Lokal politik och demokrati

Cyklist och gångare i gatubild

I forskningsfältet Lokal politik och demokrati står frågor som rör politik och demokrati i kommunsektorn i fokus. 

Detta omfattar analyser av politiskt deltagande, förtroendevaldas villkor, rättssäkerhet, korruptionsbekämpning, koalitionsbildande, ansvarsutkrävande, politisk styrning och demokrati, frågor som är centrala frågor för varje svensk kommun. Den samtida debatten uppmärksammar att den svenska demokratimodellen befinner sig under omvandlingstryck och som innebär utmaningar för kommunerna att hantera. Sedan 1990-talet har de politiska partierna tappat hälften av sina medlemmar, vilket bland annat skapat problem för dem att fylla sina valsedlar med kandidater inför kommunala val.

Samtidigt har de lokala partisystemen fragmenterats. Nya partier har bildats och vuxit i styrka, partier vars främsta argument gentemot väljarna typiskt är missnöje med de etablerade partierna. Detta har bland annat medfört förändringar i parlamentariska balansförhållanden, förändrad koalitionslogik med en ökning av antalet blocköverskridande styren samt minoritetsstyren i kommunerna. Inom forskningsfältet lokal politik och demokrati intresserar vi oss för hur detta förändrar förutsättningarna för politisk styrning, ansvarsutkrävande och den lokala demokratin; samt hur olika dessa utmaningar slår mot olika kommuner, exempelvis i storstad kontra glesbygd.

Förtroende och ansvarsutkrävande

Forskningsstudier har visat att i Sverige är medborgarnas förtroende lägre för såväl institutioner som politiker på kommunnivån jämfört med riksnivån, vilket är unikt i ett internationellt perspektiv. Vidare har flera fall av lokala korruptionsskandaler avslöjats på senare tid, något som gjort det allt mer angeläget att analysera förutsättningar för opartiskhet och rättssäkerhet i kommunsektorn. Relaterat till frågan om rättssäkerhet är frågor om ansvarsutkrävande. Här ska anmärkas att medias roll som granskare av kommunpolitik kommit att ifrågasättas – både i termer av kvaliteten på bevakningen liksom att massmedier i flera kommuner alls inte är närvarande. Hit hör också att medborgarnas kunskap om kommunpolitik i allmänhet är svag, samt att förtroendevaldas möjligheter att självständigt prioritera mellan politikområden påverkas av statlig styrning. Ökad förekomst av mellankommunal samverkan och nätverksstyrning skapar också nya bekymmer ur ett demokratiperspektiv. Hur ansvarsutkrävande säkerställs under dessa villkor utgör en angelägen forskningsfråga.

Lokalpolitikens förutsättningar

Utvecklingen som skisseras gör att politikens och demokratins utveckling och förutsättningar på lokal nivå är ett centralt forskningsområde. Demokratifrågor omfattar allt från partiernas bristande förmåga att attrahera partimedlemmar till hur förtroendevaldas villkor att fullgöra sina uppdrag ser ut, samt i vilken utsträckning makt och uppdrag koncentreras till allt färre personer och hur ansvarsutkrävandet fungerar. Detta är en bred fråga som även omfattar delaktighet och inflytande i förhållande till beslutsfattande genom brukarorganisering och vid deltagande i civilsamhälleliga sammanhang. Demokratifrågor handlar även om i vilken utsträckning kommunernas institutioner upplevs som opartiska och rättssäkra, samt i vilken utsträckning den mellanmänskliga tilliten varierar mellan svenska kommuner.

Visa/dölj innehåll

Demokratifrågor omfattar allt från partiernas bristande förmåga att attrahera partimedlemmar till hur förtroendevaldas villkor att fullgöra sina uppdrag ser ut, samt i vilken utsträckning makt och uppdrag koncentreras till allt färre personer och hur ansvarsutkrävandet fungerar. 

Forskare
Visa/dölj innehåll