05 december 2019

Kan satsningar på idrott riktade speciellt till tjejer i utsatta bostadsområden bidra till minskad segregation? Det ska Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, undersöka i ett nytt forskningsprojekt.

Fyra flickor spelar fotboll.Nu ska forskare undersöka om satsningar på idrott riktade speciellt till tjejer i utsatta bostadsområden kan bidra till minskad segregation. Foto: iStock.com/thehagueHan har fått drygt 1,2 miljoner kronor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) för projektet Flickors deltagande i idrott och dess potential för inkludering och jämställdhet.
– Det görs omfattande satsningar på idrottsprojekt för att hantera olika samhällsutmaningar i utsatta bostadsområden runtom i landet. Inom forskningen har det diskuterats om idrotten kan bidra till exempelvis ökad integration, minskad kriminalitet eller vara allmänt fostrande.

Vad visar forskningen, leder idrottssatsningar till bättre integration?
– Frågan är inte helt enkel att besvara. Idrotten har en viss potential. Men samtidigt är det viktigt att se att segregation till stor del handlar om ojämlika materiella villkor och där är idrotten i sig inte en lösning.

I tidigare studier har LiU-forskarna undersökt idrottsprojekt, inte minst fotboll, där det främst är killar som deltagit.
– I den här studien ska vi följa en pågående verksamhet som är speciellt inriktad mot tjejer i ett utsatt bostadsområde, säger Magnus Dahlstedt.

Forskningsprojektet ska pågå i två år.
– Vår studie är intressant både i Sverige och i andra länder. Vi ska observera de aktiviteter som anordnas och intervjua både idrottsledare och deltagare, ta reda på vad som sker vid aktiviteterna och vilken möjlig nytta de kan ha. Vår förhoppning är att studien kan skapa kunskap om vilka insatser som kan motverka de svåra utmaningar kring segregationen som vi står inför.


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.