27 augusti 2021

”Svensk demokrati står stark, vi uppfyller alla krav på en modern och livskraftig demokrati. Samtidigt finns det förstås hot och utmaningar även hos oss och det gör att demokratijubiléet fyller en viktig funktion”. Så inledde riksdagens talman Andreas Norlén ett seminarium i Vadstena som hölls för att uppmärksamma den svenska demokratins hundraårsjubileum.

Moderatorn för dagen, Anders Hedeborg, hälsar talman Andreas Norlén välkommen till demokratiseminariet. Anders Hedeborg är kommunalråd i Vadstena kommun och även ordförande i CKS styrelse. Fotograf: Magnus Johansson

Seminariet "Gustav Vasa, statsbyggnaden samt rättsstatens och demokratins slutgiltiga genombrott" arrangerades av Vadstena kommun i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

- Det är fantastiskt att få vara en del av detta jubileum och att få bidra i det här sammanhanget. Historiska perspektiv på dagens frågor är extra viktiga. Vi behöver blicka bakåt för att kunna nå framtiden, inledde Andreas Norlén.

Dåtid, nutid och framtid

Under seminariet guidades åhörarna genom såväl historia som nutid och framtid av forskare från Stockholms, Göteborgs och Linköpings universitet. Mats Hallenberg, professor i historia, gav det historiska perspektivet genom en engagerande skildring på temat ”Gustav Vasa, staten och de lokala arenorna.” Jan Teorell, professor i statsvetenskap tog också avstamp i historien för att förklara hur det kommer sig att Sverige sedan 1800-talet har varit en av världens mest okorrupta stater.

Ytterligare en viktig aspekt på demokrati - representativitet och jämställdhet – lyftes av Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap. Hon menar bland annat att det idag finns en jämlikhet i valdeltagande mellan kvinnor och män sedan kvinnor fick rösträtt för 100 år sedan.

Hur mår svensk demokrati egentligen?

Avslutningsvis tog Gissur Ó Erlingsson tempen på svensk demokrati och kunde konstatera att många viktiga parametrar för den svenska demokratin ser helt ok ut och att läget nog är lite bättre än det beskrivs i den offentliga debatten. Samtidigt uttrycker Erlingsson en särskild oro för förutsättningarna för ansvarskrävande i kommunpolitiken, med tanke på kommunernas många och viktiga uppgifter.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind fanns också på plats i Vadstena för att delta i den avslutande paneldiskussionen. Ministern återkom till det som enligt henne är demokratins tre stora utmaningar; det demokratiska utanförskapet, rädslan för det demokratiska samtalet och antidemokratiska aktörer. Hon uttryckte också en oro för den globala utvecklingen.

- Vi ser hur demokratiska principer monteras ner steg för steg i världen och det är en bekymmersam utveckling som vi inte är vaccinerade mot i Sverige heller, säger Amanda Lind.

Ministern poängterade även att pandemin har utmanat den traditionella demokratin och satt många frågor på sin spets. Civilsamhället, röstbärare och opinionsbildare har inte kunnat träffas på samma sätt.

- Vi behöver en återstart av demokratin och då är det här jubileumsåret ett väldigt fint tillfälle att använda sig av, avslutar Amanda Lind.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.