19 februari 2019

Flyktingmottagande, inkludering, utbildningspolitik och organisering av hemtjänst. Det är fyra forskningsprojekt vid Linköpings universitet som beviljas pengar från CKS forskningsmedel.

15 ansökningar kom in till utlysningen av CKS forskningsmedel 2018. Utlysningen riktar sig till disputerade forskare med anställning vid Linköpings universitet och projekten ska ha kommunstrategisk relevans. Genomförandetiden är ett till tre år.

Totalt beviljas 5,5 miljoner kronor till fyra projekt:

  • ”Organisering och styrning för balans mellan tillit och kontroll på en kundvalsmarknad för hemtjänst”. Lena Högberg, IEI och Birgitta Sköld, IEI.
  • ”Utbildningspolitik som verktyg i regional utvecklingspolitik: Kommunerna och regional samverkan om yrkesutbildning”. Bo Persson, IEI.
  • ”Kommunalt flyktingmottagande och konflikten om framtidens stats­finanser”. Peo Hansen, ISV och Karin Krifors, ISV.
  • ”Svenska för invandrare – att organisera för inkludering”. Andreas Fejes, IBL och Magnus Dahlstedt, ISV; Sabine Gruber, ISV; Helena Colliander, IBL.

Porträtt av Peo HansenPeo Hansen, professor i statsvetenskap vid REMESO. Foto: Nedzad MesicPeo Hansen och Karin Krifors vill i sitt projekt gå emot den generella bilden av att det stora flyktingmottagandet 2015–2016 varit en börda. De menar att det i stället varit ett tillskott för många kommuner.

– Kommunerna fick väldigt mycket pengar från staten för att klara uppdraget. SKL kallar 2016 för 'det bästa ekonomiska kommunåret någonsin': 281 av 290 kommuner gjorde ett ekonomiskt överskott. Många avfolkningskommuner fick också ett rejält tillskott av resurser i form av unga människor och familjer som de annars inte skulle fått, säger Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid REMESO, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle.

Projektet vill undersöka hur den ekonomiska stimulansen och välfärdsförstärkningen som många kommuner fick i samband med flyktingmottagandet står i relation till synen på sunda statsfinanser.

– Staten gjorde ett undantag under flyktingkrisen och spenderade pengar rakt ut till kommunerna. Vilka effekter gav det? Och vad säger kommunerna? Förhoppningen är att utröna om konflikten mellan statens sunda statsfinanser och kommunernas funktionella syn på statsfinanser också bär inom sig en ny ”svensk modell”, säger Peo Hansen.

CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, har utlyst forskningsmedel vid flera tillfällen tidigare. Den förra utlysningen ägde rum 2016.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.

Studenter som möts och pratar runt ett fikabord.

Ukrainska forskare och studenter besökte LiU

Det ukrainska samhället måste upprätthållas under kriget. Andra länder i Europa kan bidra med kunskap och strukturer. LiU deltar i det svensk-ukrainska projektet STREAM-U, och tog nyligen emot en grupp forskare, tjänstemän och studenter.