18 augusti 2020

Flöden av metan från insjöar är lägre nattetid än på dagen, visar mätningar utförda av LiU-forskare. Forskargruppen bedömer att de nordliga sjöarnas bidrag till de globala metanutsläppen därmed är 15 procent lägre än man tidigare trott.

Nordlig sötvattensjö
Nordlig sötvattensjö Monica Westman
Sötvattensjöar, åar och dammar är den näst största källan till utsläpp av metan, en av de växthusgaser som har störst påverkan på den globala uppvärmningen. Metan är också den växthusgas som har ökat mest i atmosfären de senaste 250 åren.
– Flödet av metan har ökat oregelbundet och vi vet egentligen inte varför, säger Anna Sieczko, postdoktor vid Tema Miljöförändring, som tillsammans med kollegor vid Linköpings och Umeå universitet publicerat en artikel i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

Mätningar både dag- och nattetid

Flödena av metan varierar över både tid och rum och forskarna söker få svar på vilka källor som står för den stora variationen och hur stora flöden som kommer från respektive källa. Forskargruppen, under ledning av professor David Bastviken, Tema Miljöförändring, har nu mätt metanflöden från fyra svenska sjöar, tre i mellersta Sverige och en i Västerbotten.

Anna Sieczko och kollegorna placerade ut flödesmätare på sjöarna och har samlat in 4580 mätningar under den isfria perioden, från försommar till höst.
– Tidigare mätningar av metanflöden från sjöar har i huvudsak skett under dagtid, men nu har vi en representativ samling av mätpunkter som täcker både dag- och nattetid, säger Anna Sieczko.

Ett tydligt mönster utkristalliserade sig: uppmätta flöden av metan var betydligt högre mellan klockan 10.00 och 16.00 i 80 procent av fallen. Mycket tyder på att det är vinden, oftast starkare dagtid, som skapar turbulens i vattnet och snabbar på metanutsläppen. Men forskargruppen visar också att variationen mellan dygnen är stor, vilket tyder på att det är en kombination av flera faktorer som påverkar flödena.

Bidraget från sjöar har överskattats

– I dagens beräkningar av metanutsläpp från sötvattensjöar finns inga dygnsvariationer med, vilket exempelvis betyder att bidraget från nordligt belägna sjöar har överskattats med ungefär 15 procent, säger Anna Sieczko.

– Det är mycket viktigt att vi, som i denna studie, identifierar och tar hänsyn till tids- och rumsvariationerna när vi uppskattar storskaliga flöden av växthusgaser, annars riskerar såväl klimatmodeller som prioriteringar av åtgärder att bli felaktiga, säger David Bastviken.

Forskningen är en del av METLAKE-projektet för att kartlägga metanflöden från sjöar. finansierat av Europeiska forskningsrådet, ERC. Studien har även finansierats av Vetenskapsrådet, FORMAS och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Diel variability of methane emissions from lakes, Anna K. Sieczko, Duc T. Nguyen , Jonathan Schenk, Gustav Pajala, David Rudberg, Henrique O. Sawakuchi, David Bastviken, PNAS 2020, doi 10.1073/pnas.2006024117

Kontakt

Forskning och nyheter

Forskning

Nyheter

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Två kvinnor i laboratoriet. De pekar på något utanför bild.

Nytt men ändå samma - Temas laboratorium återinvigt

Sedan sommaren 2020 har Tema Miljöförändrings laboratorium restaurerats efter en brand. När det nu är klart är det mesta sig likt. Ingen kunde nämligen komma på något med lokalerna som de ville ändra.

David Bastviken.

Klimatförändringen ger ökade naturliga växthusgasutsläpp

Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens extremväder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen.

Senaste nytt från LiU

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Gröna lampor på baksidan av en superdator.

Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

Värdavtalet mellan NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.