Syftet för forskningen är att kritiskt granska de processer som antingen verkar exkluderande eller inkluderande när samhället indelas i kategorierna ”kvinna” och ”man”. Målet är att utveckla ny kunskap som kan bidra till att skapa lika villkor, lokalt och globalt.
Ett växande område vid universitetet är posthumanistiska genusstudier. Området handlar om att människor och kultur måste förstås i relation till teknik och medier, medicin och naturvetenskap, andra djur och miljöförändringar. Världen ska alltså inte indelas i antingen kultur eller natur, det är perspektiv som måste samverka.
Genus inom arbetsliv och medicin
Likaså står genus i centrum för en del arbetslivsforskning vid Linköpings universitet. Här studeras exempelvis hur genus förhåller sig till företagande och entreprenörskap, i syfte att få ett arbetsliv som kan ses som ”hållbart”.
Även genus och medicin är ett viktigt område inom genusvetenskap på LiU. Här ligger fokus på bland annat neurovetenskapliga problemställningar och forskarna tittar bland annat på frågor kring patientskap för att få ny förståelse av sjuka och friska kroppar.
Genusvetenskap är också ett kunskapsteoretiskt och filosofiskt-etiskt fält. Det betyder att många genusforskare kritiskt undersöker sin egen roll som forskare och forskningens roll i samhället. Syftet är att utveckla nya förståelser av vad vetenskap är och hur vetenskap kan bidra till att skapa ett bättre liv alla människor.