Samma forskningsdata tolkades helt olika

21 maj 2020

Therese Ekstrand Amaya

Olika forskarlag världen över, varav ett från LiU, har analyserat samma material i syfte att jämföra sina resultat. Jämförelsen visade att de olika forskarlagens resultat märkbart skilde sig åt. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Nature.

Man framför dataskärm — Forskare bör i större utsträckning tillgängliggöra data för andra forskare, förregistrera hypoteser och vara transparenta med vilka analysmetoder som används, menar författarna av en nypublicerad studie i Nature. Fotograf: gorodenkoff

Den vetenskapliga processen består av en lång rad svåra steg, som att utveckla en teori, skapa hypoteser, samla in data och att analysera den. Varje sådant litet steg påverkar det slutliga resultatet – men i vilken grad? Det frågade sig de nära 200 forskare inom neuro- och beteendevetenskap som gick samman i projektet NARPS (Neuro imaging Analysis Replication Prediction Study) för att jämföra resultat kring hjärnavbildningar. Foto Thor Balkhed

– Att nästan 200 forskare inom neurovetenskap, ekonomi och psykologi avsätter tio- eller hundratals timmar för att delta i en kritisk självbedömning visar på ett starkt engagemang för att förbättra och kritiskt granska kvaliteten inom sitt eget forskningsfält, säger Gustav Tinghög, biträdande professor som forskar om beteende- och neuroekonomi på JEDI-lab vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Han har tillsammans med LiU-kollegorna Kenny Skagerlund från JEDI-lab och Paul Hamilton från Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, bidragit till studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Studien började med att 108 försökspersoner fick ta beslut i olika ekonomiska frågor, på ett laboratorium i Tel Aviv, Israel. Medan de tog beslut om exempelvis hur mycket pengar de kunde vinna eller förlora genom olika val, gjordes en avbildning av deras hjärnor. Dessa hjärnavbildningar skickades sedan till 70 olika forskarlag runt om i världen. Ett av dem var JEDI-lab vid Linköpings universitet,

JEDI-lab och de andra forskarlagen testade sedan de nio på förhand uppsatta hypoteserna genom att använda sina standardmetoder. Hypoteserna handlade bland annat om hur aktiviteten i en viss del av hjärnan förändras i förhållande till de ekonomiska beslut som deltagarna tog.

Att forskare kommer fram till olika resultat är en del av den vetenskapliga processen. Men det är viktigt att förstå varför och vilka metodologiska val som ligger bakom, för att kunna bygga vidare och utveckla ny kunskap.

Efter tre månader rapporterade forskargrupperna sina slutresultat för hypoteserna samt detaljerad information om hur de hade analyserat datan. I fem av hypoteserna var variabiliteten stor vad gällde huruvida de olika forskarlagen styrkte eller avslog hypotesen, mellan 20 och 40 procent.

– När vi börjar närma oss 50 procent innebär det att forskarnas tolkning inte nämnvärt skiljer sig från det man hade fått om man låtit singla slant för att avgöra om hypotesen ska bekräftas eller inte. Detta är såklart inte bra, säger Gustav Tinghög.

Vad gällde de övriga fyra hypoteserna så visade forskarlagen mer samstämmighet. Resultaten från studien visar för första gången den stora variation som uppstår när samma komplexa data från hjärnavbildningar analyseras på olika sätt, i syfte att testa samma hypoteser.

– Det är oerhört komplexa metoder och analyser det handlar om när man ska förstå mänskligt beslutsfattande. Att forskare kommer fram till olika resultat är en del av den vetenskapliga processen. Men det är viktigt att förstå varför och vilka metodologiska val som ligger bakom, för att kunna bygga vidare och utveckla ny kunskap. Vi forskare kan bidra till den processen genom att bli mycket bättre på att tillgängliggöra vår data för andra forskare, förregistrera våra hypoteser och att vara fullständigt transparenta i vilka analysmetoder vi använder för att förstå vår data, säger Gustav Tinghög.

Vetenskaplig artikel:
Variability in the analysis of a single neuroimaging dataset by many teams, Rotem Botvinik-Nezer el al., Nature (2020).

Kontakt

Relaterat innehåll

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Politiska åsikter påverkar vårt val av choklad

Vi människor tar avstånd från helt neutrala produkter om de gillas av personer som har politiska åsikter vi inte tycker om. Det framgår av fyra studier från Linköpings universitet.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Relaterat innehåll

JEDI-lab

Målet med vår forskning är att förstå vardagligt beslutsfattande och dess bakomliggande processer, både på individnivå och på samhällsnivå. Vi undersöker samspelet mellan intuition, reflektion och emotion i ekonomiskt beslutsfattande.

Senaste nytt från LiU

Ministern fick se högteknologi inom svenskt jordbruk

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari besökte Agtech Sweden och imponerades av alla de tekniska innovationer som nu växer fram inom svenskt jordbruk.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.