06 november 2023

Hela 23 projekt inom teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet får dela på 92,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projekten handlar bland annat om visualisering, energilagring och nya nanomaterial.

Forskare i labb.Johanna Rosén, professor vid IFM är en av forskarna som beviljats projektbidrag från VR. Foto Anna Nilsen

I årets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap delar Vetenskapsrådet ut 1,4 miljarder kronor till landets lärosäten. Av dem får Linköpings universitet drygt 92 miljoner kronor fram till 2027 fördelat på 23 projekt.

I landet som helhet beviljades 237 bidrag av 1209 ansökningar vilket ger en beviljandegrad på 23 procent.

Etableringsbidrag

Sex av LiU-forskarna fick så kallade etableringsbidrag vars syfte är att juniora forskare ska få möjlighet att etablera sig som självständiga forskare i Sverige. Bidraget är på fyra miljoner kronor var över fyra år. Forskarna är:

  • Alexander Bock, biträdande universitetslektor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN, för projektet Sedecimtrees: En effektiv datastruktur för interaktiv visualisering av tidsvarierande data.
  • Mary Donahue, förste forskningsingenjör vid ITN för forskning om icke-invasiv terapi för inflammatorisk sjukdom med neuromodulering av perifera nerver.
  • Talha Bin Masood, biträdande universitetslektor vid ITN, för vetenskaplig dataanalys och visualisering via topologistyrd funktionsextrahering och jämförelse.
  • Chiara Musumeci, förste forskningsingenjör vid ITN, forskning om cellmembranförankrade ledande polymerer.
  • Yizhou Yang för forskning om kovalenta organiska ramar för elektrokemisk transistor.
  • Jie Zhou, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, för syntesstrategier för tvådimensionella övergångsmetaller (MBene) och deras tillämpningar för energiomvandling.

Projektbidrag

Utöver etableringsbidragen beviljades också 17 projektbidrag på mellan 3,8 och 5,2 miljoner kronor.

Flest bidrag – tio – gick till IFM-foskare: Igor Abrikosov för att avslöja funktionaliteten hos nya material upptäckta under extrema förhållanden, Daniel Aili för projektet REFRESH: Reorganisering av friflytande suspenderade hydrogelfilament för avancerad biofabrikation, Björn Alling för bemästrande av kopplade spin-gitter-fenomen för design av nya magnetokaloriska legeringar, Per Hammarström för forskning om spridning av proteinaggregering i sjukdomar, Lars Hultman som ska utforska nyligen upptäckta Guldén (2D-guld) och försök att skapa Iridiumén samt Platinumén, Peter Nilsson för utveckling av spårarmolekyler för diagnostik och behandling av nervsjukdomar och bakterieinfektioner, Plamen Paskov för att undersöka termiska egenskaper av halvledare med ultrastora bandgap, Henrik Pedersen för chiptillverkning nerifrån och upp med så kallad e-CVD, Johanna Rosén för ett forskningsprojekt om tvådimensionella material från teori till syntes samt Sergey Simak för forskningsprojektet Entropins kraft: Dynamiskt oordnade fasta ämnen som avancerade energimaterial.

Tre institutioner fick två projektbidrag var. Vid ITN beviljades Reverant Crispin bidrag för forskning om ledande polymerelektroder för flödesbatterier av vanadium och Klas Tybrandt för ett projekt om nanomaterialbaserade töjbara ledande hydrogeler.

Vid Matematiska institutionen beviljas Magnus Herberthson bidrag för forskning om vävnadskaraktärisering med invarianter hos högre ordningens tensorer och Torbjörn Larsson för datadriven automatisk dosplanering av brachytherapi för krävande cancerbehandlingar.

Och vid Institutionen för systemteknik beviljades Jan-Åke Larsson bidrag för projektet Kvantkontextualitet bortom Pauligruppen som resurs för kvantdatorer samt Erik G Larsson för forskning om fasinriktning i storskaliga antennsystem.

Slutligen beviljades Gunnar Cedersund vid Institutionen för medicinsk teknik bidrag för utveckling av digitala tvillingar för prevention och behandling av kardiometabola sjukdomar.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.