19 februari 2019

Flyktingmottagande, inkludering, utbildningspolitik och organisering av hemtjänst. Det är fyra forskningsprojekt vid Linköpings universitet som beviljas pengar från CKS forskningsmedel.

15 ansökningar kom in till utlysningen av CKS forskningsmedel 2018. Utlysningen riktar sig till disputerade forskare med anställning vid Linköpings universitet och projekten ska ha kommunstrategisk relevans. Genomförandetiden är ett till tre år.

Totalt beviljas 5,5 miljoner kronor till fyra projekt:

  • ”Organisering och styrning för balans mellan tillit och kontroll på en kundvalsmarknad för hemtjänst”. Lena Högberg, IEI och Birgitta Sköld, IEI.
  • ”Utbildningspolitik som verktyg i regional utvecklingspolitik: Kommunerna och regional samverkan om yrkesutbildning”. Bo Persson, IEI.
  • ”Kommunalt flyktingmottagande och konflikten om framtidens stats­finanser”. Peo Hansen, ISV och Karin Krifors, ISV.
  • ”Svenska för invandrare – att organisera för inkludering”. Andreas Fejes, IBL och Magnus Dahlstedt, ISV; Sabine Gruber, ISV; Helena Colliander, IBL.

Porträtt av Peo HansenPeo Hansen, professor i statsvetenskap vid REMESO. Foto: Nedzad MesicPeo Hansen och Karin Krifors vill i sitt projekt gå emot den generella bilden av att det stora flyktingmottagandet 2015–2016 varit en börda. De menar att det i stället varit ett tillskott för många kommuner.

– Kommunerna fick väldigt mycket pengar från staten för att klara uppdraget. SKL kallar 2016 för 'det bästa ekonomiska kommunåret någonsin': 281 av 290 kommuner gjorde ett ekonomiskt överskott. Många avfolkningskommuner fick också ett rejält tillskott av resurser i form av unga människor och familjer som de annars inte skulle fått, säger Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid REMESO, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle.

Projektet vill undersöka hur den ekonomiska stimulansen och välfärdsförstärkningen som många kommuner fick i samband med flyktingmottagandet står i relation till synen på sunda statsfinanser.

– Staten gjorde ett undantag under flyktingkrisen och spenderade pengar rakt ut till kommunerna. Vilka effekter gav det? Och vad säger kommunerna? Förhoppningen är att utröna om konflikten mellan statens sunda statsfinanser och kommunernas funktionella syn på statsfinanser också bär inom sig en ny ”svensk modell”, säger Peo Hansen.

CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, har utlyst forskningsmedel vid flera tillfällen tidigare. Den förra utlysningen ägde rum 2016.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.