10 december 2018

En internationell forskargrupp har upptäckt hittills okända faser av kiseldioxid, med bindningar och strukturer som inte ska kunna finnas i naturen. Det teoretiska underlaget har tagits fram under ledning av Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU.

Igor Abrikosov
Igor Abrikosov Fotograf: Charlotte Perhammar
Den amerikanske forskaren Linus Pauling fick 1954 Nobelpriset i kemi för sina grundläggande teorier kring hur olika material bildas. Teorierna har gett världens materialforskare kunskaper nog för att kunna utveckla nya typer av material med skräddarsydda egenskaper.

Linus Paulings teorier har visat sig gälla fullt ut, även vid praktiska experiment - till nu. En stor grupp av fysiker och materialforskare från Tyskland, Ryssland, USA och Sverige, närmare bestämt Linköpings universitet, har nu såväl teoretiskt som genom praktiska experiment, visat att det finns strukturer av kiseldioxid som inte ska kunna existera enligt Linus Paulings teorier. Resultatet har publicerats i Nature Communications.

Öppnar för helt nya materialklasser

– Detta har stor betydelse eftersom material vi tidigare trodde var alltför instabila för att existera nu visar sig vara möjliga att få fram. Detta är helt nytt för mig, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet och som leder den teoretiska delen av forskningen.

– Förhoppning är att vi nu kan hitta helt nya materialklasser med unika egenskaper. Upptäckten är även betydelsefull för att förstå de mekaniska egenskaperna och processerna i jordens mantel och vilka egenskaper materialen får under högt tryck, säger han.

Kiseldioxid, SiO2, även kallat kvarts, finns det gott om, såväl på jordytan som i jordens mantel. I ett gitter av atomer i oorganiska material ska, enligt Linus Paulings teorier, de små tetraheder som exempelvis SiO2 och SiO4 består av bindas samman i hörnen (tänk att en tetraeder har sidor, kanter och hörn). Det är det normala och mest energieffektiva sättet att skapa en kemisk bindning.

Hittills omöjliga strukturer

Kiseldioxid i nya faserKiseldioxid i faser omöjliga inom den klassiska keminUnder tryck, upp till 30 GPa, fortsätter kiseldioxiden att formera sig i tetraheder kopplade enligt kemins traditionella lagar. Men när forskarna med hjälp av ett diamantmothåll skapar ett tryck över 30 GPa börjar det hända intressanta saker. Här har forskarna hittat varianter av kiseldioxid med strukturer som är omöjliga enligt den klassiska kemin. De har bland annat funnit strukturer av SiO5 och oktaedrar av SiO6, där polyhederna är tätt sammankopplade sida mot sida. Det är det mest energikrävande sättet att bilda en förening och borde inte kunna förekomma i naturen.

– Våra resultat öppnar en helt ny väg för utvecklingen av modern materialvetenskap. Vi har visat att det finns grundläggande nya materialklasser som uppstår under extrema förhållanden och som vi inte trodde kunde existera, säger Igor Abrikosov, som i många år samarbetat med forskarna vid Bayerisches Geoinstitut i Bayreuth, Natalia Dubrovinskaia och Leonid Dubrovinsky. De båda är sedan 2014 hedersdoktorer vid Linköpings universitet.


Artikeln: Metastable silica high pressure polymorphs as structural proxies of deep
Earth silicate melts, E. Bykova, M. Bykov, A. Černok, J. Tidholm, S. I. Simak, O. Hellman, M.P. Belov, I. A. Abrikosov, H.-P. Liermann, M. Hanfland, V. B. Prakapenka, C. Prescher, N. Dubrovinskaia, L. Dubrovinsky. Nature Communications 2018
DOI 10.1038/s41467-018-07265-z

Kontakt

Nyheter Teoretisk fysik

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Två män i en datorhall.

Internationellt samarbete lägger grunden för AI för material

AI skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material. Detta underlättas av en bred internationell standard som forskare vid LiU är med och organiserar.

LiU-teoretiker beräknar egenskaperna hos nya ultra-okomprimerbara, hårda och supraledande material

Det finns en enormt och växande efterfrågan på material som kan stå emot extrema förhållanden, särskilt avancerade hårda och högledande material.

Strategisk forskning 

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.