Genus

Genusvetenskaplig forskning bedrivs vid Linköpings universitet både tvärvetenskapligt och inom olika ämnen. Arbetsliv, utbildning, litteratur, migration, medicin, hälsa och sexualitet är exempel på områden som studeras ur ett genusvetenskapligt perspektiv. 

Särskilt viktigt för genusvetenskapen vid LiU är analyser av genus/kön i samspel med andra sociala kategorier och maktordningar (exempelvis etnicitet, klass, nationalitet). Forskarna kallar detta samspel för intersektionalitet. Också sambandet mellan socialt genus och den biologiska kroppen är central i forskningen. Kultur, natur, jämställdhet och koloniala relationer är ämnen som studeras i ljuset av detta.

Syftet för forskningen är att kritiskt granska de processer som antingen verkar exkluderande eller inkluderande när samhället indelas i kategorierna ”kvinna” och ”man”. Målet är att utveckla ny kunskap som kan bidra till att skapa lika villkor, lokalt och globalt.

Ett växande område vid universitetet är posthumanistiska genusstudier. Området handlar om att människor och kultur måste förstås i relation till teknik och medier, medicin och naturvetenskap, andra djur och miljöförändringar. Världen ska alltså inte indelas i antingen kultur eller natur, det är perspektiv som måste samverka.
Video

Genus inom arbetsliv och medicin

Likaså står genus i centrum för en del arbetslivsforskning vid Linköpings universitet. Här studeras exempelvis hur genus förhåller sig till företagande och entreprenörskap, i syfte att få ett arbetsliv som kan ses som ”hållbart”. 


Även genus och medicin är ett viktigt område inom genusvetenskap på LiU. Här ligger fokus på bland annat neurovetenskapliga problemställningar och forskarna tittar bland annat på frågor kring patientskap för att få ny förståelse av sjuka och friska kroppar.

Genusvetenskap är också ett kunskapsteoretiskt och filosofiskt-etiskt fält. Det betyder att många genusforskare kritiskt undersöker sin egen roll som forskare och forskningens roll i samhället. Syftet är att utveckla nya förståelser av vad vetenskap är och hur vetenskap kan bidra till att skapa ett bättre liv alla människor.

Forskning

Man i ett informellt flyktingläger bakom Belgrads tågstation. .

Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle - REMESO

Institutet bedriver forskning inom migration, etnicitet och samhälle utifrån flera perspektiv - individuell erfarenhet, lokalsamhällets utveckling och det civila samhällets relation till arbetsmarknadens förändringar, medborgarskap och välfärd.

AI-genererad bild av jorden och nätverk

Att bistå anpassning

I detta projekt undersöks det svenska biståndet som ett verktyg för att integrera tvärgående utmaningar såsom miljö, jämställdhets- och konfliktperspektiv i klimatanpassningsinsatser.

Bild från en stad med människor som sitter vid ett bord.

Forskningsmiljön Åldrande och social förändring

Forskningsmiljön Åldrande och social förändring bedriver forskning om centrala sociala, politiska och kulturella aspekter av åldrandet. Miljön erbjuder studier inom fältet och bidrar till en ökad kunskap om åldrandet utifrån ett samhällsperspektiv.

Nyheter

Foto: Mynameisharsha Flickr

Hiv - en sjukdom laddad med åsikter och värderingar

I Sverige är hiv, rent medicinskt, en mindre dramatisk sjukdom än på 80- talet. "Men på det sociala planet har inte tillräckligt ändrats", säger Desireé Ljungcrantz. Vad kan samhället, du och jag göra? Se filmen baserad på Desirées forskning.

Dejta en växt – eller yoga ihop med en

Pratar du med dina växter? Bra, fortsätt med det. En workshop på LiU 1 - 2 juni har växter och vår relation till dem i fokus. Man kan dejta en växt - eller yoga ihop med en - för att se vad som händer i kommunikationen människa och växt.

face

Samhället kräver tystnad av personer som har hiv

Desirée Ljungcrantz har undersökt samhällets föreställningar om hiv och hur sjukdomen kan erfaras av personer med hiv. Det är en berättelse om påtvingad skuld, skam och tystnad.

Närliggande forskningsområden