27 maj 2019

Större skillnader i studieresultat mellan skolor och en förstärkning av boendesegregationen. Dessa är exempel på vad det marknadsutsatta utbildningssystemet i Sverige lett till. I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

Elev som studerar Fotograf: Jale Ibrak

Sverige har länge varit känt utomlands för sitt goda utbildningssystem, som bland annat bidragit till social rörlighet och jämlikhet. I boken ”Neoliberalism and Market Forces in Education” presenterar dock forskare från olika vetenskapliga discipliner en mörkare bild av det svenska utbildningssystemet.

– OECD har kritiserat Sverige för att utbildningssystemet är för marknadsorienterat och att det leder till segregation och ojämlikhet, säger Andreas Fejes, redaktör för boken och professor i vuxenpedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Foto David Einar Framför allt visar boken hur synen på utbildningens roll har förändrats. Från att ha varit en grundläggande social rättighet har utbildning blivit en vara på marknaden. Denna förskjutning i synsätt har förändrat hur skolan som institution betraktas. Förutom att planera, organisera och leverera tjänster ska skolan också följa upp och utvärdera de tillhandahållna tjänsterna. Med varierat resultat.

I olika kapitel tar boken upp ämnen såsom det fria skolvalet, möjligheten för enskilda att starta friskola och att ta ut vinst från skolor som får offentliga medel samt hur detta får konsekvenser för elever, lärare och rektorer. Bland annat beskrivs hur det fria skolvalet egentligen inte är särskilt fritt, utan utesluter många elever. För de elever som bor i staden, eller kan pendla finns många möjligheter att välja. För de som bor på landsbygden finns ingen valfrihet, inte heller för de elever som läser introduktionsprogam. Till detta kan läggas att det är vanligare att vissa grupper aktivt väljer skola än andra.

Vad kan omvärlden lära av vad som skett i Sverige?

Trots att svenska elever numera hamnar lågt i internationella kunskapsjämförelser, som PISA, dröjer bilden av den goda svenska utbildningen kvar. Författarna av boken menar att omvärlden bör lära av det svenska exemplet.

Här har vi facit på hur snabbt marknadsreformer kan omvandla utbildningssystem, bidra till försämring av skolresultat samt till segregering och ojämlikhet. Och då har inte de långsiktiga effekterna blivit synliga än. Vilket samhälle får vi när elever som har fostrats till att bli kunder från tidig ålder, blir vuxna? säger Andreas Fejes.

Bok:
Neoliberalism and Market Forces in Education (2019), Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes (red).
Routledge förlag.

Kontakt

Relaterat innehåll

LiU i ledningen för utveckling av lärarutbildningar i Europa

LiU tar en ledande roll i arbetet med att utveckla Europas lärarutbildningar och pedagogisk innovation. Med fokus på internationellt samarbete och AI:s roll i utbildning stärker LiU sina insatser för framtidens lärarstudenter och undervisning.

En grupp unga tittar på en datorskärm

Blandad skolmiljö gynnar alla elever

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.