27 augusti 2020

Skolan och dess problem är ständigt under debatt. Alla har gått i skolan och har således en åsikt. Men vad säger forskningen? Två forskare vid LiU är redaktörer för en bok som utifrån forskning diskuterar aktuella frågeställningar i skolan.

Elever utanför skola
Skolan är omdebatterad.

Skolan sägs ofta vara i kris och debatten om skolan går het. Betyg eller inte? Auktoritära lärare, eller inte? Och hur ska lärarutbildningen utformas?

Professor Andreas Fejes, som tillsammans med professor Magnus Dahlstedt är redaktör för boken, ser ett antal problem med den debatt som förs om skolan.

– Det behövs en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem. Debatten är ofta polariserad och man pratar i termer av ”antingen eller”. Det förekommer också att debattörer påstår sig stå på vetenskaplig grund, men i själva verket väljer russinen ur kakan och pekar på en utvald studie som passar de egna syftena, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Utifrån sin roll som forskare saknar Andreas Fejes den vetenskapliga grunden i debatten om skolan. Han anser att istället för fakta så styr känslor och erfarenheter debatten. Det var i bristen på vetenskaplighet som idén till en boken föddes.

I boken tas ämnen som exempelvis betyg, ledarskap, skolmarknaden, språkkrav, skolvåld och demokrati upp – och inte minst skoldebatten i sig.

– En del forskare är obekväma med att ge sig in i en debatt, trots att de besitter kunskapen. Här kan de komma till tals. Alla de ämnen som vi tar upp är grundade i kunskap, men vi har paketerat det för att det ska passa in i det offentliga samtalet.

Förenklad debatt om skolan

Bokens 33 författare tar upp olika problem som skolan står inför och forskning kring dem.

I ett kapital belyser forskaren Robert Thornberg vid Linköpings universitet debatten om ”kunskapsskola” versus ”flumskola”. Med grund i vetenskapliga studier pekar han på att motsatsförhållandet mellan det som kallas kunskapsskola och flumskola i dagens skoldebatt inte bara är förenklad utan också fel. Forskning visar nämligen att varken en auktoritär lärare eller en eftergiven på bästa sätt bidrar till elevers kunskapsutveckling. Den lärare som bäst bidrar till elevers resultat är den lärare som vet vad den vill, är bestämd, strukturerad och tydlig samtidigt som den lägger energi på att skapa och bibehålla stöttande relationer mellan lärare och elever.

Ett annat kapitel handlar om våldet i skolan och larmrapporterna kring det i media. Kapitlet är skrivet av Ylva Odenbring och Thomas Johansson vid Göteborgs universitet och visar på att enligt statistiken har våldet inte alls ökat, snarare är siffrorna relativt stabila över tid. Författarna pekar också på att många olika perspektiv behövs för möta problemet med skolvåld.

”Perspektiv på skolans problem – vad säger forskningen” är skriven i första hand för lärarstudenter, men redaktörerna ser också boken som ett inlägg i skoldebatten.

– Vi tänker oss att alla som är intresserade av skolfrågor kan få något ut av den här boken, som beslutsfattare och allmänhet.

Totalt bidrar sex forskare från Linköpings universitet med kapitel till boken; Robert Thornberg, Magnus Hultén, Eva-Marie Harlin, Louise Malmström, samt redaktörerna Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt.

Bok:
Perspektiv på skolans problem – vad säger forskningen? Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt (red.) Lund: Studentlitteratur, 2020.

Kontakt

Relaterat innehåll

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Alma Memišević.

Fritidshemmen effektiviserar barnens fritid

Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen. Istället präglas det av nyttotänkande, där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från LiU.

Forskare interagerar med en social robot.

De undersöker om en robot kan väcka barns läslust

Forskare på Linköpings universitet undersöker om en läsrobot kan öka läslusten hos fjärdeklassare. Det tvärvetenskapliga projektet förenar forskare inom teknik, kognition och pedagogik och genomförs i samverkan med Utbildningskontoret i Norrköping.

Senaste nytt från LiU

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Gröna lampor på baksidan av en superdator.

Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

Värdavtalet mellan NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.

Hand på säng med dropp.

Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

En studie, som letts av forskare vid LiU och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet.