Etnicitet och migration

"Vaccinmotståndet har växt ur en kultur av misstro"

Högerpopulism och alternativa medier, rasism och misstänksamhet mot vetenskap och politik. Att det finns en utbredd misstro mot samhällets institutioner är inte nytt, men har dragits till sin spets under coronapandemin. Den stora frågan är varför.

4,5 miljoner kronor till konstnärlig forskning

Stefan Jonsson får ett av de tolv bidrag som Vetenskapsrådet delar ut till konstnärlig forskning. I fokus för forskningsprojektet står människans kollektiva handlande.

Flygbild av folkmassan ansluten med linjer.

Ny bok visar hur flyktinginvandring gynnar samhällsekonomin

När Sverige ska ta emot människor som tvingats fly från sina hemländer står ofta kostnaderna i centrum. I en ny bok belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande.

Olav Nygård presenterar sin avhandling Educational Aspirations and Attainments.

Unga med migrationsbakgrund vill studera vidare - men ojämlikhet försvårar

Unga med utrikesfödda föräldrar vill studera vidare på universitet och högskola. De har ofta stöd från sin sociala omgivning, men vägen till vidare studier kan försvåras av ojämlikheter i skolan. Det visar Olav Nygårds avhandling.

Konstgestaltningen Huset speglar sprickor i samhället

Från den 19 september ställs filmskulpturen Huset ut på Bredgatan i Norrköping. Konstgestaltningens syfte är att lyfta situationen för arbetssökande migranter i Europa idag. Under Norrköpings kulturnatt hålls ett samtal med verkets konstnärer.

Black lives matter - en global rättighetsrörelse

Black lives matter är en internationell rörelse för mänskliga rättigheter som har funnits sedan 2013. Under våren 2020 har rörelsen spridits över USA:s stater och sedan över hela världen. LiU-doktoranden Mavis Hooi svarar på fyra frågor om rörelsen.

Migration som en del av kulturarvet

Sverige har gått från att vara ett land man utvandrar från till att vara ett land man invandrar till. Forskare har undersökt hur berättelser om migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blivit en del av det nationella kulturarvet.

Forskare inom samhälle och humaniora delar på 22 VR-miljoner

Fyra LiU-forskare har fått närmare 22 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, migration och integration.

Livet som inspiration för forskningen

Ena dagen sovjetmedborgare, andra dagen ryss. Det var vad som hände Madina Tlostanova när Sovjetunionen föll. Erfarenheten kom att inspirera hennes yrke.

migrationsverkets skylt och porträttbild av kvinna

LiU-professor i hetluften efter utredning om utvisningar

Fler asylsökande som inte kan utvisas på grund av praktiska hinder borde få stanna i Sverige. Den nuvarande lagstiftningen är både rättsosäker och inhuman. Det föreslår en uppmärksammad utredning ledd av LiU-professorn Anna Lundberg.

Vem styr debatten om migrationen?

Hur har det offentliga samtalet om invandring förändrats i Sverige? Och vem ligger bakom den förändringen - politikerna, medierna eller allmänheten i sociala medier? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid LiU försöka ta reda på.

Två LiU-forskare får projektanslag från Riksbankens Jubileumsfond

Riksbankens Jubileumsfond har beviljat anslag till två forskningsprojekt på LiU. Peo Hansen, professor vid ISV, och Daniel Kindström, professor på IEI, får sammanlagt närmare sex miljoner kronor.

LiU-forskare beviljas bidrag från Volkswagen-stiftelsen

Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, har beviljats medel från den tyska Volkswagenstiftelsen. Projektet ska undersöka framväxten av populistiska och främlingsfientliga rörelser och partier i dagens Europa.

När jämställdheten blir kvinnans förlust

Kvinnor som följer med sina män utomlands när dessa erbjuds jobb, får det svårt när de återvänder till Sverige. De hamnar i kläm mellan den globala ekonomin och det svenska välfärdssystemet, särskilt tydligt blir detta vad gäller pensioner.

Att fritt kunna röra sig över gränser – inte alla förunnat

Migration har seglat upp som en av vår tids avgörande frågor. Men många människor fastnar vid gränserna eller hindras på andra sätt att ta sig vidare. Denna immobilitet stod i fokus när 300 forskare träffades under en tre dagar lång konferens.

Vilken diagnos du får kan påverkas av var du är född

Den manual som många länder bedömer psykiska sjukdomar utifrån är etnocentrisk och utgår från ett västerländskt perspektiv. Trots att manualen reviderats med intention att ges ”en större kulturell känslighet".

En person går på en väg med en resväska i handen

Examensdags i etnicitet och migration

För två år sedan startade ett internationellt masterprogram om etnicitet och migration. Nu tar den första studentkullen sin examen.

Foto på Stefan Jonsson och Sven Lindqvist

"Hans böcker är kusligt aktuella"

En samtalsbok om vår tids mest aktuella samhällsfrågor. Det blev resultatet av många ingående möten mellan LiU-professorn Stefan Jonsson och författaren Sven Lindqvist. Samtalen har utgått från Lindqvists 33 böcker.

Nyanländas möte med Sverige - att stöpas till en god medborgare

När en nyanländ får uppehållstillstånd påbörjas en tvåårig introduktionsperiod. Syftet är att underlätta etablering. Men istället kan etableringsinsatserna ibland leda till att migranterna får det svårare att komma in i det svenska samhället.

Norrköpings migration i fokus för masterstudenter

Hur kan sport och kultur bidra till integration i Norrköping? Det är två av frågorna som studenter tar upp i rapporten ”Norrköping- city of immigration".

Utställning vill sätta människor i rörelse

- Med utställningen vill vi sätta folk i rörelse, både känslomässigt och i handling. Vi visar upp exempel på engagemang och kunskap hos personer som gjort just det, säger Erik Berggren, projektledare för utställningen Rörelser.

Stefan Jonsson, Remeso, och Margrit Shildrick, Tema Genus

5,5 miljoner till forskning om protester och proteser

Forskning om kollektiva protester samt om protesers mening och betydelse får stöd från Riksbankens jubileumsfond, en stiftelse som främjar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

6 miljoner för forskning om integration och arbetsliv

LiU-forskare tar hem sex miljoner kronor när Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) delar ut anslag till arbetslivsforskning.

Brexit - hård eller mjuk?

I Asien finns ett stort sug efter information om hur brexit kommer att påverka relationerna med Storbritannien. Charles Woolfson har gett sig ut på en Asien-turné för att sprida sin forskning i frågan.

Bok om svenska migranter får nytt liv

Lundströms bok White Migrations är internationell i ordets rätta bemärkelse. Den handlar om livet i Singapore, USA och Spanien, är skriven av en svensk och utgiven på engelska. Nu får boken nytt liv av en översättare – till författarens modersmål.

Framtid för Syrien

Kriget rasar i Syrien och tvingar människor på flykt. Men vad händer när landet ska byggas upp igen? Det är frågor som den syriske masterstudenten Haqqi Bahram brottas med i ett nätverk.

Solen skiner inte alltid över pensionärerna på Solkusten

Hemlöshet, ohälsa och rädsla för döden i ett främmande land. Det innehåller berättelserna i Anna Gavanas bok om pensionärer som utvandrat till Spanien. Boken slår hål på bilden av Spaniensvenskarna och placerar dem i en debatt om migration.

Sociala rättvisefrågor mer aktuella än någonsin

Sociala rättvisefrågor är mer aktuella än någonsin, tycker Aleksandra Ålund som forskar om urban aktivism och rättviserörelser.

Det etiska i medicinska åldersbedömningar

Om den medicinska åldersbedömningen är osäker – fria hellre än fäll. Det är ett av råden i en etisk analys av medicinska åldersbedömningar som två Linköpingsforskare tagit fram åt Socialstyrelsen.

EU:s koloniala rötter

Europeiska unionen brukar beskrivas som ett fredsprojekt och som sådant har det mottagit Nobels fredspris. Men under ytan döljer sig en annan historia. Peo Hansen och Stefan Jonsson nedtecknar den i sin nya bok Eurafrika.

Ensamkommande flyktingbarn en resurs för Sverige

Kortare väntetid i ankomstboendena och duktiga tolkar är två villkor som är betydande för de ensamkommande barnen och deras tid i Sverige, säger Eskil Wadensjö, professor emeritus.

Främlingsfientlighet utmärker SD:s väljare

Sverigedemokraternas väljare är mer främlingsfientliga och intoleranta än väljare som röstar på andra partier. Den slutsatsen drar forskare från LiU i en studie.

Efterfrågad i flyktingkrisen

Statsvetarprofessor Peo Hansen är i flyktingkrisens spår synlig överallt i medierna. SVT, radion, de stora dagstidningarna, lokaltidningar och nyhetsmagasin.

Storebror ser dig i förorten

Murar som hindrar människor från att umgås på gatan, polisnärvaro och videoövervakning. Det blir verkligheten för de boende i förorterna när områdena renoveras. Forskning från LiU visar hur misstänksamheten får styra när förorten rustas upp.

Från teori till teater

Layal Kasselias Wiltgren undersökte i sin avhandling ungdomars uttryck av etnicitet, nationalitet och flerspråkighet. Nu för hon kunskaperna från avhandlingsarbetet vidare in i en teaterpjäs.

Så förbereds flyktingbarn för ett liv i Sverige

Sverige är ett fritt och jämställt land där den materiella välfärden är självklar och livsstilen aktiv. Det är en bild som ges i de så kallade sverigeprogrammen till barn som ska vidarebosättas till Sverige, enligt en ny avhandling vid Tema barn.

Omsorgsrasism hos kvinnor i SD

Kvinnor engagerade i Sverigedemokraterna drivs av ett slags omsorg, både om ”svenskar”, som ska skyddas från folk utifrån, men också omsorg om de som kommer hit. Det visar en studie av kvinnor som är aktiva sverigedemokrater.

Att lära sig svenska eller lära sig vara svensk?

Svenskundervisning för vuxna immigranter har mer fokus på kultur än på själva språket, vilket tar tid och kraft från själva språkinlärningen, visar en avhandling vid REMESO.

Etnicitet som styrka

Går det att vara svensk ena stunden, irakier andra och arab eller kaldéer tredje? Kan man kalla någon ”jävla svenne” och mena det som en komplimang? I Layal Kasselias Wiltgrens doktorsavhandling från Linköpings universitet är svaret ja.

En annan sorts migranter

Migranter är inte nödvändigtvis människor från fattiga länder som tar de jobb de kan få i låglönebranscher. Det finns en annan, mindre debatterad, sorts migranter: vita, välbeställda européer. Nu studeras de i en nyutkommen bok.

Urbana rättviserörelser - vilken chans har de?

Megafonen och Pantrarna är exempel på nya sociala rörelser som växer fram bland unga i förorten, oftast unga med invandrarbakgrund. De arbetar mot nedrustning av välfärden och för upprustning av förorten.

Föräldrastöd utvärderat av LiU-forskare

Forskare vid Linköpings universitet har granskat kommunala föräldrastödjande insatser och hur de upplevs av framförallt föräldrar med utländsk bakgrund.

Invandrades barn lika väl integrerade som infödda

Barn till invandrare är sämre utbildade och får sämre jobb än majoritetsbefolkningens barn. Den bilden får man lätt av övergripande statistik. Men om statistiken bryts ner blir bilden annorlunda, visar REMESO-forskaren Alireza Behtoui.

Vit melankoli

En fjärdedel av alla svenska medborgare har utländskt ursprung. Trots det förknippas svenskhet med vithet och med något gott. Med en så färgblind samhällsanalys kan vi aldrig förstå dagens starkt segregerade Sverige, hävdar två forskare.

Forskning ur flera olika perspektiv

Forskning

Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle - REMESO

Kulturell kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal

Migration, lärande och social inkludering

Epistemologi och post-Covid

Forskningsmiljön Socialt arbete

Välfärdsrätt

Segregationsdynamik

Migration, offentlig service och hälsa

Globalisering och omvandlingen av normativa och juridiska ramverk

Migration, välfärd och arbetets politiska ekonomi

Medborgarskap och etniska relationer: sociala, kulturella och historiska perspektiv

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Svenska som enhetsspråk

Etnicitet i förskolan

Post-nationella strategier för tillväxt, inklusion och mångfald

REMESO forskarskola

Nyheter