19 oktober 2020

Eleverna på komvux är fler än i gymnasieskolan. Ändå saknar många lärare utbildning för att undervisa vuxna. Det vill forskare vid Linköpings universitet ändra på och har därför skrivit en bok.

Lärare och elev
Den nya boken vänder sig till alla de som på något sätt undervisar vuxna, istudiecirklar, på folkhögskolor, på Komvux eller i yrkesskolan Fotograf: monkeybusinessimages

– Lärarutbildningarna idag fokuserar på att lära ut hur man undervisar i skola och gymnasieskola, vuxenutbildningarna glöms bort. Vi som forskar om vuxenutbildning märker av detta glapp eftersom lärare ofta kontaktar oss och ber om vidareutbildning, säger Sofia Nyström, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).

Något som också saknas är kurslitteratur om vuxenutbildning. Därför har ett flertal forskare vid Linköpings universitet, avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande, gjort gemensam sak av att ta fram läromedel som baseras på forskning inom området. Nu har två delar i en bokserie av tre kommit ut. 

Sofia Nyström är tillsammans med Andreas Fejes och Karolina Muhrman redaktör för boken Om vuxenutbildning och vuxnas studier: En grundbok. Boken fokuserar på fyra områden inom vuxenutbildning nämligen komvux och svenska för invandrare (sfi), folkhögskolan, studieförbunden samt yrkeshögskolan.

Digitalisering kräver nya kunskaper

Boken tar bland annat upp de olika möjligheterna till utbildning för vuxna, hur de olika utbildningsformerna vuxit fram, organiserats och vilka utmaningar de står inför. 

Vi har en miljon vuxenstuderande i Sverige. För att kunna ge dessa elever en god undervisning måste vi förstå att det inte är samma sak som att undervisa barn.
Sofia Nyström

En fråga som är aktuell corona-året 2020 är digitalisering och om detta ägnas ett kapitel. Distansundervisning via nätet är inget nytt fenomen inom vuxenutbildningen, på exempelvis komvux är det vanligt. Kapitlet tar bland annat upp föreställningen om att ny teknik automatiskt innebär att lärarens arbete underlättas. Övergången till digitala lärmiljöer kan nämligen innebära nya pedagogiska utmaningar, att lärarens roll förändras, teknikstrul och att nya etiska frågor uppkommer. Tekniken kräver alltså nya kompetenser – även för eleverna. 

I ett annat kapitel tar boken upp vad det innebär att just undervisa vuxna. Här pekas gränsdragningar till den vuxna eleven ut som ett särskilt dilemma. Lärare och elever kan vara lika gamla och ha liknande intressen, vilket kan leda till att lärarens roll som ansvarig för att leda lärprocessen ibland ifrågasätts. Vuxenlärare undervisar också ofta elever som har svåra erfarenheter i bagaget, vilket även det kan påverka relationen. 

Medvetenhet om vuxenutbildningens roll

Sofia Nyström och bokens övriga författare efterlyser både en medvetenhet om att hur många de vuxenstuderande är i Sverige och mer resurser till forskning på området. 

– Med tanke på att Sverige har ett så omfattande system för vuxnas studier så ligger vi långt efter andra länder vad gäller forskning på området. I Tyskland finns exempelvis över 40 professurer med inriktning på vuxenpedagogik, i Sverige har vi en, och den finns här vid Linköpings universitet, säger Sofia Nyström. 

Boken vänder sig till alla de som på något sätt undervisar vuxna, i studiecirklar, på folkhögskolor, på komvux eller i yrkesskolan. 

– Målet är att de som är ”på fältet”, det vill säga möter vuxna i undervisning, ska få ta del av den senaste forskningen. Men, jag hoppas också att boken kommer att användas på lärarprogrammet. Vi har en miljon vuxenstuderande i Sverige. För att kunna ge dessa elever en god undervisning måste vi förstå att det inte är samma sak som att undervisa barn, säger Sofia Nyström.

Boken:
Om vuxenutbildning och vuxnas studier: En grundbok. Andreas Fejes, Karolina Murman och Sofia Nyström (red). Studentlitteratur (2020).

Tidigare böcker i serien
Om folkhögskolan. En särskild utbildningsform för vuxna. Per Andersson, Helena Colliander, Eva-Marie Harlin (red). Studentlitteratur (2020).

Kontakt

Relaterat innehåll

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Alma Memišević.

Fritidshemmen effektiviserar barnens fritid

Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen. Istället präglas det av nyttotänkande, där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från LiU.

Forskare interagerar med en social robot.

De undersöker om en robot kan väcka barns läslust

Forskare på Linköpings universitet undersöker om en läsrobot kan öka läslusten hos fjärdeklassare. Det tvärvetenskapliga projektet förenar forskare inom teknik, kognition och pedagogik och genomförs i samverkan med Utbildningskontoret i Norrköping.

Lärarstudenten Kassandra undervisar två elever i gymnasiet.

LiU först i Sverige med ny dubbelexamen för ämneslärare

Nu kan blivande ämneslärare inom gymnasieinriktningen spetsa sin utbildning med en masterexamen i pedagogiskt arbete. Satsningen på att även kunna ta ut sådan master inom sin lärarutbildning är den första i sitt slag i landet.

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

En sal med elever. I förgrunden syns en lärare som pekar på en av eleverna som räcker upp handen.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Nu medverkar Marcus Samuelsson i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet.

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.