30 september 2019

Det tog fyra månader för Sverige att få en regering. Nu vill talman Andreas Norlén att forskarna tar reda på vad som egentligen hände under hösten.

Gillar att vara talman. "Uppdraget förpliktigar, men det är också ett fantastiskt förtroende", säger Andreas Norlén. Foto: Charlotte Perhammar

Blågul slips och Säpo-vakter

Faktiskt lite före utsatt tid sitter han där, riksdagens talman, med en pappmugg automatkaffe framför sig på bordet i fikarummet Oasen i A-huset. Känd från TV, minst sagt, med en blå-gulrandig slips på bröstet och en svensk flagga och en riksdagsnål på det blå kavajslaget. Två Säpovakter diskret i bakgrunden.

Under den långa regeringsbildningen blev Andreas Norlén gradvis allt mer kritisk till partierna och partiledarna. ”Dåligt förberedda på valresultatet , stelbenta, alltför långsamma”, löd en del av talmannens kritik. Den egna rollen har han också ifrågasatt.

- Jag har funderat en del. Jag tror nog att jag i varje givet läge tog riktiga beslut utifrån den kunskap jag hade då. Sen finns det med facit i hand säkert ändå en del som kunde gjorts bättre, säger han.

"Demokrati tar tid. Men jag förutsåg inte att regeringsbildningen skulle bli så besvärlig." Foto: Charlotte Perhammar

För att öka kunskapen om den segslitna regeringsbildningen kommer Andreas Norlén ta initiativ till ett forskningsprojekt om den nyss avslutade processen. Vad hände, vad hände inte, och varför, enkelt uttryckt. Någon tidplan eller vilka forskare/lärosäten som kommer att få uppdraget är inte bestämt.

- Vi håller på och planerar det just nu. Men jag tänker mig flera forskare med olika perspektiv. Kanske kan det resultera i en antologi, vi får se, säger han och beskriver den gångna hösten som en ”brytningstid” i svensk politik:

- Jag tror det kan vara inledningen på ett nytt skede där partierna börjar navigera i ett nytt politiskt landskap. Men hur, det får framtiden utvisa.

Tradition hålla föreläsning

Andreas Norlén är på Linköpings universitet för att hålla en gästföreläsning om regering och riksdag för studenterna som läser offentlig rätt. Det är en årligen återkommande tradition där Norlén är noga med att det ska vara en ”riktig” akademisk föreläsning, men där han också väver in färska erfarenheter av sitt politiska arbete.

Besöken är också ett sätt att hålla kontakten med LiU och de gamla kollegorna på avdelningen för affärsrätt. En av dem säger skämtsamt att Ödeshögssonen redan som student framstod som ett ”blivande hovrättsråd”, både för sin personliga stil och lite formella sätt att skriva. Norlén disputerade 2004 på en avhandling i affärsjuridik och var under en kort period också programansvarig för LiU:s affärsjuridiska program.

Sedan tog politiken över på heltid, med en riksdagsplats för moderaterna 2006.

- Jag hade arbetat med politik i 30 år så det var en fantastisk möjlighet att få göra det på heltid. Men jag trivdes också väldigt bra i akademin, både med möjligheten till fördjupning och mötet med studenterna.

Är det något särskilt du tagit med dig från åren på LiU?

- Ja, jag utvecklades väldigt mycket som människa, men också som jurist. Tiden som doktorand gjorde att jag verkligen bottnade i juridiken. Möjligheten att fördjupa mig vetenskapligt, både fackteoretiskt och metodologiskt, har betytt mycket för mig.

Andreas Norlén passade på att träffa gamla kollegor på Avdelningen för affärsrätt. Foto: Charlotte Perhammar

Var det något du hade nytta av under regeringsbildningen?

- Ja, det tycker jag. På universitetet fick jag verktyg för att både analysera och strukturera olika problem. Jag insåg också hur viktigt språket är för att kommunicera, både inom juridiken och i andra sammanhang.

Kan du komma tillbaka till akademin, tror du?

- Jag har bara varit talman i fyra månader, även om det kanske känns längre, och koncentrerar mig helt på det. Men någon gång i framtiden, vem vet, det utesluter jag absolut inte.

Ödmjuk och glad kändis

På ett personligt plan har Andreas Norlén gått från att vara känd bland politiskt intresserade, som KU-ordförande, till kändis för hela svenska folket, som talman. Han märker att han blir igenkänd och möter ofta människor som kommer fram och hälsar, vill ta en bild eller kanske ställa någon fråga. Nästan alltid vänliga.

Kändisskapet är en del av jobbet, men är inget han eftersträvar.

- Jag är glad och ödmjuk. Men jag försöker att inte tänka på det så mycket. Gör man det finns risken att man blir för självcentrerad, och det vill jag inte.

I sin doktorsavhandling Oskälighet och 36 § avtalslagen skriver Andreas Norlén om fem dygder som han menar är centrala för alla goda avtalsrelationer: rättrådighet, ärlighet, pålitlighet, lojalitet och omsorgsfullhet. Han menar dessutom att dessa dygder även är viktiga för samhällslivet – däribland politiken – i stort.

Huruvida de även kännetecknar hösten regeringsbildning får framtiden, och forskningen, utvisa.

Svenska färger. Talmannen är en av rikets främsta företrädare.

Fakta: Andreas Norlén

Familj: Gift med Helena Kjellström (paret träffades på nätet), sonen Henry 2,5 år

Ålder: 45 år

Bor: Hus i Norrköping, övernattningslägenhet i Stockholm

Intressen: Ägnar mest tid åt familjen, hemmet och trädgården

Läser: Gärna om amerikansk politik, biografier, böcker om historia

Ser på: Nyheter, förstås. På Spåret, där han och hustrun brukar vinna mot de tävlande. House of cards, i synnerhet den brittiska förlagan

Lyssnar på: Anföranden (skratt). Bred musiksmak, Frank Sinatra är en favorit. Önskade ”My way”, när han gästade lokalradion nyligen

Äter: Säger inte nej till en biff, uppskattar hustruns risotto och frikadeller. Hinner tyvärr inte med så mycket egen matlagning.

Favoritkaka: chokladbiskvier


Jag tänker mig flera forskare med olika perspektiv. Kanske kan det resultera i en antologi, vi får se.
Andreas Norlén om det kommande forskningsprojektet

Läs Andreas Norléns doktorsavhandling

Omslag för publikation ''
Andreas Norlén (2004)

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.