18 augusti 2020

Flöden av metan från insjöar är lägre nattetid än på dagen, visar mätningar utförda av LiU-forskare. Forskargruppen bedömer att de nordliga sjöarnas bidrag till de globala metanutsläppen därmed är 15 procent lägre än man tidigare trott.

Nordlig sötvattensjö
Nordlig sötvattensjö Fotograf: Monica Westman
Sötvattensjöar, åar och dammar är den näst största källan till utsläpp av metan, en av de växthusgaser som har störst påverkan på den globala uppvärmningen. Metan är också den växthusgas som har ökat mest i atmosfären de senaste 250 åren.
– Flödet av metan har ökat oregelbundet och vi vet egentligen inte varför, säger Anna Sieczko, postdoktor vid Tema Miljöförändring, som tillsammans med kollegor vid Linköpings och Umeå universitet publicerat en artikel i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

Mätningar både dag- och nattetid

Flödena av metan varierar över både tid och rum och forskarna söker få svar på vilka källor som står för den stora variationen och hur stora flöden som kommer från respektive källa. Forskargruppen, under ledning av professor David Bastviken, Tema Miljöförändring, har nu mätt metanflöden från fyra svenska sjöar, tre i mellersta Sverige och en i Västerbotten.

Anna Sieczko och kollegorna placerade ut flödesmätare på sjöarna och har samlat in 4580 mätningar under den isfria perioden, från försommar till höst.
– Tidigare mätningar av metanflöden från sjöar har i huvudsak skett under dagtid, men nu har vi en representativ samling av mätpunkter som täcker både dag- och nattetid, säger Anna Sieczko.

Ett tydligt mönster utkristalliserade sig: uppmätta flöden av metan var betydligt högre mellan klockan 10.00 och 16.00 i 80 procent av fallen. Mycket tyder på att det är vinden, oftast starkare dagtid, som skapar turbulens i vattnet och snabbar på metanutsläppen. Men forskargruppen visar också att variationen mellan dygnen är stor, vilket tyder på att det är en kombination av flera faktorer som påverkar flödena.

Bidraget från sjöar har överskattats

– I dagens beräkningar av metanutsläpp från sötvattensjöar finns inga dygnsvariationer med, vilket exempelvis betyder att bidraget från nordligt belägna sjöar har överskattats med ungefär 15 procent, säger Anna Sieczko.

– Det är mycket viktigt att vi, som i denna studie, identifierar och tar hänsyn till tids- och rumsvariationerna när vi uppskattar storskaliga flöden av växthusgaser, annars riskerar såväl klimatmodeller som prioriteringar av åtgärder att bli felaktiga, säger David Bastviken.

Forskningen är en del av METLAKE-projektet för att kartlägga metanflöden från sjöar. finansierat av Europeiska forskningsrådet, ERC. Studien har även finansierats av Vetenskapsrådet, FORMAS och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Diel variability of methane emissions from lakes, Anna K. Sieczko, Duc T. Nguyen , Jonathan Schenk, Gustav Pajala, David Rudberg, Henrique O. Sawakuchi, David Bastviken, PNAS 2020, doi 10.1073/pnas.2006024117

Kontakt

Forskning och nyheter

Forskning

Nyheter

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Två kvinnor i laboratoriet. De pekar på något utanför bild.

Nytt men ändå samma - Temas laboratorium återinvigt

Sedan sommaren 2020 har Tema Miljöförändrings laboratorium restaurerats efter en brand. När det nu är klart är det mesta sig likt. Ingen kunde nämligen komma på något med lokalerna som de ville ändra.

Senaste nytt från LiU

Bianca Suanet.

Så kan vi minska ensamheten bland äldre personer

”Vi behöver förstå varför vissa individer blir ensamma och ge dem stöd på olika nivåer i samhället innan det sker”, säger Bianca Suanet som är professor vid LiU och forskar om ett inkluderande samhälle för äldre personer.

En manlig och en kvinnlig forskare på lab.

Konstgjord beröring mot smärta i nytt forskningsprojekt

Kan ett plagg gjort av smarta textilier – kanske en tröja som kramar dig – lindra långvarig smärta? Det ska forskare inom bland annat neurovetenskap, materialvetenskap och textilvetenskap ta reda på i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt.

bild på färgglada trådrullar

Ny lag om textilåtervinning – ett steg mot en cirkulär textilindustri

I år trädde en ny lag i kraft som kan förändra textilindustrin. Den förbjuder att textil slängs i soporna, vilket väcker frågor. "Ge lagen en chans, det finns mycket att vinna", säger Erik Sandberg, som forskar om logistiken inom textilåtervinning.