14 november 2024

Varje år delas "Iplom" ut till de kurser som fått högst betyg i studenternas kursutvärderingar. I år har flera kurser särskilt utmärkt sig för sin höga undervisningskvalitet och det stora engagemanget från lärarna.

Fem lärare som fått diplom och blommor tittar glada in i kameran
Årets I-plom-vinnare: Jose M Pena,Christian Kowalkowski, Magdalena Smeds, Mårten Fristedt, Magnus Nielsen, Filip Strömbäck. Fotograf: Teiksma Buseva

Varje år delar I-sektionen på Linköpings universitet ut "Iplom" till de kurser som fått högst betyg i studenternas kursvärderingssystem, EVALIUATE. Priset delas ut till kurser som når minst 4,0 i genomsnittligt betyg och där minst 25 % av studenterna deltar i utvärderingen. I år har kurser från två institutioner särskilt utmärkt sig: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och Institutionen för datavetenskap (IDA). Av de fem pristagande kurserna tilldelades tre kurser på IEI och två på IDA, vilket lyfter fram den höga undervisningskvaliteten på båda institutionerna.

På Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) tilldelades Iplom följande kurser:

  • Grundläggande logistik (TETS37) – Mårten Fristedt, betyg: 4,94
  • Industriell tjänsteutveckling (TEIM10) – Christian Kowalkowski, betyg: 4,92
  • Statistical Quality Control (TMQU31) – Magdalena Smeds, betyg: 4,9

På Institutionen för datavetenskap erhöll följande kurser Iplom:

  • Advanced Machine Learning (TDDE15) – Jose M Pena, betyg: 4,73
  • Datastrukturer och algoritmer (TDDE22) – Filip Strömbäck och Magnus Nielsen, betyg: 4,65

Lärare tar emot diplom.
Magdalena Smeds och Mårten Fristed efter diplomutdelningen.Fotograf: Teiksma Buseva
Magdalena Smeds, som prisades för sin kurs "Statistical Quality Control," fick sitt första Iplom.

– Det känns såklart jätteroligt att vara del av en kurs som uppskattas så mycket av studenterna. Vi är ett engagerat och sammansvetsat lärarlag och jag tror studenterna märker det, säger Magdalena Smeds, biträdande universitetslektor på avdelningen Logistik- och kvalitetsutveckling.

Mårten Fristedt, kursansvarig för "Grundläggande logistik," mottog sitt femte I-plom och reflekterade över framgången:

– Jag har haft förmånen att sedan 2011 vara en del av en avdelning som sätter ära i att bedriva relevant och bra undervisning. Jag har sedan starten fått jobba med mina idoler på området och som studierektor och examinator i diverse kurser vill jag bygga vidare på detta. Finns ett förtroende finns dessutom möjligheten att jobba med glädje och humor i undervisningen, då blir det roligt både för studenter och för oss.

Lärare tar emot diplom.
Christian Kowalkowski tar emot blommor och diplom från I-sektionens utbildningsutskotts ordförande Elin Fridh och vice ordförande Clara Anklev.Fotograf: Teiksma Buseva

Christian Kowalkowski, som tog emot sitt andra Iplom för kursen "Industriell tjänsteutveckling," uttryckte sin glädje över studenternas positiva omdömen:

– Det är otroligt roligt att studenterna uppskattar kursen. Det känns väldigt inspirerande att utveckla och ge den här kursen när vi har så engagerade och duktiga studenter. Jag fick ett Iplom för kursen förra året också, så jag försöker hela tiden att göra finjusteringar utan att ändra några stora saker.

Kontakt

Läs mer om våra utbildningsprogram

Organisation

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.