02 december 2025

Att börja samverka med civila insatspersoner (CIP) väcker många frågor. Nu har tio års forskning vid Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet sammanställts i en handbok som ska ge stöd till räddningstjänster och kommuner.

Civila insatspersoner (CIP)2.

Från forskning till praktiskt stöd

– Civila insatspersoner, populärt kallat CIP, är ett framgångsrikt komplement till räddningstjänsten, särskilt när det är långt eller svårt att få fram räddningstjänst i tid. Men det är inte ett alternativ till de professionella, det är viktigt att framhålla, säger Sofie Pilemalm, professor vid Linköpings universitet.

Handboken består av en huvudrapport som sammanfattar tio års forskning och beskriver samlad erfarenhet, nuläge, pågående utveckling och de vägval som behöver göras – både organisatoriskt och när det gäller IT-stöd. Utöver huvudrapporten finns flera delrapporter som fördjupar olika områden, bland annat effektstudier, framtida utveckling och organisatoriska modeller.

Handbokens delrapporter – från effektstudier till framtida utveckling

  • Utvärdering av CIP:s insatser på skadeplats och vilka förutsättningar som gör dem effektiva.
  • Forskning om hur CIP kan skalas upp för att bidra vid större kriser.
  • Enkätstudie om aktörers förväntningar och uppfattningar kring CIP:s uppdrag och nytta.
  • Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och risker med olika sätt att organisera civila insatspersoner.

Stora utmaningar för kommunerna

– Den största utmaningen är tiden det tar att ta hand om och träna alla som anmäler sig som CIP. Dessutom finns det en otydlig lagstiftning kring arbetsmiljöansvar, och SOS Alarms app för utlarmning fungerar inte alltid som den ska, säger Sofie Pilemalm.

Handbokens mål

– Vi hoppas att handboken ska leda till att fler räddningstjänster ansluter, helst alla. Men också att CIP ses som en resurs vid kriser och som en del av det civila försvaret, säger hon.

CIP gör skillnad i skarpa lägen
Civila insatspersoner (CIP)1.

– Det finns flera exempel där CIP har gjort stor skillnad. De har släckt bränder innan de hunnit sprida sig och räddat liv. Våra effektstudier visar att de oftast anländer före räddningstjänsten och kan inleda avgörande insatser, särskilt på landsbygden där avstånden är längre och CIP är närmare, säger Sofie Pilemalm.
Handboken riktar sig till räddningspersonal och chefer, myndighetshandläggare och kommunansvariga som arbetar med att utveckla räddning och civil beredskap.


Rapporterna finns att ta del av nedan.

Rapportserien

Personer som arbetat med projektet

Fler nyheter om CIP

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som klipper ett band vid en invigningsceremoni.

Sveriges snabbaste superdator stärker europeisk forskning

Nu är superdatorn Arrhenius vid Linköpings universitet invigd. Arrhenius stärker LiU:s roll i svensk och europeisk forskningsinfrastruktur och är en resurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa.

porträttfoto, man.

Storsatsning på framtidens energisystem i landsbygd

Agtech Sweden vid Linköpings universitet har beviljats finansiering för det nya projektet ”Energiresilienta och energieffektiva landsbygdsföretag”. Projektet, med en budet på 28 miljoner kronor, finansieras av EU och en rad andra organisationer.

En äldre man som står bredvid ett träd.

De får förtjänstmedaljer för stora och långsiktiga donationer

Byggherren Michael Cocozza och professor emeritus Ingemar Ingemarsson får Linköpings universitets förtjänstmedalj. Båda är mycket engagerade i universitetets utveckling och har bidragit till den med mångmiljonbelopp.