29 september 2023

Fakultet om den pedofila blicken, det vill säga om de begränsningar vi skapar för oss själva i samspelet med barn – för att inte riskera att dömas ut som pedofiler. Vad går barnen miste om när vi inte längre vågar trösta, ta upp i famnen – utan att känna blickarna bränna i ryggen?

Ett barn på en strand med två vuxna personer i bakgrunden.Ett barn på en strand med två vuxna personer i bakgrunden. Bilden är en genrebild från Unsplash.

I säsongens fjärde avsnitt av Linköpings universitets podcast Fakultet pratar vi om barns nakenhet i det offentliga rummet och om effekten blir för våra barn när vi inte längre vågar ta upp i knät, trösta och smeka – av rädsla för andras blickar och fördömanden.

Hör Anna Sparrman, professor i tema barn vid Linköpings universitet. Hon forskar om bilden av det nakna eller halvnakna barnet i konst, media och populärkultur och hur vuxnas syn på barns nakenhet uppfattas idag.

– Den pedofila blicken betyder inte att man är en pedofil. Och det betyder inte att det ens behöver vara en man. Det behöver inte ens vara en vuxen som tittar med en pedofil blick. Utan det är mer en blick när vi tittar på varandra och misstänkliggör, säger Anna Sparrman i avsnittet.

Lyssna på avsnittet

Pod

Lyssna på fler avsnitt

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.