21 maj 2020

Olika forskarlag världen över, varav ett från LiU, har analyserat samma material i syfte att jämföra sina resultat. Jämförelsen visade att de olika forskarlagens resultat märkbart skilde sig åt. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Nature.

Man framför dataskärm
Forskare bör i större utsträckning tillgängliggöra data för andra forskare, förregistrera  hypoteser och vara transparenta med vilka analysmetoder som används, menar författarna av en nypublicerad studie i Nature. gorodenkoff

Den vetenskapliga processen består av en lång rad svåra steg, som att utveckla en teori, skapa hypoteser, samla in data och att analysera den. Varje sådant litet steg påverkar det slutliga resultatet – men i vilken grad? Det frågade sig de nära 200 forskare inom neuro- och beteendevetenskap som gick samman i projektet NARPS (Neuro imaging Analysis Replication Prediction Study) för att jämföra resultat kring hjärnavbildningar.  Foto Thor Balkhed

– Att nästan 200 forskare inom neurovetenskap, ekonomi och psykologi  avsätter tio- eller hundratals timmar för att delta i en kritisk självbedömning visar på ett starkt engagemang för att förbättra och kritiskt granska kvaliteten inom sitt eget forskningsfält, säger Gustav Tinghög, biträdande professor som forskar om beteende- och neuroekonomi på JEDI-lab vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. 

Han har tillsammans med LiU-kollegorna Kenny Skagerlund från JEDI-lab och Paul Hamilton från Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, bidragit till studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Studien började med att 108 försökspersoner fick ta beslut i olika ekonomiska frågor, på ett laboratorium i Tel Aviv, Israel. Medan de tog beslut om exempelvis hur mycket pengar de kunde vinna eller förlora genom olika val, gjordes en avbildning av deras hjärnor. Dessa hjärnavbildningar skickades sedan till 70 olika forskarlag runt om i världen. Ett av dem var JEDI-lab vid Linköpings universitet, 

JEDI-lab och de andra forskarlagen testade sedan de nio på förhand uppsatta hypoteserna genom att använda sina standardmetoder. Hypoteserna handlade bland annat om hur aktiviteten i en viss del av hjärnan förändras i förhållande till de ekonomiska beslut som deltagarna tog.

Att forskare kommer fram till olika resultat är en del av den vetenskapliga processen. Men det är viktigt att förstå varför och vilka metodologiska val som ligger bakom, för att kunna bygga vidare och utveckla ny kunskap.
Gustav Tinghög, biträdande professor

Efter tre månader rapporterade forskargrupperna sina slutresultat för hypoteserna samt detaljerad information om hur de hade analyserat datan. I fem av hypoteserna var variabiliteten stor vad gällde huruvida de olika forskarlagen styrkte eller avslog hypotesen, mellan 20 och 40 procent. 

– När vi börjar närma oss 50 procent innebär det att forskarnas tolkning inte nämnvärt skiljer sig från det man hade fått om man låtit singla slant för att avgöra om hypotesen ska bekräftas eller inte. Detta är såklart inte bra, säger Gustav Tinghög.   

Vad gällde de övriga fyra hypoteserna så visade forskarlagen mer samstämmighet. Resultaten från studien visar för första gången den stora variation som uppstår när samma komplexa data från hjärnavbildningar analyseras på olika sätt, i syfte att testa samma hypoteser. 

– Det är oerhört komplexa metoder och analyser det handlar om när man ska förstå mänskligt beslutsfattande. Att forskare kommer fram till olika resultat är en del av den vetenskapliga processen. Men det är viktigt att förstå varför och vilka metodologiska val som ligger bakom, för att kunna bygga vidare och utveckla ny kunskap. Vi forskare kan bidra till den processen genom att bli mycket bättre på att tillgängliggöra vår data för andra forskare, förregistrera våra hypoteser och att vara fullständigt transparenta i vilka analysmetoder vi använder för att förstå vår data, säger Gustav Tinghög.

Vetenskaplig artikel:
Variability in the analysis of a single neuroimaging dataset by many teams, Rotem Botvinik-Nezer el al., Nature (2020).

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Man som kikar ut genom en persienn.

De faller lättare för konspirationsteorier

Människor som i första hand använder sin egen magkänsla för att avgöra vad som är sant och falskt har också lättare att hoppa på konspirationsteorier. Den slutsatsen drar forskare vid Linköpings universitet.

Schackpjäs och spegel.

Moraliska illusioner kan ändra vårt beteende

Som optiska illusioner kan lura ögat till en förvrängd bild av verkligheten, kan moraliska illusioner lura vårt beslutsfattande att bli mer själviskt. Men resultaten visar också att vid demokratiska beslut är vi mer benägna att rösta altruistiskt.

Lina Koppel.

Forskarutbildning - inte bara för forskarna

Är en högskoleexamen futtigt? En kandidat otillräcklig och en master för lite? För dem som vill utbilda sig mer finns forskarutbildning. ”Jag hade inte trott att det kunde vara så kul, men det var det. Hela tiden”, säger en doktorand.

Spargris framför pilar som visar tre olika riktningar.

Så påverkar din personlighet dina ekonomiska beslut

Vår personlighet påverkar de ekonomiska beslut vi tar och hur vi uppfattar vår ekonomiska situation. Det visar en ny avhandling i beteendeekonomi vid Linköpings universitet. Men resultaten är inte entydiga och har till viss del förvånat forskarna.

Valaffischer och människor som sitter bredvid.

Faktaresistens farligt för demokratin

Vi tolkar fakta så att vår världsbild bekräftas. Det visar studier av en grupp LiU-forskare. Det gör samhället mer polariserat och försvårar det demokratiska samtalet.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.