Avancerade funktionella material, AFM, har just avslutat sin tredje internationella konferens på Vildmarkshotellet i Kolmården. Intresset har varit stort, intressanta presentationer inom såväl hårda som mjuka material och teoretisk materialforskning har avlöst varandra. Ett 70-tal doktorander och unga forskare har presenterat sin forskning i posters och resultat från samarbetet med materialforskare från Soochow University i Kina har visats upp.
AFM är resultatet av regeringens strategiska forskningssatsning på nya material och satsningen ansågs hålla en excellent nivå vid den senaste utvärderingen. Så excellent att utvärderarna rekommenderade en utökning av det årliga anslaget. Så blev det dock inte, men forskningen har fortsatt hålla hög klass.
– AFM-forskare står för 15 procent av den vetenskapliga produktionen vid LiU och en än större andel av citeringarna, sa Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik, som nyligen tagit över föreståndarskapet för AFM.
– Vi ska absolut inte bli övermodiga, men vetenskapligt står vi starka, konstaterade han.
Professor Xuhui Jeff Sun, vid Soochow University startade med att beskriva den satsning på internationalisering universitetet gör för att locka studenter, bland annat till materialvetenskapen. Det handlar både om att bygga upp spännande internationella program som lockar studenter från andra delar av världen och att skicka ut de egna studenterna för att ta sina masterexamina vid något partneruniversitet, för att öka både attraktiviteten och kunskapsbasen.
Emma Björk, forskare inom nanostrukturerade material vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, är engagerad i en satsning tillsammans med Oskarshamns kommun för att intressera fler ungdomar att studera vidare.
– Det är en kommun med stora industrier och stort behov av utbildad arbetskraft, men med invånare som har relativt låg utbildningsnivå. Vi bjuder exempelvis hit gymnasielever till populärvetenskapliga veckan och de får göra projektarbeten tillsammans med IFM-forskare. Vi har även seminarier med deras rektor och lärare, både här på LiU och i Oskarshamn, berättar Emma Björk.
Satsningen drivs inom Vinnova-finansierade Funmat II och ska förhoppningsvis kunna bilda modell för hur man sedan kan arbeta med andra regioner och skolor för att öka intresset för att läsa vidare på universitet i allmänhet och materialvetenskap i synnerhet.
Att det fungerar att rekrytera redan på gymnasiet intygade Magnus Jonsson, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping:
– Vi har haft gymnasister hos oss under sommarskolan och en av de som var med förra året frågade om han fick göra sitt gymnasiearbete hos oss vilket han också fick. Nu i höst är han tillbaka som LiU-student.
– Ni måste intressera era studenter för forskning. De utländska doktoranderna försvinner iväg efter examen, det behövs fler som vill stanna i Sverige. Min dotter gick Y-linjen och träffade aldrig på någon professor - då kan man inte heller förstå vitsen med att forska. Ni professorer måste vara ute mer bland studenterna, sa han.
– Absolut, det måste vi, även om strukturerna ibland gör det svårt. Men vi är väl medvetna om det och behöver hitta vägar, replikerade Igor Abrikosov.
Även samarbetet med industrin kom upp i diskussionen. Kersti Hermansson seniorprofessor vid Uppsala universitet tipsade om initiativet Aim-Day. Inför dagen får företagen lämna in frågor kring materialproblem till universitetet.
– Det är ofta problem av praktisk natur och vi svarar på dem så gott vi kan. Forskarna antecknar sig för att svara på frågorna och det finns också sådd-pengar kopplat om intresse för samarbete skulle uppstå, berättar hon.
Han varnade också för en övertro på att det finns forskningsmedel att hämta i industrisamarbeten:
– Den person i industrin som har samma problem som du sitter ofta ett par organisatoriska nivåer ifrån den som håller i budgeten. Hen är lika fattig som du. Men hittar man varandra och kan börja samarbeta kan det finnas pengar att söka från exempelvis Vinnova.
Fredrik Höök ser också stora utmaningar i att knoppa av forskningen i företag.
– Det är alldeles för lätt att starta ett företag och alldeles för svårt att ta nästa steg, för då finns nästan ingen finansiering att få. Istället borde universiteten ta större ansvar för att nyttiggöra forskningen, som det fungerar i dag tar det för mycket tid från forskningen och har en negativ påverkan på den akademiska karriären, anser han.
Och avslutar med att rikta sig till kollegorna i lokalen, men också med ett mått av självrannsakan:
– Att vara professor är ett fantastiskt fritt och priviligierat arbete, vi får inte klaga så mycket utan också tänka på vilka signaler vi skickar ut till unga människor.
Igor Abrikosov avslutade konferensen med att rikta ett stort tack till presentatörer och deltagare:
– Tack för givande och intressant diskussion och konferens. Materialforskningen vid LiU växer sig allt starkare och vi kan se framtiden an med stor optimism, men vi ser också de utmaningar vi har framför oss.
AFM är resultatet av regeringens strategiska forskningssatsning på nya material och satsningen ansågs hålla en excellent nivå vid den senaste utvärderingen. Så excellent att utvärderarna rekommenderade en utökning av det årliga anslaget. Så blev det dock inte, men forskningen har fortsatt hålla hög klass.
– AFM-forskare står för 15 procent av den vetenskapliga produktionen vid LiU och en än större andel av citeringarna, sa Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik, som nyligen tagit över föreståndarskapet för AFM.
– Vi ska absolut inte bli övermodiga, men vetenskapligt står vi starka, konstaterade han.
Internationalisering och skolsatsningar
Som avslutning på konferensen hölls en paneldiskussion kring nya vägar att nå ut, både till studenter, nuvarande och framtida, och till industrin.Professor Xuhui Jeff Sun, vid Soochow University startade med att beskriva den satsning på internationalisering universitetet gör för att locka studenter, bland annat till materialvetenskapen. Det handlar både om att bygga upp spännande internationella program som lockar studenter från andra delar av världen och att skicka ut de egna studenterna för att ta sina masterexamina vid något partneruniversitet, för att öka både attraktiviteten och kunskapsbasen.
Emma Björk, forskare inom nanostrukturerade material vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, är engagerad i en satsning tillsammans med Oskarshamns kommun för att intressera fler ungdomar att studera vidare.
– Det är en kommun med stora industrier och stort behov av utbildad arbetskraft, men med invånare som har relativt låg utbildningsnivå. Vi bjuder exempelvis hit gymnasielever till populärvetenskapliga veckan och de får göra projektarbeten tillsammans med IFM-forskare. Vi har även seminarier med deras rektor och lärare, både här på LiU och i Oskarshamn, berättar Emma Björk.
Satsningen drivs inom Vinnova-finansierade Funmat II och ska förhoppningsvis kunna bilda modell för hur man sedan kan arbeta med andra regioner och skolor för att öka intresset för att läsa vidare på universitet i allmänhet och materialvetenskap i synnerhet.
Att det fungerar att rekrytera redan på gymnasiet intygade Magnus Jonsson, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping:
– Vi har haft gymnasister hos oss under sommarskolan och en av de som var med förra året frågade om han fick göra sitt gymnasiearbete hos oss vilket han också fick. Nu i höst är han tillbaka som LiU-student.
Synligare professorer
Greger Håkansson, vd för Ionbond Sweden, ser för sin del en utmaning i att hitta disputerad arbetskraft.– Ni måste intressera era studenter för forskning. De utländska doktoranderna försvinner iväg efter examen, det behövs fler som vill stanna i Sverige. Min dotter gick Y-linjen och träffade aldrig på någon professor - då kan man inte heller förstå vitsen med att forska. Ni professorer måste vara ute mer bland studenterna, sa han.
– Absolut, det måste vi, även om strukturerna ibland gör det svårt. Men vi är väl medvetna om det och behöver hitta vägar, replikerade Igor Abrikosov.
Även samarbetet med industrin kom upp i diskussionen. Kersti Hermansson seniorprofessor vid Uppsala universitet tipsade om initiativet Aim-Day. Inför dagen får företagen lämna in frågor kring materialproblem till universitetet.
– Det är ofta problem av praktisk natur och vi svarar på dem så gott vi kan. Forskarna antecknar sig för att svara på frågorna och det finns också sådd-pengar kopplat om intresse för samarbete skulle uppstå, berättar hon.
Industrisamarbeten
– En utmärkt idé, intygar Fredrik Höök, Chalmersprofessor i fysik som också startat flera företag. Uppsala universitet har skyddat konceptet så vi kan inte ta efter. Det här är något som borde drivas nationellt för att få en bra effekt och för att vi skulle kunna lära av varandra, sa han.Han varnade också för en övertro på att det finns forskningsmedel att hämta i industrisamarbeten:
– Den person i industrin som har samma problem som du sitter ofta ett par organisatoriska nivåer ifrån den som håller i budgeten. Hen är lika fattig som du. Men hittar man varandra och kan börja samarbeta kan det finnas pengar att söka från exempelvis Vinnova.
Fredrik Höök ser också stora utmaningar i att knoppa av forskningen i företag.
– Det är alldeles för lätt att starta ett företag och alldeles för svårt att ta nästa steg, för då finns nästan ingen finansiering att få. Istället borde universiteten ta större ansvar för att nyttiggöra forskningen, som det fungerar i dag tar det för mycket tid från forskningen och har en negativ påverkan på den akademiska karriären, anser han.
Och avslutar med att rikta sig till kollegorna i lokalen, men också med ett mått av självrannsakan:
– Att vara professor är ett fantastiskt fritt och priviligierat arbete, vi får inte klaga så mycket utan också tänka på vilka signaler vi skickar ut till unga människor.
Igor Abrikosov avslutade konferensen med att rikta ett stort tack till presentatörer och deltagare:
– Tack för givande och intressant diskussion och konferens. Materialforskningen vid LiU växer sig allt starkare och vi kan se framtiden an med stor optimism, men vi ser också de utmaningar vi har framför oss.
