Detta intresse bottnar dels i ett sociologiskt intresse för hur kunskap formas i sociala och institutionella sammanhang, dels i filosofiska frågor om den samhällsvetenskapliga kunskapens förutsättningar.
I båda fallen har den snabbt ökande tillgången till digital data, tillsammans med utvecklingen av metoder för att bearbeta dem, öppnat nya möjligheter.
Genom att kombinera teoretisk analys och social simulering med empiriska studier av stora textmängder kan jag följa hur idéer rör sig mellan olika forskningsfält och offentliga sammanhang. Analysen riktas inte enbart mot vad som uttrycks i texter och praktiker, utan också mot vilka antaganden som tas för givna.
Ambitionen är att bidra till en mer reflexiv förståelse av kunskapsproduktionens villkor och dess betydelse för både samhällsvetenskaplig forskning och bredare samhällsdebatt.