17 januari 2024

I ett laboratorium på Linköpings universitet jobbar forskare med att skapa materialet till framtidens solceller. Målet är att få fram en kommersiellt gångbar produkt, men vägen dit är lång och snårig. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska försöka reda ut vad som krävs för att hitta rätt.

Doktoranden Muyi Zhang visar laboratoriet för professor Olof Hjelm. Charlotte Perhammar

–Den här teknologin kan förändra vårt sätt att leva och producera energi i framtiden, säger doktoranden Muyi Zhang vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Det är han som visar oss runt i laboratoriet. Här sker utvecklingen av de nya solcellerna baserade på materialet perovskit. Förhoppningarna är stora, men det är också de tekniska utmaningarna. Forskarna vill få fram något som är stabilt, har lång livslängd och samtidigt miljömässigt hållbart.

Men utmaningarna finns även utanför laboratoriets väggar. Om de lyckas vill forskarna att tekniken ska komma till kommersiell användning. Hur man når framgång med det är långt ifrån självklart, därför kom de för en tid sedan fram till att de behövde hjälp av någon med kompetens inom hållbarhetsanalys och teknikspridning.
Forskningsledaren Feng Gao kontaktade då professor Olof Hjelm vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

–Vi träffades på lunch och insåg att det här kan vi göra något bra av, sammanfattar Olof Hjelm.

De lämnade in en ansökan till Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, som stöder forskning och utbildning inom samhällsvetenskaperna. I december 2023 kom beskedet att projektet, som döpts till Upscaled, får nästan 10 miljoner kronor i anslag under fem år.

Foto Charlotte Perhammar

Kommersiella krav

Olof Hjelm har i sin forskning intresserat sig för hur man kan underlätta utveckling och spridning av miljömässigt hållbar teknik bland företag. ”Att göra framgångsrika företag grönare och gröna företag framgångsrikare” - så sammanfattar han själv sina ambitioner.

I det nya projektet kommer han och hans kollegor att granska solcellerna från ett annat perspektiv än det rent tekniska, nämligen hur de motsvarar de krav som en kommersiell marknad ställer.

Foto Charlotte Perhammar Det handlar till exempel om miljöprestanda och om hur tekniken passar in i en cirkulär ekonomi baserad på återvinning och lågt klimatavtryck. Vilken roll kan solcellerna spela på marknaden jämfört med existerande produkter? Vad behövs för att den här tekniken ska hitta sin plats?
Utifrån analyserna kan Olof Hjelms team ge forskarna i labbet förslag på förändringar och förbättringar. På så sätt kommer teknikutvecklingen ske i dialog över ämnesgränserna.

Ny grön affärsmodell

Att det fanns pengar att söka till den här typen av tvärvetenskaplig forskning kom som en glad överraskning för Olof Hjelm.

–Just att det utgick från materialforskningen och så lade man på det här med cirkulär ekonomi, hållbarhet och marknad och hur det skulle funka i ett samhälle. Det är sådant som vi har gått och tittat på lite grann att vi skulle vilja göra, säger han.

Han utesluter inte att hans grupps analyser kan bli en utmaning för materialforskarna. Hans mål är att projektet även ska leda fram till en mer generell modell för hur man kan jobba sig upp från laboratorieförsök till en hållbar, grön affärsmodell.

– Vi tänker att det här blir ett arbetssätt som kan appliceras på många olika typer av teknologi där man vill gå från labbskala till stor implementering. Och sen skulle det kunna leda till att det blir ett avknoppningsföretag som faktiskt lyckas. Det skulle ju vara jätteroligt, men det kommer att ta tid.

Förutom Olof Hjelm och Feng Gao deltar Muyi Zhang, Thomas Magnusson och John Laurence Esguerra i projektet.

Kontakt

Fler nyheter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Kvinna i bygghjälm.

Hennes uppdrag är svårt – men kul och fullt möjligt

Vi är mitt uppe i en tuff omställningen som ska rädda vår miljö och leda till en mer hållbar utveckling. Då behövs innovationskraft och kunskap, menar Marie Trogstam, LiU-alumnen som nu är chef för hållbarhet och infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.