Foto: Thor BalkhedI sin doktorsavhandling visar hon hur vården kan effektiviseras genom att fokusera på flödet av patienter och se till att ledtiderna blir så korta som möjligt - tiden från att patienten tar kontakt tills hen är färdigbehandlad. Det gäller för ledningen att lära känna sitt system, förstå behoven och se till att flödet, logistiken, fungerar. – En nyckelfråga är vilken typ av data som behövs för att förstå hur flödet kan bli så bra som möjligt. Det mesta mäts inom vården, men det finns inget sätt att hantera all information så att den blir användbar, säger Malin Wiger, nybliven doktor och forskare vid Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet.
Vårdgarantin förlänger ledtiden
Det finns dock goda exempel:– Mödrahälsovården är ett föredöme på flera sätt, de har en definierad process där de allra flesta fallen passar in. De hanterar undantagen för sig istället för att hantera alla som undantag. De har heller ingen vårdgaranti som ställer till det, säger hon.
Vårdgarantin kom till för att korta väntetiderna till vården. Sjukhusen fokuserar på att ett visst antal patienter ska vara opererade inom ett visst antal dagar. Problemet är att tiden räknas från det att alla utredningar är klara och inte från det att patienten söker vård.
– Vårdgarantin förlänger ledtiderna, den ger inte något incitament att korta ledtiderna och får därför en motsatt effekt mot hur den var tänkt, säger Malin Wiger.
Vården som system
Hon har i sin doktorsavhandling sett vården som ett socialt system och sedan kopplat samman systemteorierna med de teorier som gäller inom logistiken. Det är det rent teoretiska underlaget i avhandlingen. Hon har sedan gjort ett stort antal intervjuer för att få veta hur systemet fungerar, från det att patienten tar kontakt till dess att hen är färdigbehandlad. Hon har tagit reda på varifrån patientärenden kommer till avdelningen, hur överlämningen går till, hur vården planeras, vart patientärenden sedan tar vägen och så vidare.
Malin Wiger, doktor i vårdlogistik Foto: Monica Westman– Mest intressanta ur ett flödesperspektiv är överlämningarna eftersom vården i dag uppdelad efter specialiteter. Även om varje avdelning arbetar så snabbt de kan fungerar inte flödet mellan avdelningarna, varken informationsflödet eller flödet av patienter, säger Malin Wiger.Ingen har ansvar för systemet som helhet och det är här de stora vinsterna finns, enligt avhandlingen.
– Vården är ett system precis som människokroppen. En ändring i en del påverkar andra delar i systemet. För vården är det många relaterade enheter som ska sträva mot samma mål: kostnadseffektiv patientservice, men i dag agerar de som isolerade effektiva öar. Du kan ha varit inne i systemet i månader, men ändå vet inte nästa instans något om dig som patient, säger hon.
Se till flöden över tid
Patientsekretessen är naturligtvis en viktig faktor, men Malin Wiger ser inte att informationen behöver flöda på detaljerad patientnivå för att ligga som underlag för planeringen. Det som framför allt behövs är övergripande, aggregerad, data som visar patientflöden genom vården över tid.– Vården är avancerad och högt specialiserad, men ingen människa klarar av att styra den med hjälp av penna och papper. Det behövs analys och strategisk planering och ett fungerande informationsflöde mellan de olika instanserna, säger hon.
Vården behöver och kan effektiviseras, men det handlar inte om att arbeta snabbare, utan smartare och se till grundläggande logistiska mekanismer. Avhandlingen visar hur man kan analysera och lära känna sin verksamhet för att kunna effektivisera vårdkedjorna. Effektiva vårdkedjor leder också till bättre patientflöden. Utmaningen ligger i att kunna utnyttja centraliseringens stordriftsfördelar med hög medicinsk kvalitet i kombination med att vara flexibla nog att kunna dela på resurser för att snabbt kunna leverera vård.
Ledningens ansvar
– Effektivisering är en ledningsfråga, men den läggs på sjuksköterskorna att hantera. De har krav på sig att vara effektiva men får inte veta hur. De ska fokusera på att göra ett bra jobb i mötet med patienterna och måste kunna få veta att de gjort ett bra jobb under dagen, säger Malin Wiger.Hon ser avhandlingen som en uppmaning till vården att ta in kunskaper i logistik för att förstå hur flödet av patienter kan bli effektivare och väntetiderna kortas.
– Intresset för frågorna finns bland vårdens beslutsfattare, men insikterna om vilken kunskap som behövs ökar allt för långsamt. Pedagogiskt är det också en svårighet att få dem att inse att det inte handlar om att ta in patienten genom en dörr och släppa ut genom en annan utan om att se helheten, hela flödet av patientärenden, och styra utifrån det, säger hon.
Själv hoppas Malin Wiger få fortsätta att ägna sig åt forskning inom vårdlogistik, denna gång handlar det om multisjuka äldre människor.
– Här måste olika instanser inom vården samarbeta, men det finns inga funktioner för det i dag, säger hon.
Avhandlingen: Logistics Management Operationalised in a Healthcare Context -Understanding Care Chain Effectiveness through Logistic Management Theories and Systems Theory, Malin Wiger, Avdelningen kvalitet- och logistikutveckling, Institutionen ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet 2018.
Huvudhandledare: professor Mats Abrahamsson.
