Samordnade transporter bra för både mottagarna och samhället

Bättre stadsmiljö, effektivare transporter och färre störningar av många leveranser. En ny avhandling vid LiU visar att gemensamma godsterminaler kan göra stor viktig skillnad – både för mottagare och samhället i stort. Men det finns ett stort problem.

Henrik Johansson. Under LiU:s distansläge jobbar Henrik Johansson normalt hemifrån. Men för disputationen var han på plats. Foto: Mikael Sönne

Last mile delivery

De sista transporterna fram till en butik eller annan mottagare – på engelska ”last mile delivery” – görs i dag ofta av halvtomma bilar som levererar en sorts varor till flera olika mottagare. För logistikföretagen innebär det många körningar och svårigheter att fylla bilarna med en och samma produkt – för mottagaren betyder det många mindre leveranser under en dag. I vissa fall kanske upp mot ett 20-tal i veckan.

Och för stadsmiljön i stort? Buller, luftföroreningar och köer i trafiken.

- Godstransporterna i städerna är både ineffektiva och har allvarlig miljöpåverkan. Det har varit min utgångspunkt, säger Henrik Johansson vid Avdelningen för logistik och kvalitetsutveckling.

Få nackdelar. . .

I avhandlingen Customer Benefits in City Logistics - Towards Viable Urban Consolidation Centres undersöker han hur så kallade konsolideringsterminaler i utkanterna av städerna kan lösa dessa problem. Vid terminalerna skulle distributörerna samla ihop varor från olika leverantörer och sedan transportera dem samlat till mottagarna. En mindre dagligvarubutik skulle exempelvis få bröd, mjölk och hushållspapper i en leverans istället för i tre olika.

I ett samhällsperspektiv är vinsterna uppenbara: mindre trafik, mindre buller och bättre miljö. För mottagarna skulle det innebära färre leveranser och avbrott i arbetet och bättre arbetsmiljö för de anställda. För leverantörerna färre körningar med halvtomma bilar, även om antalet arbetstillfällen hos dessa också kan bli mindre. (Logistikföretagens roll är inte något som studeras i avhandlingen.)

För mottagarna pekar Henrik Johansson dessutom på flera positiva bieffekter: delar av lagret kan föras över till terminalen, vilket sparar utrymme, och arbete med uppackning kan flyttas från butiken till terminalen. Möjligheten att bestämma leveranstid blir också större.

. . . men ett problem

Men trots allt detta: i Sverige i dag finns endast enstaka kommersiella konsolideringsterminaler. De försök som har gjorts har ofta stupat på ett och samma problem: pengar.

- För de enskilda företagen innebär det ofta en fördyring, och den stora frågan blir då vem som ska betala. Men då har man inte tagit hänsyn till de värdeskapande extratjänster som jag menar kan uppstå. Man har inte heller tänkt på helheten och hur det påverkar stadsmiljön, säger Henrik Johansson.

Du menar att alla parter skulle tjäna på det, också krasst ekonomiskt?

- Naturligtvis får man göra en ordentlig kostnadsanalys, men det finns i varje fall en stor potential. Sen är det alltid svårt att värdera bättre miljö och bättre arbetsmiljö.

Kommunernas roll

De framgångsrika konsolideringsterminaler som idag finns drivs ofta i kommunal regi. Ett 40-tal svenska kommuner arbetade 2019 med så kallad samordnad varudistribution där terminalerna är en viktig del. Effekterna är ofta dramatiska, i Eskilstuna minskade till exempel antalet leveransstopp från 24 000 till 9000 med det nya systemet.

Henrik Johansson menar att kommunerna i framtiden kan ta en aktiv roll i kommersiella distributionssystem.

- Absolut, inte minst för att mycket av de positiva effekterna gäller staden som helhet. Sen kan det ske på olika sätt: genom att kommunen kanske äga terminalen, bidrar till finansieringen eller regulatoriskt med lagstiftning.

- Min utgångspunkt har främst varit mottagarna. Att de också tjänar på det, även om det kostar lite mer.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Läs mer om LiU:s logistikforskning
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll