18 juni 2019

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer får här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Tim Cornelissen Fotograf: Thor Balkhed
– Jag är tacksam över att jag blivit utvald att åka till Nobel-mötet i Lindau. Jag har även blivit ombedd, som en av 30, att presentera en poster och en kort beskrivning av min forskning inför alla deltagare, inklusive Nobel-pristagarna. Det känns extra speciellt, säger Tim Cornelissen, doktorand vid Avdelningen komplexa material och system.

Hans forskning handlar om nya organiska ferroelektriska material och presentationen är en fortsättning på det arbete som publicerades i Science Advances hösten 2017. Då demonstrerade forskarna, under ledning av professor Martijn Kemerink, ett material vars ledningsförmåga kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.

– Vi har arbetat vidare med detta och har fått en bättre förståelse för den här typen av material. Vi har även fått fram fler material som beter sig på liknande vis, säger Tim Cornelissen, som ser mycket fram emot mötet.

Nobel-mötet på Lindau har hållits varje år sedan 1951. Syftet har varit det samma allt sedan dess: att ge en möjlighet för unga lovande forskare att träffa och samtala med Nobelpristagare. Varje år bjuds mellan 500 och 600 studenter, doktorander och postdoktorer in efter en urvalsprocess. Mötet handlar antingen om fysiologi och medicin eller fysik och kemi. Vart tredje år hålls även ett möte kring ekonomisk vetenskap. Årets möte, som hålls 30 juni - 5 juli, ägnas åt fysik, speciellt om kosmologi, laserfysik och gravitationsvågor.

Läs mer om Nobelmötet i Lindau

Forskningen

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.