Det beskedet kommer från Isak Nielsen, från Agriopt. Han är civilingenjör i teknisk fysik och har doktorerat inom reglerteknik med fokus på storskalig optimering vid Linköpings universitet.
Han höll ett föredrag om artificiell intelligens på mässan Lantbruk i centrum i Lidköping, där Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering deltog med både monter och flera föreläsningar.
− AI är inte bara framtiden, det har funnits länge. Det som är nytt är att vi har datorkraft som är billig och effektiv. AI är ett verktyg för att hitta information ur data. Vi kan få hjälp att se mönster som vi annars kanske missar, inledde Isak Nielsen.
Struktur är nödvändigt
Ett exempel på det kan vara att samla data om ett odlingsfält: Sådd, skörd, bevattning, var det växer bra eller mindre bra.
− Var du står med din gård i dag är helt individuellt. Men du måste göra någonting. Allt behöver inte hända på en gång. Man kanske skriver post it-lappar på bordet med olika noteringar om odlingen. Eller så tittar man på data och använder AI- verktyg och väver in det i beslut man fattar på gården.
Ett viktigt tips:
− För att lagra data kan du behöva bli mer strukturerad. Med en struktur får man mer. Du kanske ska ha egna väderstationer på fälten. Det finns många gratislösningar med satellitbilder. Det jag ser på bilden, stämmer det med dina data om fältet? Om inte, varför?
I moderna skördetröskor finns ofta många digitala hjälpmedel, som skördekartering. Isac Nielsen uppmanar lantbrukarna att använda hjälpmedlen och samla in data om skörden.
− Det kommer att vara viktiga data på sikt. De som har skördekartering kommer att få nytta av det. Har man möjligheten, se till att samla in och använda datan.
Ökar värdet
Han uppmanar också till samverkan mellan lantbruken:
− Sitt ner med grannar eller kollegor och dela kunskaper. Man behöver vara öppen och nyfiken. Det som funkar på en gård kanske inte funkar på en annan.
Över tid blir det ganska många faktorer att hålla reda på, och det är just sorteringen av data som artificiell intelligens kan hjälpa till med. Informationen kan bli värdefull:
− Jag är övertygad om att den som har mycket dokumentation och ordnade data om jordbruket kommer att kunna höja värdet på gården i framtiden. Tänk att ha fem—tio års produktionsdata från fälten när man säljer!
Han underströk att artificiell intelligens är ett brett begrepp som kan betyda många olika saker.
− Man kan träna systemet och använda systemet. Vi kan lära AI:n att till exempel känna igen skillnaden mellan ogräs och gröda. Då får vi något som kan kallas för en tränad modell. Nästa steg är att använda systemet. När vi gör det om och om igen så fortsätter vi att träna modellen, och så ser vi att den blir bättre över tid.
Människan i centrum
Men tekniken har inte alltid rätt. Därför blir repetitionen viktig. Artificiell intelligens måste hållas i trim för att fungera. Och det blir människans uppgift.
− I min värld är människan i centrum fortfarande. Man pratar ofta om den delen som AI klarar av. Den häftiga biten. Men inte så mycket om den andra stora delen som fortfarande är manuell. Här är människans roll otroligt viktigt.
AI:n kanske tycker att en sak i datamängden var relevant, medan användarna tycker något annat.
− Då kan man ta den relevanta informationen och stoppa in i modellen igen och få fram ett relevantare och bättre resultat så att den letar efter det som är intressant. Det gör att väldigt mycket av arbetet med en AI blir manuellt arbete. I bland handlar det om 80 procent.
Exempel på detta:
− Tänk så här: I det här hörnet av åkern hade vi en betstuka förra året, eller så packade vi balar där, vilket ledde till jordpackning som gör det växer sämre där. Det är den mänskliga inputen som är viktig och är nyckeln till att göra nya AI-system smarta, sa Isac Nielsen.
Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering och Agtech Sweden deltog på mässan Lantbruk i centrum i Lidköping med både monter och föreläsningar.
