13 november 2019

För den halva miljonen människor som lever i digitalt utanförskap har biblioteken blivit en samlingspunkt. Elin Wihlborg och hennes forskargrupp följer hur bland annat biblioteken arbetar för att hjälpa människor och för att minska det digitala utanförskapet.

Elin Wihlborg, längst till höger, leder forskargruppen Digitalisering i nya offentligheter. Här tillsammans med Anders Hintze och Emily Nordqvist från Digitaliseringsrådet, Rebecka Lönnroth från Infrastrukturdepartementet och forskarkollegorna Helena Iacobeus, Johanna Sefyrin och Karin Skill.
Elin Wihlborg, längst till höger, leder forskargruppen Digitalisering i nya offentligheter. Här tillsammans med Anders Hintze och Emily Nordqvist från Digitaliseringsrådet, Rebecka Lönnroth från Infrastrukturdepartementet och forskarkollegorna Helena Iacobeus, Johanna Sefyrin och Karin Skill. Magnus Johansson

Enligt Statistiska centralbyrån och Internetstiftelsen finns en halv miljon vuxna människor i Sverige som inte använder internet. Ytterligare en stor grupp är sällananvändare. Sammantaget är det en ganska stor, men inte särskilt röststark minoritet.
Bankärenden, skolfrågor, tågbiljetter och sjukvård. När allt mer av offentliga tjänster görs digitalt blir det här ett problem, inte bara för den enskilda individen.
– Grunden i ett bra samhälle är att alla behandlas lika och att alla får del av det gemensamma. Det gör oss villiga att bidra och att följa de gemensamma reglerna. Men vad händer när människor som står utanför det digitala känner sig exkluderade från samhället och dess service, säger Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, som leder forskargruppen Digitalisering i nya offentligheter.
Det är inte så enkelt som att digitalt utanförskap växer bort när den äldre generationen försvinner. Det är mer komplext än så.
– Det handlar om språkbarriärer, kognitiva och fysiska funktionshinder men också om att förstå och veta hur samhället fungerar, säger Elin Wihlborg. Omvärlden ändras, vi ändras och åldras, nya situationer gör att alla någon gång kan hamna i utanförskap.

Etiska dilemman

Elin Wihlborg, professor i statsvetenskapElin Wihlborg, professor i statsvetenskap Foto Magnus JohanssonFör den här gruppen människor har biblioteken blivit en samlingspunkt. Biblioteken i Sverige har en lång tradition som folkbildare, och är en institution med högt förtroendekapital. I takt med att samhället digitaliserats har biblioteken fått en ny funktion; att både hjälpa och utbilda människor i digitala frågor. DigidelCenter har vuxit upp i flera kommuner, bland annat i Motala som ofta lyfts fram som ett föredöme och som Elin Wihlborgs forskargrupp studerat.
En enkätstudie bland besökarna på DigidelCenter i Motala visar att de flesta åldrar är representerade. Åldersgruppen 25-35 är till exempel lika stor som åldersgruppen 75-85. De två vanligaste modersmålen är svenska och tigrinska. Bland frågor som besökarna vill ha hjälp med finns till exempel myndighetsärenden, mobiltelefon, ipad och dator, bankärenden och jobbsök. Men också enklare ärenden som att skriva ut.
De nya arbetsuppgifterna får också effekter för personalen, visar den intervjustudie som Elin Wihlborgs grupp gjort på biblioteket i Motala. Bibliotekspersonalen måste hänga med i den snabba teknikutvecklingen, ha kunskap om offentliga verksamheters uppdrag och digitala tjänster. Inte sällan hänvisar myndigheter eller banker människor till biblioteken för hjälp. Vissa ärenden kan dessutom ta lång tid.
– För personalen innebär det också att de hamnar i olika etiska dilemman, situationer där de ibland står ensamma i sitt beslut, säger Elin Wihlborg. Det kan handla om att hjälpa till att logga in med bank-id, förnya recept eller läsa privata meddelanden, gränsdragningar som är svåra och där det inte är tydligt vad om ingår i uppdraget.

Resan en del av målet

Det digitala utanförskapet går inte att lösa med en ny lag, det är en process som pågår och aldrig kommer att bli klar.
– Det forskarna kan göra är att peka på problemen, inte lösa dem, säger Elin Wihlborg som tillsammans med forskningsgruppen sprider resultat och de goda exemplen till kommuner och forskningsfinansiärer, som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och forskningsrådet Formas. På så sätt kommer kunskapen ut och gör nytta.
Forskningsgruppen samarbetar också med bland annat infrastrukturdepartementet och regeringens digitaliseringsråd där Emily Nordqvist är kommunikationsansvarig.
– Digital delaktighet är angeläget, vi försöker förstå varför människor står utanför, säger hon. Här är forskningen viktig, det ger tyngd i vår kartläggning. Man kommer på djupet om man samarbetar med universitet och då var Linköpings universitet och Elin Wihlborg givet. De har hållit på länge och forskningen bygger på både statsvetenskap och informatik. Sen är ju resan också en del av målet, kunskapsutbytet är värdefullt och användbart, säger Emily Nordqvist.

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?