Politik

Politik handlar om hur samhällen organiseras och styrs och gemensamma resurser fördelas. Vid Linköpings universitet bedrivs forskning om politik och makt dels i ämnet statsvetenskap och dels vid flera forskningscentrum och teman som tillsammans med forskare i olika ämnen adresserar samhällsutmaningar ur politiska perspektiv. Det senare handlar exempelvis om migration, lokal politik och hållbar utveckling och klimat.

Politik förknippas vanligtvis med den offentliga makten i samhället, den makt som syns och utövas i våra folkvalda församlingar och genom myndigheter av olika slag. Det är en central del av studiet av politik då sådana beslut skapar förutsättningar och sammanhang även för andra politiska relationer och sammanhang. Men politiken möter oss i alla delar av livet. En mycket gammal idé är just att människan i grund och botten är en politisk varelse. Det som gör oss till människor är att vi ingår i ett sammanhang med andra och därför måste komma överens om hur vi ska organisera våra gemensamma liv. Således återfinns politik i privata sammanhang som på arbetsplatser, i föreningar och organisationer, och även i familjen och hemmet.

I dagens värld påverkas vårt vardagsliv inte bara av vad som bestäms i kommunen eller i den svenska riksdagen, utan också av EU:s regler och institutioner och globala förhandlingar. Vår forskning rör sig därför mellan det lokala samhället och den internationella politiken.

När vi förstår hur politik formas och fungerar både i det offentliga och privata kan vi också förstå hur resurser fördelas, vem som får makt och vad det får för konsekvenser. Därför beskriver vi i forskningen hur politiska relationer och sammanhang ser ut och vilka utfall de leder till. Exempelvis beskrivs hur internationella klimatförhandlingar går till, vilka som deltar och vilka som inte får vara med, vilka frågor som diskuteras och vilka lösningar som väljs.

Forskning om politik har också ofta normativa inslag, det vill säga hur samhällen bör styras och organiseras. Det kan handla om värden som demokratisk delaktighet, rättvisa och effektivitet. När forskningens normativa och beskrivande delar är klargjorda kan forskningen även bidra med konstruktiva förslag exempelvis hur demokratiskt deltagande kan förstärkas eller hur den offentliga förvaltningen med hjälp av ny teknik kan hushålla med gemensamma resurser bättre och samtidigt vara rättssäker och demokratisk. För ett demokratiskt samhälle behövs forskning som kritiskt och konstruktivt studerar politik och bidrar till samhällsdebatt och med ny kunskap.

Forskning

Forskning vid Centrum för kommunstrategiska studier

CKS är ett centrum för strategisk kommunforskning och en mötesplats för forskare och kommuner. Vi utvecklar och fördjupar kommunstrategiskt relevant kunskap för att stötta en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Tecknade figurer med banderollen

Lokala solelgemenskaper – en väg mot stärkt energidemokrati?

Vi undersöker vilka drivkrafter som finns för lokala aktörer att initiera lokala solelgemenskaper, vilka hinder som uppstår, och på vilket sätt lokala solelgemenskaper kan bidra till stärkt energidemokrati.

Baby hand och vuxen hand.

Forskningsmiljön Socialt arbete

Forskningsmiljön Socialt arbete värnar om rättvisa, vägleds av principen om alla människors lika värde och verkar för social förändring - i riktning mot ett mer hållbart och inkluderande samhälle.

Nyheter

Helena Iacobaeus.

Demokrati på distans under pandemin

Under pandemin har vi sett hur kommuner förlagt fullmäktigemöten till idrottsarenor eller utomhus, minskat antalet deltagare genom och rekordsnabbt gått över till digitala möten. Konsekvenserna har bland annat blivit mindre debattvilja bland politikerna.

EU karta med covid-19 band

OECD-ländernas politiker tar efter varandra

Ju mer demokratiskt ett land är desto större sannolikhet att politikerna beslutar på samma sätt som i grannländerna, utan närmare analys. Det visar en forskargrupp som studerat politiskt beslutsfattande i corona-krisens inledning.

Kommunal demokrati

Corona-krisen påverkar den kommunala demokratin

Kommuner och regioner har fått ändrade förutsättningar för beslutsfattande, en del möten har ställts in och viktiga beslutspunkter har skjutits på framtiden. Statsvetaren Johan Wänström ser hur demokratin påverkas, på gott och ont.

Närliggande forskningsområden