29 september 2023

Fakultet om den pedofila blicken, det vill säga om de begränsningar vi skapar för oss själva i samspelet med barn – för att inte riskera att dömas ut som pedofiler. Vad går barnen miste om när vi inte längre vågar trösta, ta upp i famnen – utan att känna blickarna bränna i ryggen?

Ett barn på en strand med två vuxna personer i bakgrunden.Ett barn på en strand med två vuxna personer i bakgrunden. Bilden är en genrebild från Unsplash.

I säsongens fjärde avsnitt av Linköpings universitets podcast Fakultet pratar vi om barns nakenhet i det offentliga rummet och om effekten blir för våra barn när vi inte längre vågar ta upp i knät, trösta och smeka – av rädsla för andras blickar och fördömanden.

Hör Anna Sparrman, professor i tema barn vid Linköpings universitet. Hon forskar om bilden av det nakna eller halvnakna barnet i konst, media och populärkultur och hur vuxnas syn på barns nakenhet uppfattas idag.

– Den pedofila blicken betyder inte att man är en pedofil. Och det betyder inte att det ens behöver vara en man. Det behöver inte ens vara en vuxen som tittar med en pedofil blick. Utan det är mer en blick när vi tittar på varandra och misstänkliggör, säger Anna Sparrman i avsnittet.

Lyssna på avsnittet

Pod

Lyssna på fler avsnitt

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.