27 augusti 2021

”Svensk demokrati står stark, vi uppfyller alla krav på en modern och livskraftig demokrati. Samtidigt finns det förstås hot och utmaningar även hos oss och det gör att demokratijubiléet fyller en viktig funktion”. Så inledde riksdagens talman Andreas Norlén ett seminarium i Vadstena som hölls för att uppmärksamma den svenska demokratins hundraårsjubileum.

Moderatorn för dagen, Anders Hedeborg, hälsar talman Andreas Norlén välkommen till demokratiseminariet. Anders Hedeborg är kommunalråd i Vadstena kommun och även ordförande i CKS styrelse. Fotograf: Magnus Johansson

Seminariet "Gustav Vasa, statsbyggnaden samt rättsstatens och demokratins slutgiltiga genombrott" arrangerades av Vadstena kommun i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

- Det är fantastiskt att få vara en del av detta jubileum och att få bidra i det här sammanhanget. Historiska perspektiv på dagens frågor är extra viktiga. Vi behöver blicka bakåt för att kunna nå framtiden, inledde Andreas Norlén.

Dåtid, nutid och framtid

Under seminariet guidades åhörarna genom såväl historia som nutid och framtid av forskare från Stockholms, Göteborgs och Linköpings universitet. Mats Hallenberg, professor i historia, gav det historiska perspektivet genom en engagerande skildring på temat ”Gustav Vasa, staten och de lokala arenorna.” Jan Teorell, professor i statsvetenskap tog också avstamp i historien för att förklara hur det kommer sig att Sverige sedan 1800-talet har varit en av världens mest okorrupta stater.

Ytterligare en viktig aspekt på demokrati - representativitet och jämställdhet – lyftes av Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap. Hon menar bland annat att det idag finns en jämlikhet i valdeltagande mellan kvinnor och män sedan kvinnor fick rösträtt för 100 år sedan.

Hur mår svensk demokrati egentligen?

Avslutningsvis tog Gissur Ó Erlingsson tempen på svensk demokrati och kunde konstatera att många viktiga parametrar för den svenska demokratin ser helt ok ut och att läget nog är lite bättre än det beskrivs i den offentliga debatten. Samtidigt uttrycker Erlingsson en särskild oro för förutsättningarna för ansvarskrävande i kommunpolitiken, med tanke på kommunernas många och viktiga uppgifter.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind fanns också på plats i Vadstena för att delta i den avslutande paneldiskussionen. Ministern återkom till det som enligt henne är demokratins tre stora utmaningar; det demokratiska utanförskapet, rädslan för det demokratiska samtalet och antidemokratiska aktörer. Hon uttryckte också en oro för den globala utvecklingen.

- Vi ser hur demokratiska principer monteras ner steg för steg i världen och det är en bekymmersam utveckling som vi inte är vaccinerade mot i Sverige heller, säger Amanda Lind.

Ministern poängterade även att pandemin har utmanat den traditionella demokratin och satt många frågor på sin spets. Civilsamhället, röstbärare och opinionsbildare har inte kunnat träffas på samma sätt.

- Vi behöver en återstart av demokratin och då är det här jubileumsåret ett väldigt fint tillfälle att använda sig av, avslutar Amanda Lind.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Med staden, miljön och människan i fokus

”Från idé till nytta” är en del av firandet av LiU 50. Forskare, näringsliv, studenter och samhällsaktörer samlas på Campus Valla och Campus Norrköping för att utforska hur kreativa idéer kan bli verkliga lösningar för framtidens städer och miljöer.

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Närbild på Katarina soldan, trädäck i bakgrunden.

"Det är fritt och kreativt"

Som journalist längtade Katarina Soldan efter att få gräva djupare, och sökte sig till Linköpings universitet. Sedan hösten 2021 år är hon doktorand och undersöker effekterna av mellankommunal samverkan.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.