Lokal politik och demokrati

Cyklist och gångare i gatubild

I forskningsfältet Lokal politik och demokrati står frågor som rör politik och demokrati i kommunsektorn i fokus. 

Detta omfattar analyser av politiskt deltagande, förtroendevaldas villkor, rättssäkerhet, korruptionsbekämpning, koalitionsbildande, ansvarsutkrävande, politisk styrning och demokrati, frågor som är centrala frågor för varje svensk kommun. Den samtida debatten uppmärksammar att den svenska demokratimodellen befinner sig under omvandlingstryck och som innebär utmaningar för kommunerna att hantera. Sedan 1990-talet har de politiska partierna tappat hälften av sina medlemmar, vilket bland annat skapat problem för dem att fylla sina valsedlar med kandidater inför kommunala val.

Samtidigt har de lokala partisystemen fragmenterats. Nya partier har bildats och vuxit i styrka, partier vars främsta argument gentemot väljarna typiskt är missnöje med de etablerade partierna. Detta har bland annat medfört förändringar i parlamentariska balansförhållanden, förändrad koalitionslogik med en ökning av antalet blocköverskridande styren samt minoritetsstyren i kommunerna. Inom forskningsfältet lokal politik och demokrati intresserar vi oss för hur detta förändrar förutsättningarna för politisk styrning, ansvarsutkrävande och den lokala demokratin; samt hur olika dessa utmaningar slår mot olika kommuner, exempelvis i storstad kontra glesbygd.

Förtroende och ansvarsutkrävande

Forskningsstudier har visat att i Sverige är medborgarnas förtroende lägre för såväl institutioner som politiker på kommunnivån jämfört med riksnivån, vilket är unikt i ett internationellt perspektiv. Vidare har flera fall av lokala korruptionsskandaler avslöjats på senare tid, något som gjort det allt mer angeläget att analysera förutsättningar för opartiskhet och rättssäkerhet i kommunsektorn. Relaterat till frågan om rättssäkerhet är frågor om ansvarsutkrävande. Här ska anmärkas att medias roll som granskare av kommunpolitik kommit att ifrågasättas – både i termer av kvaliteten på bevakningen liksom att massmedier i flera kommuner alls inte är närvarande. Hit hör också att medborgarnas kunskap om kommunpolitik i allmänhet är svag, samt att förtroendevaldas möjligheter att självständigt prioritera mellan politikområden påverkas av statlig styrning. Ökad förekomst av mellankommunal samverkan och nätverksstyrning skapar också nya bekymmer ur ett demokratiperspektiv. Hur ansvarsutkrävande säkerställs under dessa villkor utgör en angelägen forskningsfråga.

Lokalpolitikens förutsättningar

Utvecklingen som skisseras gör att politikens och demokratins utveckling och förutsättningar på lokal nivå är ett centralt forskningsområde. Demokratifrågor omfattar allt från partiernas bristande förmåga att attrahera partimedlemmar till hur förtroendevaldas villkor att fullgöra sina uppdrag ser ut, samt i vilken utsträckning makt och uppdrag koncentreras till allt färre personer och hur ansvarsutkrävandet fungerar. Detta är en bred fråga som även omfattar delaktighet och inflytande i förhållande till beslutsfattande genom brukarorganisering och vid deltagande i civilsamhälleliga sammanhang. Demokratifrågor handlar även om i vilken utsträckning kommunernas institutioner upplevs som opartiska och rättssäkra, samt i vilken utsträckning den mellanmänskliga tilliten varierar mellan svenska kommuner.

Demokratifrågor omfattar allt från partiernas bristande förmåga att attrahera partimedlemmar till hur förtroendevaldas villkor att fullgöra sina uppdrag ser ut, samt i vilken utsträckning makt och uppdrag koncentreras till allt färre personer och hur ansvarsutkrävandet fungerar. 
Ur "Inriktning för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2019-2021".

ForskareVisa/dölj innehåll

Pågående forskningVisa/dölj innehåll

Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige.

Internationell forskning uppmärksammat en tilltagande polarisering i värderingar mellan invånare som bor i växande storstadsregioner och de som bor i krympande avfolkningsregioner. Även om exempel finns från andra länder har frågan om polarisering mellan stad och land främst fått uppmärksamhet i anslutning till Frankrikes presidentval 2012, USA:s presidentval 2016 och Brexit-omröstningen 2016. I alla dessa fall har en distinkt polarisering mellan storstadsregioner respektive glesbygd observerats i samband med att antietablissemangsrörelser frodats i dessa länders mer rurala områden.

I svensk samhällsdebatt antas en sådan stad-landpolarisering ofta gälla även här. Det är dock inte alls givet att erfarenheter från exempelvis Frankrike, Storbritannien och USA kan generaliseras hit, och faktum är att vi i dagsläget har begränsad forskningsbaserad kunskap om geografisk samhällspolarisering i Sverige. Vissa faktorer talar för att Sverige skulle kunna vara mindre benäget än andra länder att polariseras längs stad-landdimensionen, framför allt att vi har ett väsentligt annorlunda politiskt system än till exempel Frankrike, Storbritannien och USA, samt att Sverige historiskt sett haft en jämförelsevis hög ambition om att utjämna klyftor mellan individer, generationer och – inte minst – olika geografiska delar av landet. Å andra sidan har svensk urbanisering gjort att vi fått kraftigt växande storstadsregioner, en ökad inkomstspridning samt stigande problem med att upprätthålla kvaliteten på välfärden i vissa delar av landet. Dessa saker skulle kunna tala för att polariseringen är minst lika tydlig i Sverige som i andra länder.

Sammantaget finns med andra ord faktorer som pekar i olika riktning och vi har inte tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om geografisk samhällspolarisering alls förekommer i Sverige och i så fall i vilken grad, trots att det är en omdebatterad och i högsta grad angelägen fråga. Mot bakgrund av att det i dag saknas systematisk kunskap om stad-landpolarisering i Sverige är forskningsprojektets övergripande syfte att öka kunskapen om geografisk polarisering i Sverige: finns den alls, hur stor den är, hur utvecklas den över tid, vad kan orsaka den och vilka följder kan den få?

Projektet pågår 2021–2024 och finansieras av Länsförsäkringars forskningsfond. Projektmedlemmar är Andreas Bergh, Maria Brandén, Gissur Ó Erlingsson och Richard Öhrvall.

Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?

Utmaningarna är stora för den svenska kommunsektorn, där prognoser varnar för stora underskott samt djup rekryteringskris. Prognoser varnar för ett underskott i kommuner och landsting motsvarande 43 miljarder kronor redan år 2022. Till detta kommer en djup rekryteringskris. Utmaningarna slår olika mot olika delar av landet. Småkommuner på landsbygden med stadigt minskande befolkningstal och ogynnsam demografi är mycket och får allt tuffare att klara av välfärdsuppdraget.

Precis som runt om i världen finns bland högt uppsatta beslutsfattare en stark tilltro till att mellankommunal samverkan är ett ändamålsenligt verktyg för att möta kommunsektorns utmaningar. Från att knappt ha funnits under 1970- och 1980-talen har antalet formaliserade samarbeten i form av kommunalförbund och gemensamma nämnder formligen exploderat i Sverige. Ytterligare lagändringar, som syftar till att underlätta och uppmuntra mer och djupare samverkan mellan svenska kommuner, gjordes 2018.

En nyckelfråga som sällan berörs är dock om mellankommunalt samarbete verkligen förlöser de effektivitetsvinster som anhängarna menar att de gör: stordriftsfördelar: kostnadsbesparingar, högre servicekvalitet och lättare rekrytera kompetens. Den svenska forskningen på området är lätträknad, och den som finns är antingen deskriptiv, kvalitativ, och i allt väsentligt i avsaknad av output-perspektiv, är den behäftad med metodologiska brister. Med tanke på hur mycket mellankommunal samverkan uppmuntras, är detta beklagligt. Det är nämligen inte givet att samverkan är friktionsfri och oproblematisk.

Mot denna bakgrund är det övergripande syftet med forskningsprojektet att utnyttja den rika och unika svenska empirin för att stärka kunskapsutvecklingen om mellankommunala samarbeten i syfte att pröva teorier om stordriftsfördelar och transaktionskostnader, hypoteser om demokratiskt underskott, och därmed bidra till starkare kunskapsunderlag för beslutsfattare som planerar att ge sig in samarbeten över kommungränserna. Vi försöker besvara om mellankommunal samverkan i) sparar kommunerna pengar, ii) leder till högre servicekvalitet, iii) underlättar rekrytering och iv) om samverkan ger problem rörande insyn, ansvarsutkrävande och styrbarhet.

Projektet pågår 2021–2023 och finansieras av Formas. Projektmedlemmar är Gissur Ó Erlingsson och Bo Persson.  

Ledande företrädares upplevelser av arbetet i strategiska råd om regional utveckling

Under den senare halvan av 2010-talet ombildades svenska landsting till regioner, där regionerna bland annat fått uppgiften att samordna det regionala utvecklingsarbetet i länen. Regionerna förväntas samverka med kommunerna i det arbetet, vilket bland annat sker på möten där kommunstyrelseordföranden, regionstyrelseordföranden, kommundirektörer och regiondirektörer diskuterar regional utveckling. I denna studie går sådana arenor under beteckningen ”strategiska råd”.

Syftet med detta projekt är dels att beskriva hur ledande kommunala och regionala företrädare upplever arbetet på de strategiska råden, dels att analysera de upplevelserna i kontexten av den historiskt grundade praxis, de statliga regleringar samt de intressen och perspektiv som omgärdar kommunernas och regionernas samverkan i det regionala utvecklingsarbetet. Djupintervjuer genomförs med 25 ledande kommunala och regionala företrädare i tre län.

Projektet pågår 2020–2021. Projektet genomförs av Johan Wänström.

Tillitsbarometern

Människors förmåga att känna tillit till varandra pekas i forskningen ut som en viktig resurs för såväl individer som samhällen. Studier har visat på att samhällen där många uppger att man kan lita på andra ofta kännetecknas av att vara välfungerande: i genomsnitt har man lägre brottslighet, högre tillväxt, bättre folkhälsa och mindre korruption. I viss forskning har det förts fram att graden av tillit människor emellan kan ge förklaringen till många av samhällsvetenskapernas centrala frågor som varför vissa samhällen fungerar bra och andra dåligt. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en hög grad av generell tillit men det finns även vissa variationer mellan kommuner i Sverige och även mellan bostadsområden inom kommunerna i hur pass mycket människor litar varandra.

Tillitsbarometern är en stor enkätundersökning som syftar till att undersöka levnadskontextens betydelse för variationer i mellanmänsklig tillit. Enkäten har genomförts 2009 och 2017. Under hösten och vintern 2020 genomförs en tredje datainsamling.

Projektet har stöd av Länsförsäkringars forskningsfond. Susanne Wallman Lundåsen är affilierad till projektet som har sin hemvist vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och leds av Lars Trägårdh.

Ideellt arbete och politiskt deltagande

Sedan början av 1990-talet har befolkningsundersökningar gjorts för att spegla svenskarnas ideella engagemang, det vill säga den aktivitet som sker utan, eller mot en symbolisk, ersättning, oftast inom ramen för en ideell organisation inom det civila samhället. Det finns en vida spridd uppfattning om att engagemang i civilsamhällets organisationer har betydelse både för hur pass väl demokratier fungerar och för de enskilda medborgarnas delaktighet i demokratier. Inom den samhällsvetenskapliga forskningen finns en relativt omfattande forskning som har undersökt sambandet mellan individers deltagande i civilsamhället och politiskt deltagande. Personer som är knutna till ideella organisationer är i genomsnitt oftare politiskt aktiva än de som inte är engagerade i en frivillig organisation. I en svensk kontext rör det framför allt politiskt deltagande som inte är valdeltagande. Ett sviktande engagemang inom civilsamhällets organisationer skulle med denna utgångspunkt därmed kunna resultera i ett sviktande engagemang i demokratin. I studien undersöks om ideellt engagemang inom alla olika typer av organisationer bidrar till politiskt deltagande eller om de politiskt aktiva enbart återfinns i vissa typer av organisationer. Ideellt engagemang i föreningslivet är ofta kopplat till en lokal kontext. Studien undersöker även vilken betydelse olika lokala kontexter har för de ideella insatsernas betydelse.

Susanne Wallman Lundåsen genomför studien som är kopplad till befolkningsundersökningen av ideellt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Projektet leds av Johan von Essen.

Korruption och maktmissbruk i mogna välfärdsstater

Under de senaste två decennierna har insikten ökat om att korruption även förekommer i mogna, ”lågkorrupta” välfärdsstater. Här handlar korruption sällan om mutor, utan snarare om att tillskansa sig orättfärdiga fördelar och genom nepotism och vänskapskorruption. I internationell forskning har mer detaljerade mätningar på subnationell nivå visat att det finns betydande variation gällande korruption både på regional och lokal nivå. Även om korruptionen i mogna demokratier på många sätt skiljer sig från korruption som finns i utvecklingsländer, och är mindre systematisk i jämförelse, verkar den också här ha negativ inverkan på tillväxt, företagande och människors välfärd. Det är därför högmotiverat att studera korruption även i länder som t.ex. Sverige.

I detta sammanhang är det tankeväckande att Sverige tycks vara en paradox gällande korruption. Sverige rankas konsekvent som ett av världens minst korrupta länder. Detta till trots är det uppenbart att korruption förekommer även här. Det har under de senaste 20 åren varit flertalet korruptionsskandaler inom svensk offentlig sektor där bl.a. Systembolaget, Göteborg stad och Fastighetsverket varit föremål för några av de mest uppmärksammade. Det är också anmärkningsvärt att svenska folket, i jämförelse med invånarna i våra nordiska grannländer, tror att korruption förekommer inom det egna landet i större utsträckning. Sverige är också spännande att studera ur perspektivet att kommunerna är särskilt riskutsatta för korruption i Sverige. Det övergripande syftet med projektet är, mot denna bakgrund, att nå ökad kunskap om eventuell förekomst och eventuella effekter av korruption i Sverige. Viktiga mål är också att förstå korruptionens utbredning samt att göra en detaljerad analys av korruptionsrisker inom specifika riskområden så som offentliga upphandlingar.

Projektet pågår under perioden 2018–2022, huvudsakligen inom ramen för en doktorandanställning som sker i samarbete mellan CKS och Institutet för Analytisk Sociologi.
Projektmedlemmar är Emanuel Wittberg (doktorand) och Gissur Ó Erlingsson (handledare).


 

Nyheter från forskningsfältetVisa/dölj innehåll