25 januari 2018

Det är valår, och en het politisk fråga är segregation och utanförskap.
– Det är hög tid att lyssna på förortens unga, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, aktuell med boken Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och vilja till inkludering.

– Vi har hamnat i en situation av accelererande ojämlikhet och ökade sociala klyftor, med städer som bildligt talat faller isär, och det för med sig en rad negativa effekter vad gäller till exempel dödlighet, levnadslängd och sociala villkor. Vi ser arbetslöshetssiffror och skolresultat som är katastrofalt olika, beroende på var i städerna man bor, och hur det politiska deltagandet och inflytandet i området ser ut, säger Magnus Dahlstedt.

Boken Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering samlar forskare som undersökt unga människors levnadsvillkor i städernas ytterområden. Där presenteras bland annat resultat från forskningsprojektet Samverkan, utbildning och inkludering i mångetniska förortsmiljöer, ett projekt som pågått under fyra år, och som finansierats av Vetenskapsrådet.

– Den politiska utveckling vi ser idag måste brytas. Oskäligt mycket tyngd läggs vid vilka repressiva medel man kan ta till för att få en omedelbar effekt, för att på så sätt visa politisk handlingskraft. De sociala dimensionerna glöms ofta bort, och sociala insatser är inget man pratar om. Jag kan förstå det ur ett valtekniskt perspektiv, eftersom det kan generera stöd vid nästa val, men det är bekymmersamt att se.

För att påvisa mönster pekar man i boken på olika åtgärder som genomförts, men som också omöjliggjort andra åtgärder.

- Åtgärder riktas till avgränsade områden, och även om mycket bra saker kan åstadkommas genom det, så hamnar de stora greppen ur fokus. Något som kommer bort helt är de boendes, och de ungas, egna berättelser och erfarenheter av att leva på dessa platser. De drivs inte bara av kaos och kriminalitet, utan de bär också på drömmar om framtiden.

Magnus Dahlstedt menar också att media bär ett visst ansvar för hur bilden av segregation och utanförskap skildras och uppfattas av allmänheten.

- Den vore förenklat att säga att den bild de förmedlar är förljugen, för visst sker det allvarliga dåd som måste ges uppmärksamhet, men det finns andra delar som också måste få synas. Vi som forskar kring det här har hört ungdomar prata om effekterna av medias rapportering. Hur den bidrar till ryktesspridning, och skapar en färdig mall av vem man är, sett till vart man bor.

Med boken vill Magnus Dahlstedt peka på hur debatten om utanförskapet och parallellsamhället är ett symtom på en politisk utveckling som behöver brytas.

– Det är bekymmersamt att de processer som skapar dessa ojämlikheter i samhället sätts inom parentes. Istället läggs fokus på att prata om de specifika områdena och invånarna som orsaker till sociala problem, och det är alarmerande, säger han.

I en debattartikel, nyligen publicerad i Norrköpings tidningar, skriver Magnus Dahlstedt att det är dags att lyfta in drömmarna i politiken.

– För att åstadkomma förändring måste man våga tänka utanför de traditionella ramarna och tillåta drömmar om andra tider och sammanhang, för gör vi inte det är det illa.

Boken finns att läsa här

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.