02 december 2025

Att börja samverka med civila insatspersoner (CIP) väcker många frågor. Nu har tio års forskning vid Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet sammanställts i en handbok som ska ge stöd till räddningstjänster och kommuner.

Civila insatspersoner (CIP)2.

Från forskning till praktiskt stöd

– Civila insatspersoner, populärt kallat CIP, är ett framgångsrikt komplement till räddningstjänsten, särskilt när det är långt eller svårt att få fram räddningstjänst i tid. Men det är inte ett alternativ till de professionella, det är viktigt att framhålla, säger Sofie Pilemalm, professor vid Linköpings universitet.

Handboken består av en huvudrapport som sammanfattar tio års forskning och beskriver samlad erfarenhet, nuläge, pågående utveckling och de vägval som behöver göras – både organisatoriskt och när det gäller IT-stöd. Utöver huvudrapporten finns flera delrapporter som fördjupar olika områden, bland annat effektstudier, framtida utveckling och organisatoriska modeller.

Handbokens delrapporter – från effektstudier till framtida utveckling

  • Utvärdering av CIP:s insatser på skadeplats och vilka förutsättningar som gör dem effektiva.
  • Forskning om hur CIP kan skalas upp för att bidra vid större kriser.
  • Enkätstudie om aktörers förväntningar och uppfattningar kring CIP:s uppdrag och nytta.
  • Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och risker med olika sätt att organisera civila insatspersoner.

Stora utmaningar för kommunerna

– Den största utmaningen är tiden det tar att ta hand om och träna alla som anmäler sig som CIP. Dessutom finns det en otydlig lagstiftning kring arbetsmiljöansvar, och SOS Alarms app för utlarmning fungerar inte alltid som den ska, säger Sofie Pilemalm.

Handbokens mål

– Vi hoppas att handboken ska leda till att fler räddningstjänster ansluter, helst alla. Men också att CIP ses som en resurs vid kriser och som en del av det civila försvaret, säger hon.

CIP gör skillnad i skarpa lägen
Civila insatspersoner (CIP)1.

– Det finns flera exempel där CIP har gjort stor skillnad. De har släckt bränder innan de hunnit sprida sig och räddat liv. Våra effektstudier visar att de oftast anländer före räddningstjänsten och kan inleda avgörande insatser, särskilt på landsbygden där avstånden är längre och CIP är närmare, säger Sofie Pilemalm.
Handboken riktar sig till räddningspersonal och chefer, myndighetshandläggare och kommunansvariga som arbetar med att utveckla räddning och civil beredskap.


Rapporterna finns att ta del av nedan.

Rapportserien

Personer som arbetat med projektet

Fler nyheter om CIP

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kollage med två porträttbilder (Jendrik Seipp och Zhang Chen).

Nya Wallenberg Academy Fellows forskar på 6G och AI

LiU-forskarna Jendrik Seipp och Zheng Chen har blivit utsedda till nya Wallenberg Academy Fellows. Finansieringen, som stäcker sig över fem år, ger lovande forskare möjlighet att ta sig an svåra forskningsfrågor som kräver lång tid.

Kvinna vid en dator.

Nytt forskningscentrum möter utmaningen med längre arbetsliv

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

Vy över Wadströms Exploranation Laboratory

LiU tar stort kliv uppåt i global hållbarhetsrankning

Linköpings universitet klättrar nästan 200 placeringar och landar på plats 156 i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen mäter hur världens lärosäten bidrar till hållbarhet och är en av de mest betydelsefulla globalt.