01 oktober 2019

Två LiU-forskare får 34,5 respektive 34 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Håkan Olausson för forskning kring snabb smärtsignalering och Feng Gao för utveckling av nya material för solceller och lysdioder.

Feng Gao och Håkan Olausson
Feng Gao och Håkan Olausson Fotograf: IFM, Linkoping University
Håkan Olausson, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin och Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), tilldelas 34,5 miljoner kronor för studier av det ultrasnabba smärtsystemet.

Upptäckten att smärta kan signaleras lika snabbt som beröring utmanar rådande uppfattning. Baserat på sina fynd vill LiU-forskarna nu studera de tidigare okända ultrasnabba smärtreceptorernas funktion. Forskningen kan vara en ledtråd i att förstå oförklarlig kronisk smärta och öppna upp för nya behandlingsmetoder.

Människans smärtsignalering har länge ansetts vara avsevärt mycket långsammare än signaler från beröring. Till skillnad mot vår signalering, kan delar av smärtsystemen hos vissa däggdjur leda nervsignalering lika snabbt som beröringskänsel. Med detta i åtanke undersökte forskarna om det fanns ett liknande system hos människor.

Ultrasnabb smärtreceptor

Tack vare en teknik som gör det möjligt att avlyssna signalerna i nervtråden från en enda nervcell åt gången, kunde forskarna påvisa en ny ultrasnabb smärtreceptor. När samma enskilda nervcell sedan aktiverades för att undersöka receptorerna, uppgav försökspersonerna att de upplevde en skarp smärta. Det är dessa tidigare okända ultrasnabba receptorer som nu utgör fokus för professor Håkan Olaussons projekt som tilldelats medel från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

– Anslaget är av avgörande betydelse för att vi nu ska kunna studera det snabba smärtsystemet i detalj och utföra långsiktiga kliniska och experimentella studier tillsammans med Uppsala och Stockholm, säger Håkan Olausson.

Utöver detta försöker forskargruppen även utveckla en metod för att kunna studera det ultrasnabba smärtsystemet hos patienter. Förhoppningen är att förstå om, och i så fall hur, det nya systemet spelar en roll vid oförklarad kronisk smärta. På sikt hoppas forskarna kunna hitta nya behandlingar för smärtlindring.

Feng Gao, universitetslektor vid avdelningen Biomolekylär och organisk elektronik, får 34 miljoner kronor under fem år för att utveckla legeringar av dubbla perovskiter för framtidens lysdioder, solceller och andra optoelektroniska applikationer.

Perovskiter bestående av metall och halider är en ny familj av halvledande material som definieras av sin kristallstruktur. De är förhållandevis enkla att tillverka och har goda halvledande egenskaper. Mest lovande är perovskiter som innehåller bly, vilket dock gör dem mindre lämpade för praktisk användning. Feng Gao blev hösten 2017 utsedd till Wallenberg Academy Fellow för att utveckla giftfria dubbla perovskiter, där en dubbel uppsättning metallmolekyler ersätter blyet. Något forskargruppen nu gör och även haft framgångar med.

Legeringar av dubbla perovskiter

I detta nya tvärvetenskapligt projekt ska fyra LiU-forskare med olika expertis samverka för att få fram legeringar av dubbla perovskiter. Förutom Feng Gao deltar professorerna Igor Abrikosov, Weimin Chen och Mats Fahlman i projektet.

– Vi är stolta och glada över att vårt projekt har valts ut och fått finansiering. Vi ser fram emot att kunna prova våra idéer, men förstår också hur riskfyllt projektet är. Därför är jag extra tacksam för stödet från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, säger Feng Gao,

Projektet har tre mål:
att om fem år ha fått fram legeringar av dubbla perovskiter med utmärkta optoelektroniska egenskaper, att få fram en ny generation optoelektroniska komponenter - solceller och lysdioder - med förbättrade egenskaper, samt att undersöka möjligheten att få fram perovskit-material lämpade för spinntroniska tillämpningar, som i komponenter för effektivare energilagring, överföring av data och kanske även för kvantdatorer.

Framtidens genombrott

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse fördelade denna gång totalt 640 miljoner kronor till 20 framstående grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedömts ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.

Kontakt

Relaterade nyheter

Senaste nytt från LiU

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Forskare framför ett träd i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Uråldriga frön ger ledtrådar om förändrat klimat

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.