Medicinsk bildvetenskap

Kvantitativ MR av hjärnan

AIDA

AIDA är en nationell arena för forskning och innovation kring artificiell intelligens, AI, för medicinsk bildanalys. Basen är i Linköping men arenan är nationell.

Nukleinsyra-teknologiskt lab

Genom att använda nukleinsyror forskar vi för att utveckla nya diagnostiska- och behandlingsmetoder vid sjukdomar med hög förekomst och dödlighet.

Biomedicinsk bildvetenskap

Vi utvecklar metoder & tekniker för avbildning av anatomi & funktion hos människokroppen & dess organ. Från tekniker för avbildning, via metoder för analys & kvantifiering av bildinformation, till validering av nya metoder & bildbaserade biomarkörer.

EPSONiP

I detta forskningsprojekt har ett tvärvetenskapligt team av forskare det gemensamma intresset att utforska kopplingen mellan fettlever, epikardiellt fett och hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes.

Bigpicture

Nästa nivås AI-utvecklingen inom patologi. Det sexåriga projektet värt 70 miljoner euro kallas BIGPICTURE, och kommer bana väg för en ny era inom patologi.

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

Mitralisklaffkirurgi

Den vanligaste orsaken till att mitralisklaffen, mellan vänster förmak och kammare, behöver opereras är att den läcker. I de flesta fallen ger en lagning av klaffen bättre resultat än om man byter klaffen till en protes.

Analys av kroppssammansättning med hjälp av MR

Det här projektet har utvecklat en metod för kvantitativ bedömning av kroppssammansättning som mäter både fettfördelning och muskelvolym men hjälp av MR.

4D Flow CT

Syftet med det här projektet är att extrahera funktionella data från anatomiska bilder av hjärtat med hjälp av bildbaserade simuleringar med mål att tidigare och mer exakt kunna diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar.

Imaging vid stereotaktisk neurokirurgi

Vid djup hjärnstimulering (DBS) ges elektrisk stimulering för att blockera onormala nervsignaler som orsakar symtom vid t ex Parkinsons sjukdom. Det här projekt utvecklar MR-protokoll som används vid den stereotaktiska neurokirurgin.

Diagnostik av och prognostisering vid fettlever

Överförbrukning av alkohol har länge ansetts vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och dess associerade sjukdomar är en minst lika viktig orsak.

Bayesianska metoder för fMRI-guidad tumörbehandling

I detta CENIIT-projekt är målet att förbättra behandlingen av hjärntumörer genom att inkludera bilder av hjärnaktivitet i Elektas mjukvara för behandling av hjärntumörer.

Methods in Neuroimaging Genetics

I det här VR-projektet är målet att kombinera hjärnbilder (strukturell MR, funktionell MR och diffusions MR) med genetiska data, för att öka förståelsen om hjärnsjukdomar

Statistisk analys av neurologisk bilddata

I detta projekt valideras och förbättras befintliga statistiska modeller för neurologisk bilddata, ofta med öppna data tillgängliga genom datadelning.

Endokrina tumörer

Molekylärgenetiska analyser av endokrina tumörer (sköldkörtel, bisköldkörtel, binjure, neuroendokrina tumörer): patogenes och metastasutveckling

Effekter av rTMS på alkoholkonsumtion

Behov av alkohol och nedsatt förmåga att sluta dricka trots negativa följder är viktiga symptom på alkoholberoende. Detta projekt syftar till att hitta en icke-invasiv metod för stimulering av hjärnan som kan användas vid behandling av missbruk.

Utvärdering av plack i halspulsådern

Det här projektet utvecklar nya metoder för bättre riskbedömning av halspulsåderplack genom att fokusera på plackkomposition och blodflödesparametrar snarare än nivå av kärlförträngning.

PRECIIS

Det här projektet har som mål möjliggöra ökad vårdkvalité och patientsäkerhet till en betydligt lägre kostnad, genom banbrytande förbättring av precisionen vid ortopedisk kirurgi.

Kvantitativ datortomografi för mer noggrann strålterapi

Vid strålterapi med låga fotoenergier och med protoner är det värdefullt att veta vilka grundämnen som patientens organ består av. Med kvantitativ datortomografi med flera energier kan vi bestämma mängden väte, kol, syre och kalcium i patienten.

Bildoptimering vid röntgendiagnostik

Inom bildoptimering söker vi de inställningar på röntgenapparaten som minimerar stråldoserna och ger tillräckligt bra bildkvalitet. Med hjälp av specifika bildkriterier och datormodellberäkningar kan vi mäta kvaliteten och optimera mot stråldosen.

Dosimetri vid röntgendiagnostik

Röntgenundersökningar ger ett betydande bidrag till befolkningens stråldos från joniserande strålning. Med hjälp av avancerad datormodellering utvecklar vi mer noggranna metoder att kalibrera de strålningsdosimetrar som möter patientdoserna.

Retrospektiv EPR dosimetri

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa måste man kunna bestämma vilken stråldos de som varit i närheten utsatts för. Saker vi ofta bär med oss som mobiltelefon eller tuggummi kan användas till detta.

EPR dosimetri för strålterapi

Före en strålbehandling gör man en dosplan över hur man fördelar strålningen och denna måste verifieras experimentellt. Vi har tagit fram ett dosimetrisystem som är tillräckligt känsligt för att kunna bestämma både höga och relativt låga doser.

Utveckling av EPR dosimetri för olika strålkvaliteter

Vi har utvecklat en EPR-dosimeter, litiumformiat, som är känsligare än den konventionellt använda alanin. Denna framställs i form av tabletter och har kvalitetstestats.

Funktionell avbildning av hjärnan

Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kan hjärnans funktion avbildas. Genom att kombinera fMRI med EEG drar vi nytta av den goda rumsliga upplösningen vid fMRI och den goda tidsupplösningen vid EEG.

Mekanistisk modellering av hjärnans funktion

Genom matematisk modellering kan man testa olika hypoteser som förklarar hjärnans funktion. Metoden bygger på systembiologiska principer och använder matematiska uttryck för att  beskriva vad som händer i hjärnans nervceller och blodkärl.

Forskarskolan Forum Scientium

Forskarskolan Forum Scientium, en bro mellan medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst, stimulerar kreativitet och en gemensam användning av idéer, kunskap och utrustning.

AI kan hjälpa läkare arbeta snabbare - men tilliten viktig

För att artificiell intelligens, AI, ska kunna göra nytta i vården måste människa och maskin kunna jobba effektivt ihop. En studie visar att läkare som får stöd av AI vid undersökning av vävnadsprover kan arbeta snabbare med bibehållen kvalitet.

Fettlever upptäcks smärtfritt med ny bildteknik

I Sverige beräknas var fjärde till femte person leva med fettlever. Peter Lundberg och Stergios Kechagias forskar om nya metoder där avancerad bildteknik används för att kunna överblicka hela levern och på så vis undvika vävnadsprovtagning.

Datortomografi för undersökning av hjärtats kärl

I slutet av 90-talet kom nya möjligheter att få fram detaljerade bilder av kroppens organ tack vare en ny snabb röntgenmetod, datortomografi. Vid CMIV insåg forskarna tidigt den kliniska nyttan med DT för att titta på hjärtats kranskärl.

Förstår hjärnan med matematisk modellering

Går det att se vad som händer i hjärnan? Ja, på sätt och vis, med hjälp av avbildningstekniker. Men processerna i hjärnan är på många sätt ett mysterium. Forskare tar modellering till hjälp för att förstå dem bättre.

Unik fotonräknande datortomograf till CMIV

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, är först i världen med att installera en helt ny typ av datortomograf för forskning i klinisk miljö, med väsentligt högre upplösning och avsevärt mindre stråldoser för patienten.

Unik resurs för AI-forskning inom bilddiagnostik

En av världens kraftfullaste system för beräkningar inom artificiell intelligens (AI) har landat på Linköpings universitet. Systemet kommer att fungera som en nationell resurs för projekt inom ”Analytic imaging diagnostics arena” (AIDA).

Bygger datalabb för AI-utveckling på medicinska bilder från SCAPIS

Samma teknik som utnyttjas för att göra deepfake-videor ska användas av forskare till att skapa AI-genererade medicinska bilder. Bilderna ska representera data från SCAPIS-studien och kunna användas till forskning om AI-lösningar för vården.

Här skapas nästa generations kontrastmedel

Genom att integrera gadolinium in i ceriumoxidens kristallstruktur går det att få fram kontrastmedel som är både skonsammare för kroppen och ger en bättre kontrast vid avbildning med magnetresonanskamera, MRI, visar Peter Eriksson i sin avhandling.

17,8 miljoner till Kajsa Uvdal

Professor Kajsa Uvdal får 17,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en forskningsmiljö i gränslandet mellan fysik, kemi, medicin och bildvetenskap. Målet är att bidra till effektivare behandling av olika typer av hjärt- och cancersjukdomar.

Magnetkamera upptäcker fett i levern

Vävnadsprov från levern i syfte att utreda fettlever kan i de flesta fall ersättas av en smärtfri magnetkameraundersökning, enligt en ny LiU-studie. Undersökningen kan mäta små mängder fett och är skonsam.

Programvaror för fMRI räknar fel

De statistiska metoder som används för att analysera hjärnaktivitet genom bilder tagna med magnetkameror är för dåliga. Det visar LiU-forskare i högt rankade tidskriften PNAS.

Bättre hjärtbilder - lägre strålning

Det medicinska bildcentrumet CMIV i Linköping uppgraderar maskinparken och säkrar ställningen som en av världens främsta på området.