09 november 2020

I nästa steg av utvecklingen inom materialfamiljen perovskiter har forskare vid Linköpings universitet, tillsammans med kollegor runtom i världen, utvecklat en optoelektrisk och magnetisk dubbel perovskit. I framtiden hägrar snabb och energisnål informationsteknik.

Två manliga forskare går och samtalar i en korridor. Fotograf: Thor Balkhed
Weihua Ning och Feng Gao på institutionen för fysik, kemi och biologi.

Perovskiter är en materialfamilj med många intressanta egenskaper, billiga att tillverka, bra ljusemitterande egenskaper och stora möjligheter att skräddarsy för olika applikationer. Hittills har forskarna koncentrerat sig på att utveckla varianter för solceller, lysdioder och snabb optisk kommunikation. Perovskiter kan bestå av många olika organiska och oorganiska ämnen, men definieras av sin speciella och kubiska kristallstruktur. Nyligen har det visat sig att en typ av perovskiter, som innehåller halogener och bly, även har intressanta magnetiska egenskaper, vilket innebär att de skulle kunna användas även för spinntronik.

Järn istället för bly

Spinntronik, där man inte bara lagrar information i partikelns laddning, plus eller minus, utan även i åt vilket håll partikeln snurrar, spinnet, anses ha stor potential för användning i nästa generations informationsteknik. Genom att koppla samman spinntronik med optoelektronik skulle information kunna förmedlas i högre hastighet och med låg energiförbrukning.

Foto Thor BalkhedDet har dock visat sig att de magnetiska egenskaperna i de halida perovskiterna hittills har kopplas helt till bly, vilket begränsar utvecklingen av materialen, av både hälso- och miljöskäl.

Forskarna vid Linköpings universitet har nu, tillsamman med en stor grupp kollegor i Sverige, Tjeckien, Japan, Australien, Kina och USA, under ledning av LiU-professor Feng Gao, lyckats skapa en ofarligt perovskit-legering och producera en magnetiskt dubbel perovskit.

I en artikel i Science Advances visar de att magnetiska järnjoner, Fe3+, bäddas in i en känd optoelektroniskt intressant dubbel perovskit som består av cesium, silver, vismut och brom, Cs2AgBiBr6.

Mer forskning krävs

Vid experiment har forskarna visat att det nya materialet verkar få magnetiska egenskaper vid temperaturer lägre än 30 K (-243,15 °C).

Det här är de första försök som har gjorts, resultaten är preliminära för vi är inte helt säkra på varifrån den uppmätta magnetismen kommer. Men våra resultat antyder att det kan handla om svag ferromagnetism. Det skulle i så fall betyda att vi har en hel klass av nya material för framtidens informationsteknik. Men det behövs mer forskning, inte minst för att få fram de magnetiska egenskaperna vid högre temperaturer, säger Feng Gao.

– Perovskit är spännande material, här ser vi även en stor potential för användning i framtida produkter där det krävs billig och snabb överföring av information, säger han.

Forskningen har finansierats från många håll, bland dem Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och via den svenska strategiska satsningen på nya funktionella material, AFM, som bedrivs vid Linköpings universitet.

Artikeln: Magnetizing Lead-Free Halide Double Perovskites, Weihua Ning, Jinke Bao, Yuttapoom Puttisong, Fabrizo Moro, Libor Kobera, Seiya Shimono, Linqin Wang, Fuxiang Ji, Maria Cuartero, Shogo Kawaguchi, Sabina Abbrent, Hiroki Ishibashi, Roland De Marco, Irina A. Bouianova, Gaston A. Crespo, Yoshiki Kubota, Jiri Brus, Duck Young Chung, Licheng Sun, Weimin M. Chen, Mercouri Kanatzidis, Feng Gao. Science Advances 2020.
DOI 10.1126/sciadv.abb5381

Fotnot: halogener är ett samlingsnamn för vanliga och reaktiva ämnen som fluor, klor, brom och jod.

Foto Thor Balkhed

Forskning på högsta nivå

Närbild på elektronisk komponent som hålls med pincett, del av mans ansikte i bakgrunden

Avancerade funktionella material - AFM

Avancerade funktionella material, AFM, är en  interdisciplinär forskningsmiljö som bedriver forskning inom avancerade funktionella material. Initiativet baseras på en satsning från regeringen med strategiska forskningsområden som grund.

Nyheter från AMF

En närbild av en person som håller i en kamera.

LiU-forskare flyttar gränsen för organiska solceller

Nu har forskare vid Linköpings universitet visat hur organiska solceller kan bli mer effektiva än man tidigare trodde var möjligt. Nyckeln är att förlänga tiden elektronerna i materialet är exciterade vilket leder till bättre prestanda.

Guldtrådar i vatten

LiU:s guldbläck ett av Sveriges mest lovande forskningsprojekt

LiU-forskare har utvecklat en kostnads-och energieffektiv metod för att producera långa guldnanotrådar i stor skala – och använda dem till ett tryckbart bläck. De stär nu med på IVA:s lista 2026.

Några män står bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.

Organisation

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.