelligens idag kanske blivit mer artificiell än mänsklig. Samtalet inleddes med en monolog av Diyari Mahmoud, som humoristiskt illustrerade hur AI ibland kan spela oss spratt och framstå som "dummare än dummare."

Efter monologen följde ett samtal där Andreas Knutholm från biblioteket modererade diskussioner med forskarna Stefan Holmlid, Sebastian Rozenberg och Elin Wihlborg. Var och en bidrog med olika perspektiv på AI möjliga (o)intelligenta påverkan på samhällsutvecklingen:

Professor Stefan Holmlid delade insikter från ett designperspektiv om hur AI kan integreras i tjänster och samhällssystem.

Doktorand Sebastian Rozenberg diskuterade hur AI-formade bilder kan skapa nya estetiska och emotionella uttryck i vår bildfyllda vardag.

Professor Elin Wihlborg pratade om vikten av institutionella perspektiv, där RIDE forskning visar på behovet av nya spelregler och normer för hur vi lever med AI och annan digital teknik.

– Utmaningen är att det är vi människor i varje samhälle som behöver forma och omforma dessa institutioner så att vi kan designa tjänster och leva i en värld som formas av digitala bilder. Det handlar om att sätta ramar baserade på de värden som vägleder vår demokrati och vårt samhälle. Det finns inga enkla lösningar, men vi är inte dummare än att vi kan skapa sammanhang där inte dumheten syns just som dumhet och det intelligenta kan få växa och vara smart – både det artificiella och mänskliga, säger Elin Wihlborg.

Humanistdygnet återkommer hösten 2026, då ännu mer forskning från RIDE kommer att presenteras i olika former.

Kontakt

Läs mer om RIDE

Relaterat innehåll

Närbild på gatupratare med Humanistdygnet-affisch.

Dags för Humanistdygnet – succé för Strimman

Humanistdygnet är snart här. I år bjuder kunskapsfestivalen på ett spännande program med allt från flashback-prat till föreläsning om äckel och panelsamtal om AI. Flera forskare från Filosofiska fakulteten deltar och dekan Ulf Melin invigningstalar.

Jordklot som visualiserar nätverk mellan människor.

Resilienta institutioner i en digital era (RIDE)

När samhället alltmer digitaliseras så samverkar människor på nya sätt. Vi hittar nya möjligheter, och möter samtidigt nya utmaningar. Det som tidigare varit stabilt ifrågasätts. Då behövs nya hållbara välfärdsinstitutioner.

Personer med ansiktsmasker

Framtidens krisberedskap bör bygga på öppenhet och transparens

En forskargrupp vid Linköpings universitet har undersökt pandemihanteringen i nordiska kommuner. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

Senaste nytt från LiU

Drönare mott grön himmel

LiU startar nationell pilot på masternivå inom försvarsinnovation

LiU utvecklar i samverkan med Försvarshögskolan ett nytt utbildningskoncept inom försvarsinnovation för studenter på masternivå. Syftet är att stärka Sveriges försvar genom att engagera studenter i tvärdisciplinära projekt.

Två personer sitter i en trapp.

Kunskap och bildning i nya Strimman

Hösten är här – precis som Strimman. Den nya säsongen sätter fokus på kunskap och bildning i vår tid och det blir åter samtal på Huvudbiblioteket i Linköping.

Kvinnlig doktorand, mörkt hår, glasögon.

Livsmedel utan förpackning kan minska utsläppen

Hur reagerar konsumenter på förpackningsfria livsmedel? Och hur kan producenter och livsmedelsbutiker utforma lösningar som är mindre beroende av engångsförpackningar? Detta är några av de frågor som doktoranden Elena Jiménez Romanillos undersöker.