11 december 2020

Med visionen om en hållbar värld leder Per Eklund sin forskargrupp i utvecklingen av avancerade material som bland annat kan återvinna spillvärme för att alstra elektricitet. Nu har han fått fortsatt finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för sin forskning.

Per Eklund i laboratoriemiljö.
Per Eklund beskriver sin forskning som tillämpningsinspirerad grundforskning. Fotograf: Peter Holgersson

Per Eklund är universitetslektor på institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet. Han har nyligen fått förlängt Wallenberg Academy Fellow i ytterligare fem år för att utveckla sin forskning. Anslaget ligger på 8,75 miljoner kronor.

Gratulerar! Hur ser du på förlängningen?
– Det är en otrolig möjlighet för mig och min grupp att få fokusera på forskningen under lång tid. Och tid är just det som behövs för att lösa de svåra frågorna. Dessutom är det en kvalitetsstämpel som visar att forskningen håller högsta klass och är samhällsrelevant, eller ”landsgagnelig” som Wallenbergs stadgar säger.

Vad handlar din forskning om?
– Enkelt förklarat handlar det om att alstra elektricitet från värme. Till exempel har nog alla haft en bärbar dator i sitt knä och känt hur varm den har blivit – det är energi som går förlorad. Den typen av energiförlust finns nästan överallt i både stor och liten skala. Jag vill ändra på det med hjälp av så kallade termoelektriska material. Det är alltså material som omvandlar värme, eller egentligen temperaturskillnad, till elektricitet. Termoelektriska material har funnits länge, men det vi gör är att bygga material atomlager för atomlager. Då kan vi styra egenskaperna i materialet som förhoppningsvis dessutom blir billigare och kan tillverkas i större skala.

Vad ska det vara bra för?
– Vi har stora visioner! Forskningen ska bidra till en hållbar energiproduktion och ett hållbart samhälle i stort. På lång sikt kan tekniken komma att användas i exempelvis bilar och storskalig industri, men vi behöver lösa några knäckfrågor innan dess. I dagsläget användas materialen i mindre skala där annan elkraft inte är tillgänglig eller praktisk, till exempel som kraftkälla för sensorer i skorstenar där man inte vill klättra upp och byta batteri, eller i områden där det inte finns något alternativ till stabil elektricitet. Det går också att använda kroppsvärme för att alstra elektricitet till bärbar elektronik.

Hur ser de kommande fem åren ut?
– Forskningsmässigt ska vi bygga vidare på våra spännande upptäckter de senaste åren. Bland annat ska vi utveckla mer temperaturstabila termoelektriska material som gör att de blir mer mångsidiga, och utveckla nya metoder för att tillverka materialen.

Vad krävs för att lyckas med forskningen?
– En framgångsfaktor är att ha en öppen, engagerande och trygg forskarmiljö där man kan vara generös med idéer och dela med sig. I Linköping har forskningsmiljön i materialvetenskap byggts upp en verksamhet under lång tid och vi ser hur unga forskare utvecklas hela tiden, vilket är väldigt roligt. Att ha ett bra stöd som forskare är också viktigt. På LiU har vi ett strategiskt forskningsområde, ett interdisciplinärt laboratorium för avancerade funktionella material, AFM. Forskarkollegorna och miljön är ett enormt stöd.

Fakta: Wallenberg Academy Fellows

Wallenberg Academy Fellows är den största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön.

Kontakt

Forskning på högsta nivå

Fler nyheter från AFM

Närbild som visar att guldtrådarna som kombinerats med mjukt silikongummi kan töjas ut.

Mjukt guld skapar kontakt mellan nerver och elektronik

Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid LiU lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande.

Emma och Lina, årets pristagare av Skolsamverkanspriset

Skolsamverkanspriset 2023

Årets skolsamverkanspris delas av två personer, Emma Björk och Lina Rogström. Kollegorna som har känt varandra sedan studierna vid Göteborgs universitet arbetar nu tillsammans på Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Forskare håller tygbit framför ansiktet.

Snart blir dina kläder extramuskler

Textila muskler är ett ungt forskningsfält. På sikt kan tekniken byggas in i kläder som kan ge en extra boost vid tunga lyft, ge kramar på distans och hjälpa synskadade navigera i stadsmiljö.

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.