25 januari 2018

Det är valår, och en het politisk fråga är segregation och utanförskap.
– Det är hög tid att lyssna på förortens unga, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, aktuell med boken Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och vilja till inkludering.

Bokomslag till Magnus Dahlstedts bok  Förortsdrömmar - Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering

– Vi har hamnat i en situation av accelererande ojämlikhet och ökade sociala klyftor, med städer som bildligt talat faller isär, och det för med sig en rad negativa effekter vad gäller till exempel dödlighet, levnadslängd och sociala villkor. Vi ser arbetslöshetssiffror och skolresultat som är katastrofalt olika, beroende på var i städerna man bor, och hur det politiska deltagandet och inflytandet i området ser ut, säger Magnus Dahlstedt. 

Boken Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering samlar forskare som undersökt unga människors levnadsvillkor i städernas ytterområden. Där presenteras bland annat resultat från forskningsprojektet Samverkan, utbildning och inkludering i mångetniska förortsmiljöer, ett projekt som pågått under fyra år, och som finansierats av Vetenskapsrådet. 

– Den politiska utveckling vi ser idag måste brytas. Oskäligt mycket tyngd läggs vid vilka repressiva medel man kan ta till för att få en omedelbar effekt, för att på så sätt visa politisk handlingskraft. De sociala dimensionerna glöms ofta bort, och sociala insatser är inget man pratar om. Jag kan förstå det ur ett valtekniskt perspektiv, eftersom det kan generera stöd vid nästa val, men det är bekymmersamt att se. 

För att påvisa mönster pekar man i boken på olika åtgärder som genomförts, men som också omöjliggjort andra åtgärder. 

- Åtgärder riktas till avgränsade områden, och även om mycket bra saker kan åstadkommas genom det, så hamnar de stora greppen ur fokus. Något som kommer bort helt är de boendes, och de ungas, egna berättelser och erfarenheter av att leva på dessa platser. De drivs inte bara av kaos och kriminalitet, utan de bär också på drömmar om framtiden. 

Magnus Dahlstedt menar också att media bär ett visst ansvar för hur bilden av segregation och utanförskap skildras och uppfattas av allmänheten.

- Den vore förenklat att säga att den bild de förmedlar är förljugen, för visst sker det allvarliga dåd som måste ges uppmärksamhet, men det finns andra delar som också måste få synas. Vi som forskar kring det här har hört ungdomar prata om effekterna av medias rapportering. Hur den bidrar till ryktesspridning, och skapar en färdig mall av vem man är, sett till vart man bor.  

Med boken vill Magnus Dahlstedt peka på hur debatten om utanförskapet och parallellsamhället är ett symtom på en politisk utveckling som behöver brytas. 

– Det är bekymmersamt att de processer som skapar dessa ojämlikheter i samhället sätts inom parentes. Istället läggs fokus på att prata om de specifika områdena och invånarna som orsaker till sociala problem, och det är alarmerande, säger han. 

I en debattartikel, nyligen publicerad i Norrköpings tidningar, skriver Magnus Dahlstedt att det är dags att lyfta in drömmarna i politiken.

– För att åstadkomma förändring måste man våga tänka utanför de traditionella ramarna och tillåta drömmar om andra tider och sammanhang, för gör vi inte det är det illa. 

Boken finns att läsa här

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.