Flyktingmottagande hösten 2015. Migrationspolitiken är ett område som förenat S och M. Bild: Migrationsverket
Ideologi och regelverk
Olika i ord, men lika i praktisk politik. Så kan man mycket enkelt sammanfatta Johan Wennströms avhandling Interpreting Policy Convergence Between the Left and the Right: Essays on Education and Immigration, som undersöker centrala delar i socialdemokraternas och moderaternas skol- och migrationspolitik.
I fyra artiklar och en sammanfattande kappa undersöker Wennström inställningen till lärarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket för skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet och de senaste årens flyktingmottagande. Slutsatserna, menar han, kan utsträckas till andra områden, som försvars- och socialpolitik.
Johan Wennström. Bild: Mikael Sönne
- Bilden av S och M som naturliga motståndare är inte lika övertygande i dag som den kanske en gång var. Jag menar att båda partierna kanske snarare ska ses som olika uttryck för en och samma politiska kraft, säger han.
Inom utbildningspolitiken har högern och vänstern haft samma skeptiska inställning till lärarnas inflytande i skolan, vilket underminerat lärarnas ställning och även moraliska drivkrafter i yrket. Sedan 90-talet har läraryrket proletariserats genom minskad frihet och ökad kontroll av arbetsinsatsen – en utveckling som S och M varit lika ansvariga för och delaktiga i.
Synen på kunskap
Partierna har i praktiken också varit överens om regelverket för skolkonkurrensen, där höga betyg blivit ett viktigt sätt att konkurrera. Wennström menar att de dessutom har delat en konstruktivistisk kunskapssyn, där inlärning av gemensamma ämneskunskaper prioriteras ned till förmån för individuellt kunskapssökande. Även det har försvagat lärarnas ställning.
- Retoriken har delvis varit annorlunda. Vänstern har klätt kunskapssynen i tal om rättvisa och jämlikhet, medan högern pratat om valfrihet och individens möjlighet att forma sin egen utbildning. Där har det också funnits ett marknadstänkande om att skolorna konkurrerar bättre om de får välja kunskapsstoffet själva, säger han.
- Men oavsett motivering har politiken blivit ungefär densamma.
I migrationspolitiken har S och M fram till flyktingkrisen hösten 2015 varit överens om ett öppet och liberalt flyktingmottagande. Inget av partierna har försökt förhindra att oproportionerligt många flyktingar bosatt sig i glesbygdskommuner med hög arbetslöshet, vilket försvårat integrationen.
Rävar och igelkottar
Johan Wennström menar att både S och M i grunden har delat en gemensam moraluppfattning som framför allt betonar individens frihet, medan andra moraliska värden tonas ned. Den verkliga motsättningen i svensk politik går därmed inte mellan höger och vänster utan snarare någon annanstans.
I avhandlingen används metaforen med ”rävar”, som är måttfulla och kan ha flera olika infallsvinklar, och ”igelkottar”, som är mer enkelspåriga och satsar allt på ett kort.
- Kanske finns den största skillnaden mellan moraliskt liberala igelkottar och konservativa rävar, säger Johan Wennström.
- Se på regeringsbildningen, där riksdagen till slut delades upp i ett mer liberalt block med både vänster- och borgerliga partier och ett mer konservativt block. Sen är det en öppen fråga vart Moderaterna tar vägen i framtiden, de kan gå åt båda hållen.
Johan Wennström försvarar sin avhandling fredagen 15/2 2019. Handledare har varit professorerna Elin Wihlborg, Magnus Henrekson och Johan Tralau.
